RH 2013:78

Vapenbrott, brottsrubricering och straffvärde - summariska referat.

Gärningspåstående: T har den 4 september 2012 i Linköping olovligen innehaft ett avsågat kulvapen, fabrikat Remington samt tillhörande ammunition, i form av 20 patroner utan att ha rätt till det. Brottet är grovt dels med hänsyn till att T innehaft och transporterat vapnet tillsammans med ammunitionen på allmän plats dolt under en barnvagn och dels då vapnet saknar legalt användningsområde och kunde befaras komma till brottslig användning. - T har den 4 september 2012 i sin bostad i Linköping olovligen innehaft ammunition i form av 6 stycken hagelpatroner utan att ha rätt till det.

Tingsrätten: T har erkänt gärningen med undantag från att han förnekat att han dolt vapnet och ammunitionen under en barnvagn. Han har vidare gjort gällande att gärningen är att bedöma som vapenbrott, som inte är grovt.

Av beslagsprotokollet framgår att vapnet och ammunitionen låg i samma påse. Av protokollet över vapenundersökning framgår bl.a. att vapnet var ett avsågat kulgevär av märket Remington modell 700, som är tillståndspliktigt, och att ammunitionen var 20 stycken patroner med helmantlad kula, Winchester med kaliber 308, som är tillståndspliktiga och i huvudsak är till för övning med jaktvapen men även passar till svenska försvarets automatvapen AK 4. Av vittnet S:s uppgifter framgår att han efter provskjutning med vapen i samma kaliber och motsvarande ammunition kommit fram till bl.a. följande. Med fullängdspipa uppgick kulans hastighet till cirka 815-835 meter per sekund. Efter att han kapat pipan 25 cm minskade kulans hastighet till 730-740 meter per sekund. Att pipan är kapad innebär alltså inte att vapnet blir farligare eftersom kulans hastighet minskar. Det blir däremot svårare att sikta med vapnet. Även om pipan är kapad kan kulorna orsaka direkt dödande skador.

Den tilltalade och vittnena har i allt väsentligt berättat samstämmigt om händelseförloppet. T:s och vittnenas uppgifter går emellertid isär när det gäller hur T förvarat vapnet och ammunitionen. T har hävdat att han aldrig lade ner påsen med vapnet och ammunitionen under barnvagnen utan att han höll den i handen efter att han tagit ut den från bagageluckan och att polismännen därefter relativt omgående ingripit mot honom. K har emellertid berättat att hon, under spaning, iakttagit att T tog ut den ”klarblå” påsen ur bagageluckan, placerade den under barnvagnen varefter han tog upp den och sprang iväg med påsen som sedan påträffades av henne i ett buskage. J har bekräftat de uppgifter som K har lämnat. Enligt tingsrättens mening saknas det anledning att betvivla vittnenas uppgifter om hur T hanterat och förvarat vapnet och ammunitionen. Tingsrätten lägger därför deras uppgifter till grund för bedömningen av åtalet i denna del. Det är således klarlagt att T uppsåtligen innehaft vapnet och ammunitionen på det sätt som åklagaren påstått. Åtalet är därmed styrkt.

Vad gäller rubriceringen av vapenbrottet gör tingsrätten följande överväganden. Det avsågade kulvapnet är livsfarligt och saknar legalt användningsområde. T har förklarat att syftet varit att överlåta vapnet och ammunitionen till en person som utsatt honom för hot och påtryckningar på grund av att han lämnat ett kriminellt nätverk. På grund av detta finns det anledning att befara att vapnet skulle komma till brottslig användning, något som T måste ha varit medveten om. Till bilden hör också att vapnet tillsammans med tillhörande ammunition förvarats på allmän plats och, i vart fall under viss tid, dolt under en barnvagn. Sammantaget är omständigheterna sådana att vapenbrottet ska bedömas som grovt.

Den brottslighet som T nu har gjort sig skyldig till (grovt vapenbrott, vapenbrott och ringa narkotikabrott) har ett samlat straffvärde som svarar mot fängelse 8 månader. På grund av det grova vapenbrottets art och straffvärde talar mycket starka skäl för att välja fängelse som påföljd. Därtill kommer att T, som dömdes till skyddstillsyn i mars och juli i år, kort tid efter den senare av domarna återigen återfallit i brottslighet, som nu dessutom är av allvarligt slag. Vid sådana förhållanden kan, enligt tingsrättens mening, ingen annan påföljd än fängelse komma i fråga. Med hänsyn till vad som nu har anförts bör den nu i år utdömda skyddstillsynen undanröjas och ett gemensamt fängelsestraff bestämmas för nu aktuella brott och brotten i de två tidigare domarna. Därvid ska skälig hänsyn tas till vad T undergått till följd av skyddstillsynen. Strafftidens längd bör bestämmas till 1 år.

Hovrätten (sedan T överklagat i fråga om brottsrubricering och fängelsestraffets längd): Tingsrätten har funnit klarlagt att T uppsåtligen innehaft vapnet och ammunitionen på det sätt åklagaren påstått. Tingsrätten har vidare redovisat de skäl som föranlett domstolen att bedöma brottet som grovt. Hovrätten gör samma bedömningar som tingsrätten och T ska därmed dömas för grovt vapenbrott.