Mitt har blivit bättre med åren, men är fortfarande inte så mycket att ha. Jag försov mig väl den dagen Gud delade ut tålamod. Jag avskyr att göra små, pilliga saker som tar lång tid. Det blir aldrig fint, jag inte har tålamod att göra det ordentligt. Det finns såklart fördelar; jag får snabbt arbetsuppgifter ut händerna. Ingen behöver vänta så länge på mig.
Ibland tänker jag på Guds eget tålamod – hur är det egentligen? Hur länge räcker det? Har det något slut? Kan det ens jämföras med en människas tålamod? Jag tycker om ordet tålamod eftersom det är sammansatt av de två orden ”tåla” och ”mod”, det säger så mycket om att vara människan. I människolivet finns mycket vi behöver tåla, som livet utsätter oss för. Dessutom kräver det mod att leva, att våga kasta sig ut och möta det liv som blivit vårt. Ibland tänker jag att det är ett under att inte fler av oss människor stänger oss inne för att skapa trygghet för oss själva. Det är som om det ligger i vår natur att växla mellan modet att tåla livet och behovet av tryggheten i våra liv.
Vad har tålamod med domssöndagen att göra? Det undrar kanske du som läser texten. Jag tror att tålamodet har allt med domssöndagen att göra. Det gäller vårt tålamod, och Guds. Jag tror att Guds tålamod inte på något sätt liknar en människas. Vi har bara fått en liten skärva av det tålamod Gud har. Gud har det tålamodet som kommer från den perfekta kärleken, Guds tålamod är precis som Guds kärlek; gränslös. Hur skulle annars någon av oss kunna hoppas på att bli räddade? Gud ser hur våra försök att leva som medmänniskor ofta görs med god vilja. Gud ser hur ofta det blir fel för att vi inte ser och förstår. Gud uppmuntrar oss att försöka igen och igen. Ungefär som föräldern till ett litet barn som lär sig gå; ”Du slog dig lite, men det är ingen fara, upp igen, försök igen”. Det finns aldrig någon irritation i Guds röst, bara vänlig uppmuntran.
Guds kärlek till oss är ny hela tiden, ingenting vi gör kan få Gud att jag älska oss mindre, ingenting vi gör kan få Gud att älska oss mer. En dag ska Jesus komma tillbaka, och vi behöver ha tålamodet att stå kvar och tro på Guds kärlek och Gud som säger ”det där blev väl inte så bra, du behöver nog säga förlåt, sen försöker vi igen”.
Ha modet att tro på att Guds löften om att förlåtelsen är på riktigt. Ha modet att vila i Guds kärlek.
Lämna ett svar