Till innehåll på sidan
Magdalena Wernefeldt

Tid för besinning 

besinning

Tankar inför första söndagen i Fastan, 14 februari

Fastan är en tid för besinning. Det är inte alltid en lätt konst, att besinna sig och inte rusa iväg dit impulserna driver oss. Men det är nödvändigt att vi övar oss i den, var och en och som samhälle, som gemenskap.

Bibelns berättelse om Kain och Abel är mångbottnad. Den kan läsas på så många sätt.

Är det en berättelse om spänningar mellan nomadiserande grupper och jordbrukare? Ett psykologiskt drama om syskonrivalitet? En sedelärande berättelse om människans ansvar för sin medmänniska eller om hennes inneboende benägenhet för synd och ondska? Ja, kanske alla de här läsningarna ryms i texten. Så är det med levande texter. De rymmer många innebörder.

Den här söndagen läses bara första delen av texten. Vi kommer inte fram till brodermordet, ännu finns möjlighet för Kain att hejda sig, att inte låta sin vrede ta över, den som kan leda till broderns död. Visst är han besviken och känner sig orättvist behandlad av Gud, som inte sett ”med välvilja” på Kain och hans offergåva. Men vad ska han göra av sin besvikelse? Ännu finns möjligheten att besinna sig.

Det är inte alltid en lätt konst, att besinna sig och inte rusa iväg dit impulserna driver oss. Men det är nödvändigt att vi övar oss i den, var och en och som samhälle, som gemenskap. Utan besinning är risken stor att vi låter oss luras av falska rykten, som sprids så lätt på nätet och vid fikaborden. Utan besinning kan vi låta oss förledas av krafter som vill dra med oss i hat och våld mot människor som görs till syndabockar av de falska ryktena. Vi har sett i historien vart det kan leda och utan besinning kan det hända igen. Utan besinning tappar vi bort våra djupare värderingar, det som vi egentligen vet och vill.

När Gud i berättelsen talar med Kain, handlar det om möjligheten till besinning: ”Varför är du så vred, och varför sänker du blicken? Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.”

Det är som om synden vore en liten hund som ligger vid dörren och vill komma in, men som måste stanna kvar ute. Kanske bär den en smittsam sjukdom eller så bor det någon i huset som är allergisk. Den måste stanna utanför, hur gärna den än vill komma in till dig. Därför måste du och hunden lära er att förstå varandra så att du kan få den att stanna utanför, även om dörren står vidöppen. Du måste lära dig hundens tricks, så att du kan förebygga att den smiter in. Varje dag måste du arbeta med att få hunden att lyssna på dig och stanna kvar ute. Ändå kommer den att ta sig in ibland, när du inte är uppmärksam och alert. När det händer, är det bara att lyfta ut hunden, röja upp i röran den har åstadkommit och fortsätta vara uppmärksam.

Fastan är en tid för besinning. En tid att fundera över hur vi ska kunna hålla hunden ute, fast den ibland överlistar oss och tar sig in. Kain misslyckades helt med att besinna sig. Han lät sin vrede ta över och slog ihjäl sin bror Abel. Gud skyddade honom ändå från hot och våld. Det är inte för att få Guds beskydd vi behöver öva oss i besinning. Det är för Abels skull.

Maria Klasson Sundin, präst och lärare på Pastoralinstiutet i Uppsala

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.