Afghanistan

Geografi

Afghanistan består till största del av grov fjällterräng med djupa dalar och höga berg, med toppar som sträcker sig på över 7000 meter. Det högsta berget Noshaq mäter 7492 meter över havet och ligger i landets nordöstra del. Hindukush-bergen, som är belägna i nordöst vid gränsen till Kina och Pakistan, sträcker sig söderut djupt in i Afghanistan och skiljer de nordliga provinserna med resten av landet.

Afghanistan har ett typiskt inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Torka, jorderosion, och brist på rent dricksvatten är ett stort problem för befolkningen och det är glest med skog i landet. Trots det har Afghanistan fördelaktiga naturförhållanden. I norr finns lågt liggande slättlandskap med relativt bördig mark och på våren rinner smältvatten från Hindukush ner till floder, sjöar och bäckar. Merparten av vattnet rinner dock ut ur landet då de gamla bevattningsanläggningarna är förstörda. Kostnaderna för att reparera dessa uppskattas till 2 miljarder amerikanska dollar.

Historia

Afghanistan har varit en viktig genomfart för handel och resande mellan öst och väst sedan antiken då den gamla Sidenvägen gick genom landet. Landet har varit erövrat av alltifrån perser och greker till tadjiker och mongoler. Först på 1700-talet blev landet självständigt då det moderna Afghanistan grundades av Ahmad Shah Durrani.

Landet hade tidvis kontroll över stora delar av dagens Pakistan och Iran men hamnade under 1800-talet i en konflikt med britterna som då styrde i Indien. I ett fredsavtal som upprättades år 1919 tvingades Afghanistan ge upp stora områden i dagens Pakistan.

Under 1900-talet ledde avsaknaden på en ekonomisk utveckling till interna konflikter och år 1973 avsattes landets kung i en statskupp. År 1979 invaderade Sovjetunionen för att stötta kommunistpartiet, som tagit makten året innan. Ockupationen väckte starkt motstånd hos befolkningen, som blev stöttade med pengar och vapen från USA. Fler än 800 000 afghaner blev dödade i konflikten och 5 miljoner människor flydde landet.

När Sovjetunionen drog sig ur år 1989 efterlämnade de ett Afghanistan i kris. Detta resulterade i ytterligare sju år av inbördeskrig innan de islamistiska talibanerna tog makten. Talibanregimen var ett totalitärt styre där oppositionella blev förföljda och kvinnor nekades möjligheten till arbete och utbildning. Trots detta representerade talibanerna ett efterlängtat lugn för många afghaner, efter många år av väpnad konflikt.

Den 11:e september 2001 angrep det Afghanistan-baserade terrornätverket al-Qaida USA, vilket ledde till att USA invaderade Afghanistan. Sedan 2003 har det förekommit en väpnad konflikt mellan en koalition av internationella styrkor och talibanerna. År 2013 fick den afghanska polisen och försvaret formellt ansvaret för säkerheten i landet, men deras styrka försvagas bland annat på grund av korruption. Den afghanska regeringen och dess internationella stöttepelare har inte uppnått fred och stabilitet.

År 2021, när de internationella styrkorna gradvis skulle dra sig tillbaka från Afghanistan, kollapsade regeringens kontroll totalt inför talibansoldaternas snabba frammarsch. Kaos och evakuering följde. Talibanerna återtog regeringens lokaler efter 20 års krig.

Läs mer om konflikten i Afghanistan här.

Läs mer om al-Qaida här.

Samhälle och politik

Afghanistan är en islamisk republik, organiserad likt en förbundsrepublik. Republiken är indelad i 34 provinser, där provinserna i sin tur är uppdelade i 398 distrikt. Landet har (tills nyligen) styrts av en president och två vicepresidenter som alla är direktvalda för en mandatperiod på 5 år. De kan endast väljas för en mandatperiod. Presidenten har ansvar för landets utrikespolitik, försvarspolitik och medborgerliga rättigheter. Presidenten är både regeringschef och ledare av militären och kan lägga veto på lagförslag i nationalförsamlingen. Nationalförsamlingen består av två kamrar; en folkvald församling med 250 representanter (Wolesi Jirga) och ett slags underhus bestående av 102 representanter. 

Efter att talibanerna återigen tog över regeringsmakten i augusti 2021 är det oklart hur det politiska systemet kommer att se ut i framtiden. 

Ekonomi och handel

Decennier av krig och konflikter har lett till att Afghanistan idag är ett av världens fattigaste länder. Landet har relativt stora naturresurser, bland annat i form av mineraler som kol, koppar och järnmalm men också olja och naturgas. Till följd av oroligheterna i landet och dåliga möjligheter till transport har dessa naturresurser i stort sett inte blivit nyttjade. Olaglig opiumproduktion utgör en stor del av den afghanska ekonomin, även om detta inte syns i den officiella statistiken.

Afghanistan är helt beroende av internationellt bistånd och stora delar av landets bruttonationalprodukt kommer från bistånd och militär närvaro. Trots att det har skett en ekonomisk tillväxt i landet sedan talibanerna störtades och utländskt bistånd och investeringar ökat, kämpar regeringen i Kabul med att få landet på fötter. Flertaliga år av väpnad konflikt, korruption, hög kriminalitet samt en svag statsapparat räknas till några av orsakerna till detta.