Ukraina

Geografi

Större delen av Ukraina består av slättlandskap med en genomsnittlig höjd på 175 meter över havet. På höglandet finns bergslandskapet på Krimhalvön, Donetskplatån i söder och volynsk-podilsk höglandet i väst. Längst ut i väst sträcker sig Ukraina över sydsidan av bergskedjan Karpaterna. Ukrainas högsta berg, Hoverla, ligger i Karpaterna. Mellan höglandsområdena ligger det stora slättlandskapet som dräneras av en rad floder. Den viktigaste är Dnepr som rinner från norr till söder och delar landet i två delar. Floden mynnar ut i Svarta havet. Ukraina har ett temperat kontinentalt klimat bortsett från den sydligaste delen av Krim, som har ett subtropiskt medelhavsklimat.

Ukrainas mest ansenliga miljöproblem är den allt sämre vattenkvaliteten, försurning samt avskogning. Industrin, ökad användning av bekämpningsmedel samt radioaktivt avfall från Tjernobylolyckan har försurat stora delar av landet. Försurningsnivån har dock gått ned efter Sovjetunionens fall på grund av den dramatiska nedgången av landets industriproduktion.

Historia

Ukrainas historia sträcker sig tillbaka minst 4500 år f.kr och en rad olika folkgrupper har bott och vandrat genom landområdet som idag är Ukraina. I det som nu är norra Ukraina grundades det mäktiga Kievriket i slutet av 800-talet. Riket var med och skapade ukrainarnas och ryssarnas nationella identiteter. Riket upplöstes på 1200-talet när mongolerna invaderade landet. På 1300-talet pressade sedan Litauen och Polen mongolerna tillbaka, vilket resulterade i att riket därefter var under polskt och litauiskt styre. När den polsk-litauiska unionen bildades år 1569 hamnade majoriteten av dagens Ukraina under polskt styre. I spetsen för motståndet mot det polska styret stod de ukrainska kosackerna och deras uppror gjorde att Ukraina därefter hamnade under ryskt styre.

I slutet av 1700-talet hamnade Ukraina under ryskt och österrikiskt styre. En ukrainsk rörelse för självbestämmanderätt växte fram och som följd av det första världskriget och den ryska revolutionen förklarade sig Ukraina självständigt. Efter tre år av inre konflikter och inbördeskrig blev Ukrainas västra delar en del av Polen. De mellersta och östra delarna anslöt sig till Sovjetunionen 1922 och den ukrainska socialistiska sovjetrepubliken bildades.

Efter det att Stalin kom till makten på 1930-talet utfördes tvångskollektivisering av jordbruket och de kulturella och politiska eliterna trycktes ner i Ukraina. Under perioden 1932–1933 led Ukraina av hungersnöd vilket orsakade att mellan tre och sju miljoner människor dog. Stalins tvångskollektivisering av jordbruket anges ofta som en av orsakerna och såväl Ukrainas parlament (2006) som Europaparlamentet (2022) betraktar svältkatastrofen som folkmord. Ukrainas materiella och mänskliga förluster under andra världskriget var enorma. Uppskattningen av antalet civila som dödades varierar mellan fem och sju miljoner, varav nästan en miljon judar. 1986 inträffade en allvarlig kärnreaktorolycka i Tjernobyl i norra Ukraina. Olyckan är den värsta kärnkraftsolyckan i historien.

Ukraina förblev en del av Sovjetunionen under hela det kalla kriget, innan det blev en självständig stat när unionen upplöstes 1991.

Samhälle och politik

Ukraina blev en självständig stat när Sovjetunionen upplöstes år 1991. Ukrainas statsöverhuvud är presidenten som väljs vart femte år. Presidenten får endast sitta i två sammanhängande perioder. Parlamentet har en kammare med 450 medlemmar som väljs fem år åt gången. Ukraina har kämpat med politiska utmaningar sedan självständigheten. Hösten 2004 hölls ett presidentval. Anklagelser om valfusk medförde en politisk kris i landet och händelserna har efteråt fått namnet den orangea revolutionen. Landets politik har varit präglat av oenighet om landets relation till Ryssland och i hur stor grad ekonomin bör liberaliseras. De regionala spänningarna har också varit stora. Dessutom är det politiska systemet mycket svagt på grund av maktmissbruk och manipulering av väljarna.

Striden om huruvida Ukraina ska rätta sig efter EU eller Ryssland ledde 2014 till stora demonstrationer i delar av landet. Den Rysslandsvänliga presidenten Viktor Janukovitj tvingades avgå och det utlystes nyval i maj 2014. Strax efter detta intog ryska soldater Krimhalvön, ett område där Ryssland har en militärbas och där det bor många etniska ryssar. Efter en folkomröstning i mars 2014 på Krimhalvön begärde myndigheter på Krimhalvön att bli en del av Ryssland. Begäran godtogs av Ryssland påföljande dag. Det är endast Ryssland som har erkänt folkomröstningen och införlivandet av Krim i Ryssland som rättfärdigat. Det internationella samfundet har fördömt Ryssland för brott mot folkrätten och omfattande diplomatiska åtgärder har vidtagits för att förhindra ett krigsutbrott mellan Ukraina och Ryssland. Sedan den 24 februari 2022 är dock Rysslands fullskaliga och olagliga invasion i Ukraina ett faktum.

Rysslands invasion föregicks av den ryska annekteringen av Krim och andra övergrepp 2014. Rötterna till konflikten finns i frågor om mark, makt och säkerhet. Frågor som rör historia, identitet och folkrätt är viktiga.

Läs mer om konflikten här.

Ekonomi och handel

Ukraina var mycket viktigt för Sovjetunionens ekonomi och landet har ett betydande industriellt arv från den tiden. Produktion av metall och mineraler utgör ryggraden av Ukrainas ekonomi tillsammans med jordbruket. Exporten utgörs huvudsakligen av stål, kol, maskiner och jordbruksprodukter.

Övergången från planekonomi till marknadsekonomi var problematisk och gjorde att landets produktion sjönk drastiskt de första åren efter Sovjetunionens fall. Ekonomin har växt under de senaste åren men drabbades hårt av den globala finanskrisen 2008. Landet har stora problem med korruption och en stor del av landets befolkning lever i fattigdom. Åren efter den globala finanskrisen var landet djupt skuldsatt både till IMF, EU och Ryssland.