– Är den mindre eller svårare att hitta än på andra prylar jag har?
Jag vrider på ipaden och tittar på den lilla knappen uppe i högra hörnet samtidigt som jag funderar på just det här:
– Är den mindre eller svårare att hitta än på andra prylarna jag har? För han sa ju att han inte ville ha av/på-knapp på sina produkter.
Enorm påverkan
Steve Jobs var en av världens mest kända personer och säkert den mest kände företagsledaren. Vid sin död prisades han av såväl Applenördar som av sina värsta konkurrenter. Man gör jämförelser med Jesus i berömmelse och visst har Jobs påverkan på vår värld och vår tid varit enorm. Men nu, nu är hans tid till enda. Bara en kort tid efter han lämnade Apples-estraden så lämnade han den här världen. I en artikel i SvD läste jag att han så sent som i Augusti hoppades på att ny medicin skulle kunna bota hans cancer. Då uttryckte han också att han ville tro på Gud och ett liv efter detta.
– Ända sedan jag fick cancer har jag tänkt mer på Gud. Och jag har upptäckt att jag blivit mer troende. Det kanske beror på att jag vill tro på ett nästa liv. Att inte allt bara försvinner när du dör, sade Jobs till Walter Isaacson. Sedan gjorde han en paus innan han fortsatte.
– Ibland tror jag att det enbart är en av/på-knapp. Klick, så är man borta. (Ny paus) Det är därför jag inte gillar att ha avstängningsknappar på Apples produkter.
Alla lika inför döden
Inför döden är vi alla lika. Det spelar ingen roll om jag är en av världens rikaste och mest hyllade eller jag är bara lilla jag. Om sjukdomen drabbar en, om man upplever att döden och avskedet kommer närmre, då är vi alla bara lilla jag. Jag som hoppas, jag som vill tro, jag som vill leva.
– Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.
Vad händer, vad blir det, finns det en fortsättning? Eviga frågor som säkert funnits från början och som säkert kommer finnas till slutet. Frågor som kryper närmre när vi drabbas på något sätt eller när vi vandrar runt på en kyrkogård.
Kyrkogårdar som just nu lyser av brinnande ljus. Små ljus som trotsigt lyser upp i novembermörkret.
Och trots kan vi också ana i Jesu ord:
– Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.
När vi så kanske går bland de döda, ser de trotsiga ljusen och låter Jesu ord fylla oss. Då får vi kraft att börja leva för de levande och då blir vi en hoppets kyrka!
Per Kristiansson, kyrkoherde i Källstorps församling
Lämna ett svar