På uppdrag av regeringen presenterade Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i våras förslag på nationella mål för ökad cykling. Målen anger bland annat att cykelresornas andel av det totala antalet resor ska öka till 26 procent till 2035 – en fördubbling mot dagens 13 procent. Cykelfrämjandet har länge efterfrågat nationella cykelmål och uppmanar nu politikerna att anta målen och ge VTI i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur målen kan uppnås.  

– Efter att ha lagt fram en rad förslag som kommer att öka transportsektorns utsläpp och därmed hota klimatmålen till 2030 har regeringen nu ett färdigt förslag som skulle ge stora samhällsvinster för klimatet, miljön och folkhälsan. Att främja cykling är en lågt hängande frukt som regeringen har allt att vinna på att plocka, säger Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet. 

Stor potential för fler cykelresor
Bland inrikes transporter är det idag resor med personbil som står för den i särklass största klimatpåverkan. Drygt en tredjedel av dessa resor är kortare än fem kilometer, en sträcka som många gånger skulle kunna ersättas av cykel. För att främja ett mer hållbart resande är cykelmålen utformade för att öka cyklingen utan att andelen gång och kollektivtrafik minskar. Syftet med målen är att fler cykelresor i sin tur kan bidra till att stärka folkhälsan, öka tillgängligheten och att Sverige når uppsatta klimat- och miljömål.  

– I ljuset av en allt sämre folkhälsa, en ansträngd svensk ekonomi och en klimatkris som blir alltmer akut utgör cykeln en nödvändig pusselbit i omställningen till ett hållbart och jämställt transportsamhälle. Tydliga och ambitiösa cykelmål är ett viktigt steg på vägen, säger Per Hasselberg. 

”Cykeln är en nödvändig pusselbit i omställningen till ett hållbart och jämställt transportsamhälle”, säger Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet.

Viktigt styrmedel
Bristande infrastruktur och incitament gör att alla inte upplever cykeln som ett rimligt eller attraktivt alternativ idag. Nationella mål för ökad cykling skulle vara ett viktigt styrmedel för beslutsfattare och myndigheter att skapa de förutsättningar som krävs för att fler ska ha möjlighet att välja cykeln. Dessutom ger det en tydlig signal såväl till cykelbranschen som arbetsgivare och privatpersoner att cykel är något att satsa på. För att cykelmålen ska nås efterfrågar Cykelfrämjandet nu en handlingsplan som anger vilka aktörer som ska bidra till att målen uppfylls, vilka resurser som behöver tillsättas och hur målen ska följas upp.   

– Ska målen bli verklighet krävs krafttag från regering och myndigheter. Vi uppmanar därför regeringen att ge VTI i uppdrag att ta fram en handlingsplan liksom att tillsätta de resurser som krävs för att fler ska kunna välja cykeln, säger Per Hasselberg. 

I Sverige har ett flertal kommuner och regioner gått före och antagit egna mål för ökad andel cykling. Sveriges avsaknad av nationella cykelmål gör dock att vi sticker ut bland våra nordiska och europeiska grannländer där många redan har ambitiösa cykelmål på plats. 

I Cykelfrämjandets valgranskning från augusti ställer sig en majoritet av riksdagspartierna bakom förslaget att anta målen och ge VTI i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur de ska nås. VTI:s rapport “Utredning av mål för ökad cykling i Sverige” har under hösten varit ute på remiss och ligger nu på regeringens bord.  

Läs Cykelfrämjandets remissvar på utredningen här.  

Sammanfattning av förslaget

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på nationella mål för ökad andel cykling. Utöver själva målen har man på regeringens uppdrag även tagit fram ett förslag på målstruktur samt indikatorer för uppföljning av målen. I uppdraget ingick att målen för ökad andel cykling, med beaktande av cyklingens goda samhällsekonomiska effekter, ska främja ökad cykling i alla åldrar och alla samhällsekonomiska grupper i Sverige. Syftet är att cyklingen ska öka som ett verktyg för att uppnå andra mål liksom att cyklingen ska öka på ett sådant sätt att den bidrar till ökad tillgänglighet, stärkt folkhälsa och att klimat- och miljökvalitetsmålen uppnås. 

VTI har tagit fram förslag på mål som innehåller en övergripande målstruktur med etapp- och delmål: 

Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka på sådant sätt att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. 

Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent till 2030 och till 26 procent till 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. Det innebär en fördubbling från 2019 till 2035. 

Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. Det innebär en fördubbling från 2019 till 2035. 

Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent till 2030 och till 45 procent till 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. 

Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent till år 2030 och till 50 procent 2035, utan att andelen gångresor minskar. 

Läs mer:

Läs hela rapporten “Utredning av mål för ökad cykling i Sverige” här

Läs Cykelfrämjandets remissvar på förslaget

Fler remissvar från Cykelfrämjandet 

Inlägget Cykelfrämjandet ställer sig bakom nationella cykelmål  dök först upp på Cykelfrämjandet.

Ju fler som väljer cykel i stället för bil, desto bättre är det för klimatet, folkhälsan och för minskad trängsel i trafiken. Under 2020 har cyklandet ökat kraftigt både i Sverige och ute i Europa. I flera europeiska länder, däribland Storbritannien och Frankrike, har man investerat stort på infrastruktur för ökad cykling för att undvika trängsel under coronapandemin – och för att nå klimatmålen. Men i Sverige väljer Trafikverket i stället en helt annan linje, nämligen att satsa stort på elbilar kommande år.

Den nationella cykelstrategin lyser med sin frånvaro
Inriktningsunderlaget från Trafikverket för transportinfrastrukturen för åren 2022-2037 presenterades i under hösten och har nu varit ute på remiss. Cykelfrämjandet har, liksom andra cykel- och miljöorganisationer, tyckt till och ställt sig kritiska till att cykelsatsningarna lyser med sin frånvaro. För snart fyra år sedan presenterade regeringen En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling men den tycks ha utelämnats ur inriktningsunderlaget. Cykelfrämjandet och andra med oss menar att Trafikverket borde låta cykelstrategin ta större plats i sitt inriktningsunderlag, om de har för avsikt att öka cyklingen.

– Tyvärr kastar Trafikverket in handduken när det gäller att nå målet om ett transporteffektivt samhälle. De menar att vägtrafiken är så stor så det är inte någon idé att försöka minska den och få människor att välja att åka kollektivt, gå eller cykla. Ett cirkelresonemang som är anmärkningsvärt, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

Underlag för kommande infrastrukturproposition
Underlaget i inriktningsplanen lägger grunden för den infrastrukturproposition som regeringen lägger fram under våren. Därmed sätter den också förutsättningarna för att nå målet om minskade utsläpp från transporter med 70 procent till 2030 vilket kräver en annan typ av satsningar och att vi i stället för att öka andelen bilresor minskar andelen.
–  Ska vi klara klimatmålet behöver fler välja att cykla oftare. Då krävs mer pengar till cykelsatsningar och ett moderniserat regelverk, säger Isabella Thöger, verksamhetschef för Cykelfrämjandet.

Här kommer en sammanfattning av Cykelfrämjandets uppmaning (remissvar) till Trafikverket:

• Stor potential i det kommunala cykelvägnätet. Eftersom potentialen för ökad cykling är stor  i det kommunala cykelvägnätet bör Trafikverket avsätta mer pengar till kommunerna. Det kan ske genom att:
  • Avsätta mer pengar till stadsmiljöavtalet.
  • Öka den statliga andelen till 70-85% av bidraget för att bygga ”snabba cykelstråk” som den nationella cykelstrategin pekar ut som viktiga.
  • Möjliggöra åtgärder i det kommunala och enskilda cykelnätet i länsplanerna. För att cykeln ska vara ett attraktivt transportmedel är det viktigt att cykelvägnätet hänger ihop lokalt och regionalt.
• Riktlinjer kring hur snabba cykelstråk ska utformas. I Gator och vägars utformning (VGU) finns begreppet ”snabba cykelstråk” men finns inga anvisningar om hur de ska utformas. Trafikverket behöver ta fram anvisningar om utformning.
• Jämn och hög standard på underhåll av cykelvägar. Fler cykelvägar och fler som cyklar innebär ett ökat behov av drift och underhåll. I underhållet av cykelinfrastrukturen är det viktigt med en ”stråktanke”, d.v.s. att en sträcka med olika väghållare inte skiftar i standard.
• Planera för att nå klimatmålen. Baserat på sina prognoser planerar Trafikverket för en större ökning av biltrafiken än för gång och cykel. Det går tvärtemot den utveckling som behövs för att nå klimatmålen. Vår uppmaning: planera för ett modernt och hållbart transportsystem med en ökad andel gång, cykling och kollektivtrafik.

Läs Cykelfrämjandets remissvar i sin helhet här. 

Läs Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022–2033 och 2022−2037 här.

Inlägget Trafikverket – var är cykelsatsningarna? dök först upp på Cykelfrämjandet.