60

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 648/2012

av den 4 juli 2012

om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

^{ANTAGIT DENNA FÖRORDNING}

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­

sätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio­

nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( ¹ ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit­

téns yttrande ( ² ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( ³ ), och

av följande skäl:

⁽¹⁾

I en rapport som utfördes på begäran av kommissionen

och som offentliggjordes den 25 februari 2009 av en

högnivågrupp med Jacques de Larosière som ordförande

drogs slutsatsen att tillsynsramarna för unionens finans­

sektor behövde stärkas för att minska risken för och

mildra effekterna av framtida finanskriser, och rapporten

rekommenderade långtgående reformer av tillsynsstruk­

turen för den sektorn, inklusive inrättandet av ett euro­

peiskt system för finansiell tillsyn, med tre europeiska

tillsynsmyndigheter, varav en för banksektorn, en för

försäkrings- och tjänstepensionssektorn och en för vär­

depappers- och marknadssektorn, samt inrättandet av ett

europeiskt systemriskråd.

⁽²⁾

I kommissionens meddelande av den 4 mars 2009 med

titeln ”Främja återhämtning i Europa”, föreslogs att unio­

nens regelverk för finansiella tjänster skulle stärkas. I sitt

meddelande av den 3 juli 2009 med titeln ”Effektiva,

säkra och solida derivatmarknader” analyserade kommis­

sionen derivatens roll i samband med finanskrisen och i

sitt meddelande av den 20 oktober 2009 med titeln

”Effektiva, säkra och solida derivatmarknader: förestående

initiativ” angav den vilka åtgärder den avsåg att vidta för

att begränsa riskerna med derivat.

⁽³⁾

Den 23 september 2009 antog kommissionen förslag till

tre förordningar om inrättande av ett europeiskt system

för finansiell tillsyn, inklusive inrättandet av tre europe­

iska tillsynsmyndigheter, för en konsekvent tillämpning

av unionslagstiftningen och införande av gemensamma

standarder och praxis av hög kvalitet för tillsyn och över­

vakning. De europeiska tillsynsmyndigheterna utgörs av

Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndig­

heten) (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1093/2010 ( ⁴ ), Europeiska till­

synsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjäns­

tepensionsmyndigheten) (Eiopa), inrättad genom Europa­

parlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1094/2010 ( ⁵ ) samt Europeiska tillsynsmyndigheten

(Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)

(Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1095/2010 ( ⁶ ). De europeiska tillsyns­

myndigheterna spelar en central roll för att säkra finans­

sektorns stabilitet. Det är därför mycket viktigt att hela

tiden säkerställa att utvecklingen av deras arbete får hög

politisk prioritet och att de ges tillräckliga resurser.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/1

( ¹ ) EUT C 57, 23.2.2011, s. 1.

( ² ) EUT C 54, 19.2.2011, s. 44.

( ³ ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 mars 2012 (ännu ej of­

fentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 4 juli 2012.

( ⁴ ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

( ⁵ ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

( ⁶ ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

61

⁽⁴⁾ OTC-derivat (”over-the-counter”, OTC-derivatkontrakt) är

inte transparenta, eftersom de är privata kontrakt och

alla uppgifter om dem vanligtvis bara är tillgängliga för

kontraktsparterna. De skapar ett komplicerat nät av öm­

sesidigt beroende som kan göra det svårt att bedöma

arten och omfattningen av de risker som de är förenade

med. Finanskrisen har visat att sådana egenskaper vid

marknadsoro ökar osäkerheten och därmed innebär ris­

ker för den finansiella stabiliteten. I denna förordning

skapas förutsättningar för att begränsa dessa risker och

förbättra derivatkontrakts transparens.

⁽⁵⁾

På toppmötet i Pittsburgh den 26 september 2009 kom

G20-ledarna överens om att alla standardiserade OTC-

derivatkontrakt senast från slutet av 2012 ska clearas

via en central motpart och att OTC-derivatkontrakt ska

inrapporteras till transaktionsregister. I juni 2010 i To­

ronto bekräftade G20-ledarna sitt åtagande och åtog sig

även att påskynda genomförandet av kraftfulla åtgärder

för att förbättra OTC-derivatkontraktens transparens och

tillsyn på ett internationellt sett konsekvent och icke-dis­

kriminerande sätt.

⁽⁶⁾

Kommissionen kommer att övervaka och sträva efter att

säkerställa att dessa åtaganden genomförs på ett liknande

sätt av unionens internationella partner. Kommissionen

bör samarbeta med myndigheter i tredjeländer i syfte att

pröva ömsesidigt stödjande lösningar för att säkerställa

överensstämmelse mellan denna förordning och tredje­

ländernas krav och därigenom undvika eventuellt dubbel­

arbete. Kommissionen bör med Esmas bistånd övervaka

och utarbeta rapporter till Europaparlamentet och rådet

om den internationella tillämpningen av de principer

som fastställs i denna förordning. För att undvika even­

tuella överlappande eller motstridiga krav får kommissio­

nen anta beslut om likvärdighet när det gäller rättsliga,

tillsynsmässiga och verkställighetsmässiga ramar i tredje­

länder, om ett antal villkor är uppfyllda. Den bedömning

som ligger till grund för sådana beslut bör inte inkräkta

på rätten för en central motpart som är etablerad i ett

tredjeland och som godkänts av Esma att tillhandahålla

clearingtjänster åt clearingmedlemmar eller handelsplatser

som är etablerade i unionen, eftersom godkännande­

beslutet bör vara oberoende av denna bedömning. På

liknande sätt bör varken ett likvärdighetsbeslut eller

denna bedömning påverka rätten för ett transaktions­

register som är etablerat i ett tredjeland och godkänt av

Esma att tillhandahålla tjänster åt enheter som är etable­

rade i unionen.

⁽⁷⁾

När det gäller godkännande av centrala motparter i tred­

jeländer, och i överensstämmelse med unionens interna­

tionella skyldigheter enligt avtalet om upprättande av

Världshandelsorganisationen, inklusive det allmänna

tjänstehandelsavtalet, bör beslut som fastställer att tredje­

länders rättsordningar är likvärdiga med unionens rätts­

ordning endast antas om dessa tredjeländer har ett effek­

tivt likvärdigt system för godkännande av centrala mot­

parter som är auktoriserade i enlighet med utländska

rättsordningar, i överensstämmelse med de allmänna mål

och standarder för regleringen som fastställdes vid G20-

mötet i september 2009, nämligen att förbättra derivat­

marknadernas transparens, begränsa systemriskerna och

skydda mot marknadsmissbruk. Ett sådant system bör

anses vara likvärdigt om det säkerställer att det väsentliga

resultatet från det tillämpliga regleringssystemet liknar

unionens krav, och det bör anses vara effektivt om de

reglerna tillämpas på ett konsekvent sätt.

⁽⁸⁾ Det är lämpligt och nödvändigt i detta sammanhang,

med beaktande av derivatmarknadernas särdrag och de

centrala motparternas funktion, att kontrollera att de ut­

ländska regleringssystemen faktiskt är likvärdiga i fråga

om att uppfylla G20:s mål och standarder för att för­

bättra derivatmarknadernas transparens, begränsa system­

riskerna och skydda mot marknadsmissbruk. De centrala

motparternas mycket speciella situation kräver att de be­

stämmelser som avser tredjeländer ordnas och fungerar i

enlighet med arrangemang som är specifika för dessa

marknadsstrukturenheter. Detta tillvägagångssätt utgör

därför inte något prejudikat för annan lagstiftning.

⁽⁹⁾

I sina slutsatser av den 2 december 2009 var Europeiska

rådet ense om att det fanns ett behov av att väsentligt

begränsa motpartskreditrisker och att det var viktigt att

förbättra derivattransaktioners transparens, effektivitet

och tillförlitlighet. I Europaparlamentets resolution ”Deri­

vatmarknader: förestående initiativ” av den 15 juni 2010

efterlystes obligatorisk clearing och rapportering av OTC-

derivatkontrakt.

⁽¹⁰⁾ Esma bör agera inom denna förordnings tillämpnings­

område för att värna finansmarknadernas stabilitet i kri­

tiska situationer, för att säkerställa att nationella tillsyns­

myndigheter tillämpar unionens regler på ett enhetligt

sätt, samt för att lösa tvister mellan dessa. Esma har

också till uppgift att utveckla förslag till tekniska stan­

darder för tillsyn och genomförande och har en central

roll vid auktorisation och övervakning av centrala mot­

parter och transaktionsregister.

⁽¹¹⁾ En av Europeiska centralbankssystemets (ECBS) grundläg­

gande uppgifter är att främja ett välfungerande betal­

ningssystem. ECBS:s medlemmar utövar därför tillsyn ge­

nom att säkerställa effektiva och sunda clearing- och

betalningssystem, inbegripet centrala motparter. ECBS:s

medlemmar medverkar därför på nära håll vid auktorisa­

tion och övervakning av centrala motparter, godkän­

nande av centrala motparter i tredjeländer och godkän­

nande av samverkansöverenskommelser. Dessutom med­

verkar de på nära håll när det gäller fastställande av

tekniska standarder för tillsyn, riktlinjer och rekommen­

dationer. Denna förordning påverkar inte Europeiska cen­

tralbankens (ECB) och de nationella centralbankernas

^SV

L 201/2

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

62

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

ansvar att säkerställa effektiva och sunda clearing- och

betalningssystem inom unionen och i förbindelser med

andra länder. Av den anledningen, och för att förhindra

att parallella regelsystem skapas, bör Esma och ECBS

samarbeta nära under utarbetandet av relevanta förslag

till tekniska standarder. ECB:s och de nationella central­

bankernas tillgång till information är också av största vikt

när de fullgör sina uppgifter när det gäller tillsyn av

clearing- och betalningssystemen samt den utfärdande

centralbankens funktion.

⁽¹²⁾ Enhetliga regler krävs för derivatkontrakt som anges i

avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till Europaparlamen­

tets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april

2004 om marknader för finansiella instrument ( ¹ ).

⁽¹³⁾ Incitament för ökad användning av centrala motparter

har inte visat sig tillräckligt för att se till att OTC-derivat­

kontrakt faktiskt clearas centralt. För de OTC-derivat­

kontrakt som kan clearas centralt krävs därför obligato­

riska krav på clearing via centrala motparter.

⁽¹⁴⁾ Det är sannolikt att medlemsstater kommer att vidta

nationella åtgärder som skiljer sig från varandra och

som kan skapa hinder för en smidigt fungerande inre

marknad och vara till nackdel för marknadsaktörer och

finansiell stabilitet. För att trygga ett starkt investerar­

skydd och åstadkomma lika spelregler för marknadsaktö­

rerna krävs det också att clearingkravet tillämpas enhet­

ligt i unionen.

⁽¹⁵⁾ För att kunna se till att clearingkravet begränsar system­

riskerna, krävs det ett förfarande för kartläggning av de

klasser av derivat som bör omfattas av det kravet. I för­

farandet bör det beaktas att inte alla OTC-derivatkontrakt

som clearats via centrala motparter kan anses vara läm­

pade för obligatorisk central clearing.

(16)

I denna förordning anges kriterier för att avgöra huruvida

olika klasser av OTC-derivatkontrakt bör omfattas av ett

clearingkrav. Kommissionen bör, på grundval av förslag

till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Es­

ma, besluta om en klass av OTC-derivatkontrakt ska

omfattas av ett clearingkrav och från vilken tidpunkt

clearingkravet får verkan, inbegripet i förekommande

fall ett successivt genomförande och minimikravet på

återstående löptid för de kontrakt som ingås eller förnyas

innan clearingkravet träder i kraft, i enlighet med denna

förordning. Ett successivt genomförande av clearingkravet

skulle kunna ske i form av de typer av marknadsaktörer

som måste uppfylla clearingkravet. Vid bestämmandet av

vilka klasser av OTC-derivatkontrakt som ska omfattas av

clearingkravet bör Esma ta hänsyn till de särskilda sär­

dragen hos OTC-derivatkontrakt som ingås med emitten­

ter av täckta obligationer eller med pooler för säkring av

täckta obligationer.

⁽¹⁷⁾ När Esma fastställer vilka klasser av OTC-derivatkontrakt

som ska omfattas av clearingkravet bör den också ta

vederbörlig hänsyn till andra relevanta aspekter, inte

minst i vilken grad motparter som utnyttjar de relevanta

klasserna av OTC-derivatkontrakt är sammankopplade

och vilka effekterna på nivåerna på motpartskreditris­

kerna blir, samt främja likvärdiga konkurrensvillkor på

den inre marknaden i enlighet med artikel 1.5 d i för­

ordning (EU) nr 1095/2010.

⁽¹⁸⁾ När Esma har fastställt att en OTC-derivatprodukt är

standardiserad och lämpar sig för clearing, men det inte

finns någon central motpart som är beredd att cleara

denna produkt bör Esma undersöka orsaken till detta.

⁽¹⁹⁾ Vid bestämmandet av vilka klasser av OTC-derivatkon­

trakt som ska omfattas av clearingkravet måste hänsyn

tas till särdragen hos de berörda klasserna av OTC-deri­

vatkontrakt. Den huvudsakliga risken för transaktioner

kan för vissa klasser av OTC-derivatkontrakt hänga sam­

man med avvecklingsrisker, som hanteras genom sepa­

rata infrastrukturarrangemang, och en separering kan gö­

ras mellan vissa klasser av OTC-derivatkontrakt (t.ex. ut­

ländsk valuta) och andra klasser. Clearing via central

motpart hanterar specifikt motpartskreditrisker och är

kanske inte ett optimalt sätt att hantera avvecklingsrisker.

Ordningen för sådana kontrakt bör framför allt grundas

på en framväxande internationell konvergens och ömse­

sidigt erkännande av relevant infrastruktur.

⁽²⁰⁾ För att säkerställa en enhetlig och samstämmig tillämp­

ning av den här förordningen och likvärdiga förutsätt­

ningar för marknadsaktörerna när en klass av OTC-deri­

vatkontrakt förklarats vara föremål för clearingkravet, bör

detta krav även gälla samtliga kontrakt som avser denna

klass av OTC-derivatkontrakt som har ingåtts på dagen

för eller efter en underrättelse till Esma om att en central

motpart har auktoriserats med avseende på clearingkra­

vet, men före det datum från vilket clearingkravet får

verkan, under förutsättning att dessa kontrakts återstå­

ende löptid överstiger det minimikrav som fastställs av

kommissionen.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/3

( ¹ ) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

63

⁽²¹⁾ Vid bedömningen av huruvida en klass av OTC-derivat­

kontrakt ska omfattas av clearingkrav bör Esma ha mål­

sättningen att minska systemrisken. Bedömningsfakto­

rerna bör bland annat beakta graden av kontraktens

kontraktsmässiga och operativa standardisering, volymen

och likviditeten för den relevanta klassen av OTC-derivat­

kontrakt, samt tillgängligheten till skälig, pålitlig och all­

mänt accepterad prisinformation inom den relevanta

klassen av OTC-derivatkontrakt.

⁽²²⁾ För att ett OTC-derivatkontrakt ska kunna clearas, måste

båda kontraktsparterna omfattas av ett clearingkrav eller

samtycka. Undantag från clearingkravet bör utformas re­

striktivt, eftersom de kan minska kravets effektivitet och

fördelarna med clearing via centrala motparter samt leda

till regelarbitrage mellan vissa grupper av marknadsaktö­

rer.

⁽²³⁾ För att främja finansiell stabilitet inom unionen kan det

bli nödvändigt att också låta transaktioner som ingåtts av

enheter etablerade i tredjeländer omfattas av clearingkra­

ven och kraven på riskreduceringstekniker, under för­

utsättning att de berörda transaktionerna har en direkt,

väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller när

sådana krav är nödvändiga eller lämpliga för att förhindra

varje kringgående av denna förordning.

⁽²⁴⁾ OTC-derivatkontrakt som inte anses lämpade för clearing

via centrala motparter är förenade med motpartskredit­

risker och operativa risker, varför regler bör införas för

att hantera dessa risker. För att minska motpartskredit­

riskerna bör marknadsaktörer som omfattas av clearing­

kravet ha riskhanteringsförfaranden som kräver en utväx­

ling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på

lämpligt vis separerad. Vid utarbetande av förslag till tek­

niska standarder för tillsyn som specificerar vad dessa

riskhanteringsförfaranden ska innehålla, bör Esma beakta

förslagen från internationella standardiseringsorgan om

marginalsäkerhetskraven för derivat vars clearing inte

sker centralt. Vid utarbetande av förslag till tekniska stan­

darder för tillsyn som specificerar de arrangemang som

krävs för en korrekt och lämplig utväxling av säkerheter

för att hantera risker som är förknippade med icke clea­

rade transaktioner, bör Esma vederbörligen beakta de

svårigheter som emittenter av täckta obligationer eller

säkerhetspooler har när det gäller att ställa säkerheter i

flera av unionens jurisdiktioner. Esma bör också beakta

det faktum att den förmånsrätt till tillgångarna hos emit­

tenten av de täckta obligationerna som ges till motpar­

terna till dessa emittenter erbjuder likvärdig säkerhet mot

motpartskreditrisk.

⁽²⁵⁾ Regler om clearing av OTC-derivatkontrakt, rapportering

av derivattransaktioner respektive regler om riskreduce­

ringsteknik för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via

en central motpart bör tillämpas på finansiella motparter,

dvs. investeringsföretag som har auktoriserats i enlighet

med direktiv 2004/39/EG, kreditinstitut som har aukto­

riserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets

direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten

att starta och driva verksamhet i kreditinstitut ( ¹ ), försäk­

ringsföretag som har auktoriserats i enlighet med rådets

första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om sam­

ordning av lagar och andra författningar angående rätten

att etablera och driva verksamhet med annan direkt för­

säkring än livförsäkring ( ² ), livförsäkringsföretag som har

auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rå­

dets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om

livförsäkring ( ³ ), återförsäkringsföretag som har auktorise­

rats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direk­

tiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om återför­

säkring ( ⁴ ), företag för kollektiva investeringar i överlåt­

bara värdepapper (fondföretag), och i tillämpliga fall de­

ras förvaltningsbolag som har auktoriserats i enlighet

med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG

av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra

författningar som avser företag för kollektiva investe­

ringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ( ⁵ ), tjäns­

tepensionsinstitut som definieras i Europaparlamentets

och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003

om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinsti­

tut ( ⁶ ) samt alternativa investeringsfonder som förvaltas

av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förval­

tare) som är auktoriserade eller registrerade i enlighet

med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU

av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investe­

ringsfonder ( ⁷ ).

⁽²⁶⁾ Enheter som förvaltar pensionssystem vars främsta upp­

gift är att tillhandahålla en pensionsinkomst, i regel som

livslånga utbetalningar men också som utbetalningar un­

der viss tid eller som ett engångsbelopp, minimerar i

typfallet sitt kontantinnehav för att maximera effektivite­

ten och avkastningen för sina pensionstagare. Att avkräva

sådana enheter central clearing av OTC-derivatkontrakt

skulle därför leda till att de skulle behöva avyttra en

avsevärd del av sina tillgångar i utbyte mot kontanter

för att uppfylla centrala motparters gällande marginalsä­

kerhetskrav. För att undvika en sannolik negativ inverkan

av ett sådant krav på pensionsinkomsterna för framtida

pensionärer bör clearingkravet inte gälla för pensions­

system förrän en lämplig teknisk lösning för överföring

av en icke-kontant säkerhet som marginalsäkerhet har

^SV

L 201/4

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

( ¹ ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

( ² ) EGT L 228, 16.8.1973, s. 3.

( ³ ) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.

( ⁴ ) EUT L 323, 9.12.2005, s. 1.

( ⁵ ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

( ⁶ ) EUT L 235, 23.9.2003, s. 10.

( ⁷ ) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.

64

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

utvecklats av centrala motparter för att lösa detta pro­

blem. En sådan teknisk lösning bör ta hänsyn till pen­

sionssystemens särskilda funktion och inte medföra några

väsentliga negativa effekter för pensionärerna. Under en

övergångsperiod bör OTC-derivatkontrakt som ingåtts

med syftet att minska investeringsrisker med direkt kopp­

ling till pensionssystemens finansiella solvens vara före­

mål inte bara för rapporteringskravet utan också för bi­

laterala krav på ställande av säkerhet. Slutmålet är dock

central clearing så snart som detta är möjligt.

⁽²⁷⁾ Det är viktigt att se till att endast lämpliga enheter och

arrangemang särbehandlas och att beakta den mångfald

av pensionssystem som finns inom unionen, men också

att skapa likvärdiga förutsättningar för alla pensions­

system. Därför bör det tillfälliga undantaget gälla för

tjänstepensionsinstitut som registrerats i enlighet med

direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade enheter

som ansvarar för driften av sådana institut och som

agerar för deras räkning enligt artikel 2.1 i det direktivet

samt rättsliga enheter som har inrättats av sådana institut

i investeringssyfte och som uteslutande agerar i deras

intresse, och för tjänstepensionsverksamheten vid institu­

tioner som avses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG.

⁽²⁸⁾ Det tillfälliga undantaget bör också gälla för tjänstepen­

sionsverksamheten i livförsäkringsföretag, under för­

utsättning att alla motsvarande tillgångar och skulder

hålls fullständigt åtskilda och förvaltas och organiseras

separat, utan möjlighet till överföring. Det bör också gälla

för alla andra auktoriserade enheter som omfattas av till­

syn och som enbart verkar nationellt, eller arrangemang

som inrättats i huvudsak inom en medlemsstats territo­

rium, under förutsättning att båda är erkända enligt na­

tionell lagstiftning och att deras främsta syfte är att till­

handahålla en pensionsinkomst. De enheter och arrange­

mang som avses i detta skäl bör vara föremål för beslut

av relevant behörig myndighet och, för att säkerställa

överensstämmelse och undanröja alla risker för avvikelser

och överträdelser, Esmas yttrande, efter samråd med Eio­

pa. Detta skulle kunna inbegripa enheter och arrange­

mang som inte nödvändigtvis är kopplade till ett pen­

sionsprogram som tillhandahålls av arbetsgivaren, men

som fortfarande har som främsta syfte att ge en pen­

sionsinkomst, antingen på obligatorisk eller på frivillig

basis. Exempel på detta skulle kunna vara juridiska enhe­

ter som förvaltar fonderade pensionssystem i enlighet

med nationell lagstiftning, under förutsättning att de

gör sina investeringar i enlighet med aktsamhetsprinci­

pen, och pensionsarrangemang som tecknats direkt av

enskilda, vilka också kan tillhandahållas av livförsäkrings­

givare. Undantaget beträffande pensionsarrangemang som

tecknats direkt av enskilda bör i detta fall inte omfatta

OTC-derivatkontrakt som avser andra av försäkringsgiva­

rens livförsäkringsprodukter som inte har som främsta

syfte att tillhandahålla en pensionsinkomst.

Ytterligare exempel skulle kunna vara pensionsverksam­

heter i försäkringsföretag som omfattas av direktiv

2002/83/EG, förutsatt att alla tillgångar som hänför sig

till verksamheterna upptas i ett särskilt register i enlighet

med bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv

2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion

och likvidation av försäkringsföretag ( ¹ ), liksom arrange­

mang för tillhandahållande av tjänstepension i försäk­

ringsföretag som grundar sig på kollektivavtal. Institutio­

ner som har inrättats i syfte att tillhandahålla ersättning

till medlemmar i pensionsprogram vid obestånd bör

också behandlas som ett pensionssystem vid tillämp­

ningen av denna förordning.

⁽²⁹⁾ När så är lämpligt bör regler för finansiella motparter

också tillämpas på icke-finansiella motparter. Det är

känt att icke-finansiella motparter använder OTC-derivat­

kontrakt för att skydda sig mot affärsrisker med direkt

koppling till deras affärsverksamhet eller likviditetsförvalt­

ning. Vid bedömningen av om en icke-finansiell motpart

bör omfattas av clearingkravet, bör det därför beaktas i

vilket syfte den icke-finansiella motparten använder OTC-

derivatkontrakt och hur stor dess exponering mot dessa

instrument är. I syfte att säkerställa att icke-finansiella

institut har möjlighet att lämna sina synpunkter på clea­

ringtrösklarna, bör Esma vid utarbetandet av de relevanta

tekniska standarderna för tillsyn genomföra ett öppet

offentligt samråd som säkerställer att icke-finansiella in­

stitut får delta. Esma bör också samråda med alla berörda

myndigheter, till exempel byrån för samarbete mellan

energitillsynsmyndigheter, för att se till att särdragen i

dessa sektorer helt och fullt beaktas. Dessutom bör kom­

missionen senast den 17 augusti 2015 utvärdera vilken

systemvikt de icke-finansiella företagens transaktioner

med OTC-derivatkontrakt har inom olika sektorer, inklu­

sive energisektorn.

⁽³⁰⁾ Vid bedömningen av om ett OTC-derivatkontrakt mins­

kar de risker som är direkt kopplade till en icke-finansiell

motparts affärsverksamhet och likviditetsförvaltning, bör

vederbörlig hänsyn tas till denna icke-finansiella motparts

övergripande strategier för risksäkring och riskbegräns­

ning. I synnerhet bör hänsyn tas till om ett OTC-derivat­

kontrakt är ekonomiskt lämpligt för reducera riskerna i

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/5

( ¹ ) EGT L 110, 20.4.2001, s. 28.

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

65

en icke-finansiell motparts uppförande och förvaltning,

när riskerna hör samman med svängningar i räntor, va­

lutakurser, inflationstakten eller råvarupriser.

⁽³¹⁾ Clearingtröskeln är en mycket viktig storhet för alla icke-

finansiella motparter. När clearingtröskeln fastställs bör

hänsyn tas till vilken systemvikt summan av nettoposi­

tionerna och nettoexponeringarna har per motpart och

per klass av OTC-derivatkontrakt. I detta sammanhang

bör lämpliga insatser göras för att erkänna de risk­

begränsningsmetoder som icke-finansiella motparter ut­

nyttjar inom ramen för sin normala affärsverksamhet.

⁽³²⁾ ECBS-medlemmar och andra nationella organ med lik­

nande funktioner, andra offentliga unionsorgan med upp­

drag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig

skuld samt Banken för internationell betalningsutjämning

bör undantas från förordningens tillämpningsområde, i

syfte att undvika att deras befogenheter begränsas när

det gäller att fullgöra uppgifter av gemensamt intresse.

⁽³³⁾ Eftersom inte alla marknadsaktörer som omfattas av clea­

ringkravet kan bli den centrala motpartens clearingmed­

lemmar, bör de ha möjlighet att få tillgång till den cen­

trala motparten som kunder eller indirekta kunder under

förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

⁽³⁴⁾ En oavsiktlig snedvridning av konkurrensen på mark­

naden för OTC-derivat kan bli följden av att ett clearing­

krav införs, samtidigt med ett förfarande för att fastställa

vilka centrala motparter som kan användas för att full­

göra detta krav. Exempelvis kan en central motpart vägra

att cleara transaktioner som verkställs på vissa handels­

platser, eftersom den centrala motparten ägs av en kon­

kurrerande handelsplats. För att undvika sådan diskrimi­

nerande praxis bör centrala motparter acceptera att cleara

transaktioner som genomförs på olika handelsplatser,

förutsatt att de senare uppfyller den centrala motpartens

operativa och tekniska krav, och oberoende av den kon­

traktsdokumentation med stöd av vilken motparterna har

genomfört den berörda OTC-derivattransaktionen, under

förutsättning att denna dokumentation motsvarar stan­

darden på marknaden. Handelsplatserna bör tillhanda­

hålla de centrala motparterna transaktionsuppgifter

(”trade feeds”) på transparenta och icke-diskriminerande

grunder. De centrala motparternas tillträdesrätt till han­

delsplatser bör få omfattas av arrangemang som innebär

att flera centrala motparter använder samma handelsplats

transaktionsuppgifter. Detta får dock inte medföra sam­

verkansöverenskommelser vid clearing av derivat eller ge

upphov till fragmentering av likviditeten.

⁽³⁵⁾ Denna förordning bör inte hindra rättvist och öppet till­

träde mellan handelsplatser och centrala motparter på

den inre marknaden, enligt villkoren i denna förordning

och i de tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av

Esma och antagits av kommissionen. Kommissionen bör

fortsätta att nära övervaka hur OTC-derivatmarknaden

utvecklas och bör vid behov ingripa för att förhindra

snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden i

syfte att säkerställa likvärdiga förutsättningar på finans­

marknaderna.

⁽³⁶⁾ På vissa områden inom sektorn för finansiella tjänster

och handel med derivatkontrakt kan det också finnas

kommersiella och immateriella rättigheter. I fall då så­

dana rättigheter avser produkter eller tjänster som har

blivit eller påverkar en branschstandard bör det finnas

licenser tillgängliga på proportionella, rättvisa, rimliga

och icke-diskriminerande villkor.

(37)

Tillförlitliga uppgifter behövs för att kunna identifiera de

klasser av OTC-derivatkontrakt som bör omfattas av clea­

ringkravet, tröskelvärden och systemviktiga icke-finansi­

ella motparter. I regleringssyfte är det därför viktigt att ett

enhetligt rapporteringskrav för uppgifter om derivat in­

förs på unionsnivå. Dessutom behövs, i så hög utsträck­

ning som möjligt, ett retroaktivt rapporteringskrav, för

både finansiella motparter och icke-finansiella motparter,

så att bland annat Esma och relevanta behöriga myndig­

heter får jämförbara uppgifter.

⁽³⁸⁾ En transaktion inom en grupp är en transaktion mellan

två företag som helt och hållet omfattas av samma kon­

solidering och som är föremål för lämpliga centraliserade

förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av ris­

ker. De ingår i samma institutionella skyddssystem som

avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG eller, när det

gäller kreditinstitut som är underställda samma centrala

företagsenhet som avses i artikel 3.1 i det direktivet, båda

är kreditinstitut eller den ena är ett kreditinstitut och den

andra en central företagsenhet. OTC-derivatkontrakt kan

erkännas såväl inom finansgrupper eller andra grupper

som inom grupper bestående av både finansiella företag

och andra företag, och om ett sådant kontrakt betraktas

som en transaktion inom gruppen när det gäller den ena

parten, bör den också betraktas som en transaktion inom

gruppen när det gäller den andra parten i kontraktet. Det

kan konstateras att transaktioner inom gruppen kan vara

nödvändiga för att aggregera risker inom en gruppstruk­

tur, och att risker inom gruppen därför är av särskilt slag.

Eftersom effektiviteten i dessa förfaranden för hantering

av risker inom gruppen kan komma att begränsas om

dessa transaktioner omfattas av ett clearingkrav, kan det

vara en fördel att undanta transaktioner inom gruppen

från clearingkravet, under förutsättning att detta undan­

tag inte ökar systemrisken. Följaktligen bör den centrala

^SV

L 201/6

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

66

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

motpartens clearing av dessa transaktioner ersättas med

en tillräcklig utväxling av säkerheter, där detta är lämpligt

för att begränsa motpartsriskerna inom gruppen.

⁽³⁹⁾ Undantag från kravet på säkerhet skulle emellertid kunna

göras för vissa transaktioner inom en grupp, i vissa fall

på grundval av de behöriga myndigheternas beslut, under

förutsättning att deras riskhanteringsförfaranden är till­

räckligt sunda och kraftfulla samt står i överensstäm­

melse med transaktionens komplexitet och att det inte

finns några hinder för en snabb överföring av eget kapital

eller återbetalning av skulder mellan motparterna. Dessa

kriterier samt de förfaranden som motparterna och de

berörda behöriga myndigheterna ska följa när undantag

tillämpas bör anges i tekniska standarder för tillsyn som

antas i enlighet med de relevanta förordningarna om

inrättandet av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Innan

förslagen till tekniska standarder för tillsyn utarbetas bör

de europeiska tillsynsmyndigheterna utarbeta en kon­

sekvensanalys av deras möjliga konsekvenser för den

inre marknaden och finansmarknadens aktörer, särskilt

för berörda gruppers verksamhet och strukturer. Alla de

tekniska standarder som är tillämpliga på de säkerheter

som utväxlas vid transaktioner inom gruppen, inbegripet

kriterierna för undantag, bör beakta dessa transaktioners

främsta specifika egenskaper och befintliga skillnader

mellan icke-finansiella och finansiella motparter liksom

deras syften med och metoder för användning av derivat.

⁽⁴⁰⁾ Motparter bör anses omfattas av samma konsolidering

åtminstone när de båda ingår i en sammanställd redovis­

ning enligt rådets direktiv 83/349/EEG ( ¹ ) eller de inter­

nationella redovisningsstandarderna IFRS som antagits i

enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 1606/2002 ( ² ), eller, när det gäller en grupp vars

moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i en­

lighet med allmänt accepterade redovisningsstandarder i

detta tredjeland som i enlighet med kommissionens för­

ordning (EG) nr 1569/2007 ( ³ ) anses vara likvärdiga med

IFRS-standarder (eller redovisningsstandarder i ett tredje­

land vars användning är tillåten i enlighet med artikel 4 i

förordning (EG) nr 1569/2007), eller när de båda omfat­

tas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med direk­

tiv 2006/48/EG eller Europaparlamentets och rådets di­

rektiv 2006/49/EG ( ⁴ ), eller när det gäller en grupp vars

moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland,

samma gruppbaserade tillsyn från en behörig myndighet

i ett tredjeland som fastställts vara likvärdig med den som

styrs av principerna i artikel 143 i direktiv 2006/48/EG

eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

⁽⁴¹⁾ Det är viktigt att marknadsaktörerna till transaktions­

register rapporterar in alla uppgifter om derivatkontrakt

som de ingått. På detta sätt kommer information om de

inneboende riskerna på derivatmarknaderna att lagras

centralt och vara lätt tillgängliga bland annat för Esma,

berörda behöriga myndigheter, Europeiska systemrisk­

nämnden (ESRB) och berörda centralbanker inom ECBS.

⁽⁴²⁾ Tillhandahållandet av transaktionsregistertjänster präglas

av stordriftsfördelar, vilket skulle kunna hämma konkur­

rensen på just detta område. Samtidigt kan införandet av

ett omfattande rapporteringskrav för marknadsaktörerna

öka värdet på informationen i transaktionsregistren även

för tredje parter som tillhandahåller anknutna tjänster,

bland annat orderavstämning, ordermatchning, kredit­

händelsetjänster och portföljförliknings- eller portfölj­

kompressionstjänster. Det är lämpligt att se till att de

likvärdiga förutsättningarna inom efterhandelssektorn

inte på ett allmänt plan äventyras av ett eventuellt natur­

ligt monopol när det gäller tillhandahållandet av trans­

aktionsregistertjänster. Därför bör transaktionsregistren

vara skyldiga att tillhandahålla den information som

finns i registret på rättvisa, överkomliga och icke-diskri­

minerande villkor, under förutsättning att nödvändiga

åtgärder för dataskydd har vidtagits.

⁽⁴³⁾ För att möjliggöra en mer omfattande överblick över

marknaden och för att bedöma systemrisken, bör derivat­

kontrakt inrapporteras till transaktionsregister oavsett om

de clearats via en central motpart eller inte.

⁽⁴⁴⁾ De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ges tillräckliga

resurser för att effektivt utföra de uppgifter som de till­

delats genom denna förordning.

⁽⁴⁵⁾ Motparter och centrala motparter som ingår, ändrar eller

avslutar ett derivatkontrakt bör se till att uppgifterna i

kontraktet inrapporteras till ett transaktionsregister. De

bör få delegera inrapporteringen av kontraktet till en

annan enhet. En enhet eller dess anställda som i enlighet

med denna förordning och på en motparts vägnar rap­

porterar in uppgifter i ett derivatkontrakt till ett trans­

aktionsregister, ska inte anses bryta mot eventuella sek­

retessåtaganden. Vid utarbetandet av förslag till tekniska

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/7

( ¹ ) Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 baserat på

artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (EGT L 193,

18.7.1983, s. 1).

( ² ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av

den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings­

standarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

( ³ ) Kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 av den 21 december

2007 om införande av en mekanism för fastställande av likvärdighet

för redovisningsstandarder som tillämpas av tredjelandsemittenter av

värdepapper enligt Europaparlamentets och rådets direktiv

2003/71/EG och 2004/109/EG (EUT L 340, 22.12.2007, s. 66).

( ⁴ ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EC av den 14 juni

2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut

(EUT L 177, 30.6.2006, s. 201).

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

67

standarder för tillsyn bör Esma beakta de framsteg som

gjorts för att utveckla en unik kontraktsbeteckning och

förteckningen över de uppgifter som behöver rapporteras

i tabell 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr

1287/2006 ( ¹ ) om genomförande av direktiv

2004/39/EG och samråda med andra behöriga myndig­

heter såsom byrån för samarbete mellan energitillsyns­

myndigheter.

⁽⁴⁶⁾ Med beaktande av de principer som fastställs i kommis­

sionens meddelande om att förstärka sanktionssystemen i

finanssektorn och de unionsrättsakter som antagits till

följd av det meddelandet, bör medlemsstaterna införa

bestämmelser om sanktioner för överträdelser av denna

förordning. Medlemsstaterna bör tillämpa dessa sanktio­

ner så att det inte minskar reglernas effektivitet. Dessa

sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräc­

kande. De bör grundas på riktlinjer som Esma antar för

att främja konvergens och enhetlighet över gränserna för

sanktionssystem i den finansiella sektorn. Medlemssta­

terna bör se till att de sanktioner som åläggs redovisas

offentligt, och i förekommande fall, att bedömningsrap­

porterna om existerande reglers effektivitet regelbundet

offentliggörs.

⁽⁴⁷⁾ En central motpart får i enlighet med denna förordning

etableras i vilken som helst av medlemsstaterna. Ingen

medlemsstat eller grupp av medlemsstater bör diskrimi­

neras, direkt eller indirekt, som plats för clearingtjänster.

Ingenting i denna förordning bör begränsa eller hindra

en central motpart i en jurisdiktion från att cleara en

produkt som är utställd i en annan medlemsstats valuta

eller i ett tredjelands valuta.

⁽⁴⁸⁾ Ett minsta startkapital bör vara ett villkor för auktorisa­

tion av en central motpart. Den centrala motpartens ka­

pital, inbegripet balanserade vinstmedel och reserver, bör

alltid stå i proportion till den risk som är kopplad till den

centrala motpartens verksamhet, för att säkerställa att

den har tillräckligt stort eget kapital i förhållande till

kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, operativa ris­

ker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks

av särskilda finansiella resurser och att den vid behov kan

genomföra en ordnad avveckling eller omstrukturering av

rörelsen.

⁽⁴⁹⁾ Eftersom det genom denna förordning införs en rättslig

skyldighet att i regleringssyfte cleara via särskilda centrala

motparter, är det viktigt att se till att dessa är säkra och

sunda och alltid uppfyller denna förordnings strikta krav

på organisation, uppförande och försiktighet. För att

säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning

bör dessa krav avse clearing av alla finansiella instrument

som centrala motparter hanterar.

⁽⁵⁰⁾ Av reglerings- och harmoniseringsskäl bör det därför sä­

kerställas att motparter bara anlitar centrala motparter

som uppfyller kraven i denna förordning. Dessa krav

bör inte hindra medlemsstater från att anta eller fortsätta

att tillämpa ytterligare krav när det gäller centrala mot­

parter som har etablerat sig på deras territorium, inbegri­

pet vissa auktoriseringskrav enligt direktiv 2006/48/EG.

Dessa ytterligare krav bör dock inte påverka rätten för

centrala motparter som har auktoriserats i andra med­

lemsstater eller godkänts i enlighet med denna förord­

ning att tillhandahålla clearingtjänster åt clearingmedlem­

mar och deras kunder som är etablerade i den medlems­

stat som har infört ytterligare krav, eftersom dessa cen­

trala motparter inte är föremål för de ytterligare kraven

och inte behöver rätta sig efter dem. Senast den 30 sep­

tember 2014 bör Esma upprätta en rapport om effek­

terna av att medlemsstater tillämpar ytterligare krav.

⁽⁵¹⁾ Direkta regler för auktorisation av och tillsyn över cen­

trala motparter är en viktig konsekvens av kravet på

clearing av OTC-derivatkontrakt. Det är lämpligt att be­

höriga myndigheter får fortsatt ansvar för alla aspekter på

auktorisation av och tillsyn över centrala motparter, in­

klusive ansvaret för att kontrollera att en ansökande cen­

tral motpart följer denna förordning och Europaparla­

mentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj

1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring

av betalningar och värdepapper ( ² ), eftersom dessa myn­

digheter har bäst möjligheter att granska de centrala mot­

parternas dagliga verksamhet, genomföra regelbundna

kontroller och vid behov vidta lämpliga åtgärder.

⁽⁵²⁾ Om en central motpart riskerar att hamna på obestånd,

kan det finansiella ansvaret främst ligga på medlemssta­

ten där den centrala motparten är etablerad. Följaktligen

bör den behöriga myndigheten i den medlemsstaten an­

svara för auktorisation av och tillsyn över den centrala

motparten. Emellertid kan en central motparts clearing­

medlemmar vara etablerade i olika medlemsstater och de

kommer att vara de första som påverkas av den centrala

motpartens obestånd, och det är därför av största vikt att

alla berörda behöriga myndigheter och Esma involveras i

auktorisations- och tillsynsprocessen. På detta sätt und­

viks skiljaktiga nationella åtgärder eller praxis och hinder

för den inre marknadens korrekta funktion. Vidare bör

inga förslag eller riktlinjer från någon medlem i ett till­

synskollegium, direkt eller indirekt, diskriminera någon

medlemsstat eller grupp av medlemsstater som plats för

clearingtjänster oavsett valuta. Esma bör delta i varje kol­

legium för att säkerställa en konsekvent och korrekt

^SV

L 201/8

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

( ¹ ) EUT L 241, 2.9.2006, s. 1. ( ² ) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

68

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

tillämpning av denna förordning. Esma bör när rekom­

mendationer och beslut utarbetas involvera andra behö­

riga myndigheter i de berörda medlemsstaterna.

⁽⁵³⁾ Med tanke på kollegiernas roll är det viktigt att alla

relevanta behöriga myndigheter samt medlemmar av

ECBS deltar i utförandet av kollegiernas uppgifter. Kolle­

giet bör bestå inte enbart av de behöriga myndigheter

som utövar tillsyn över den centrala motparten utan

också de som utövar tillsyn över de enheter som kan

påverkas av den centrala motpartens verksamhet, dvs.

utvalda clearingmedlemmar, handelsplatser, samverkande

centrala motparter och värdepapperscentraler. De med­

lemmar av ECBS som ansvarar för tillsynen över den

centrala motparten och samverkande centrala motparter

samt de som ansvarar för utgivningen av valutorna för de

finansiella instrument som clearats av den centrala mot­

parten bör få delta i kollegiet. Eftersom de enheter som

omfattas av tillsynen eller övervakningen kommer att

vara etablerade i ett begränsat antal medlemsstater där

den centrala motparten verkar, skulle en enda behörig

myndighet eller medlem av ECBS kunna ansvara för till­

synen eller övervakningen av ett antal av dessa enheter.

För att säkerställa ett smidigt samarbete mellan samtliga

medlemmar av kollegiet bör lämpliga förfaranden och

mekanismer inrättas.

⁽⁵⁴⁾ Eftersom kollegiets inrättande och verksamhet antas ba­

sera sig på en skriftlig överenskommelse mellan alla dess

medlemmar är det, med tanke på frågans känslighet,

lämpligt att tilldela dem behörighet att fastställa förfaran­

dena för kollegiets beslutsfattande. Därför bör de närmare

bestämmelserna för omröstning fastställas i en skriftlig

överenskommelse som träffas mellan kollegiets medlem­

mar. För att alla relevanta marknadsaktörers och med­

lemsstaters intressen ska tillgodoses i samma utsträck­

ning, bör emellertid kollegiet rösta i enlighet med den

allmänna principen om att varje medlem har en röst

oavsett hur många uppgifter den utför i enlighet med

denna förordning. I kollegier som består av upp till

och med tolv medlemmar bör högst två kollegiemedlem­

mar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röst­

berättigad medlem bör ha en röst. I kollegier som består

av fler än tolv medlemmar bör högst tre kollegiemed­

lemmar från samma medlemsstat ha rösträtt, och varje

röstberättigad medlem bör ha en röst.

⁽⁵⁵⁾ De centrala motparternas mycket speciella situation krä­

ver att kollegierna organiseras och fungerar i enlighet

med arrangemang som är specifika för tillsynen över

centrala motparter.

⁽⁵⁶⁾ De arrangemang som inrättas genom denna förordning

utgör inte något prejudikat för annan lagstiftning om

tillsyn och övervakning av finansmarknadens infrastruk­

turer, särskilt inte när det gäller röstförfarandena för hän­

skjutanden till Esma.

⁽⁵⁷⁾ En central motpart bör inte auktoriseras om samtliga

medlemmar i kollegiet, med undantag för de behöriga

myndigheterna i den medlemsstat där den centrala mot­

parten är etablerad, genom överenskommelse når fram

till ett gemensamt yttrande om att den centrala motpar­

ten inte bör auktoriseras. Om en tillräcklig majoritet av

kollegiet har avgett ett negativt yttrande och någon av de

berörda behöriga myndigheterna med stöd av en majori­

tet på två tredjedelar av kollegiet har hänskjutit frågan till

Esma, bör emellertid den behöriga myndigheten i den

medlemsstat där den centrala motparten är etablerad

skjuta upp sitt beslut om auktorisation och invänta ett

eventuellt beslut från Esma angående förenligheten med

unionsrätten. Den behöriga myndigheten i den medlems­

stat i vilken den centrala motparten är etablerad bör fatta

sitt beslut i enlighet med ett sådant beslut från Esma. Om

samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för myn­

digheterna i den medlemsstat där den centrala motparten

är etablerad, når fram till ett gemensamt yttrande om att

kraven inte är uppfyllda och att den centrala motparten

inte bör beviljas auktorisation, bör den behöriga myndig­

heten i den medlemsstat där den centrala motparten är

etablerad kunna hänskjuta frågan till Esma för beslut om

förenligheten med unionsrätten.

⁽⁵⁸⁾ Det är nödvändigt att stärka reglerna om informations­

utbyte mellan behöriga myndigheter, Esma och andra

berörda myndigheter och att öka kraven på dessas sam­

arbete och bistånd. Med anledning av den ökande gräns­

överskridande verksamheten bör dessa myndigheter förse

varandra med den information de behöver för att kunna

utöva sina befogenheter så att denna förordning genom­

förs på ett effektivt sätt, även i situationer där överträ­

delser eller misstänkta överträdelser kan beröra myndig­

heterna i två eller fler medlemsstater. För informations­

utbytet krävs strikt tystnadsplikt. OTC-derivatkontraktens

omfattande påverkan gör det viktigt att andra berörda

myndigheter, som skattemyndigheter och energitillsyns­

myndigheter, har tillgång till information som krävs för

att fullgöra sina uppdrag.

⁽⁵⁹⁾ Finansmarknadernas globala karaktär gör att Esma direkt

bör ansvara för godkännandet av centrala motparter som

är etablerade i tredjeland, så att de kan tillhandahålla

clearingtjänster inom unionen, under förutsättning att

kommissionen har slagit fast att det tredjelandet har re­

gelverk och tillsynssystem som är likvärdiga unionens

och att vissa andra krav är uppfyllda. Därför bör en

central motpart som är etablerad i ett tredjeland och

som tillhandahåller clearingtjänster till clearingmedlem­

mar eller handelsplatser etablerade i unionen godkännas

av Esma. För inte försvåra en ytterligare utveckling av

gränsöverskridande kapitalförvaltningsverksamhet i unio­

nen bör emellertid en central motpart som är etablerad i

tredjeland och som tillhandahåller tjänster till kunder

etablerade i unionen genom en clearingmedlem som är

etablerad i tredjeland inte behöva godkännas av Esma. I

detta sammanhang kommer överenskommelser med

unionens viktigaste internationella parter att vara särskilt

viktiga för att åstadkomma globalt likvärdiga förutsätt­

ningar och finansiell stabilitet.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/9

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

69

⁽⁶⁰⁾ Den 16 september 2010 enades Europeiska rådet om att

unionen behöver främja sina intressen och värden mer

energiskt och i en anda av ömsesidighet och gemensam

nytta inom ramen för unionens yttre förbindelser och

vidta åtgärder för att, bland annat, säkra mer omfattande

marknadstillträde för europeiska företag och fördjupa re­

gleringssamarbetet med större handelspartner.

⁽⁶¹⁾ Oberoende av ägarstrukturen bör en central motpart ha

stabila styrformer, en företagsledning med gott anseende

och oberoende styrelseledamöter. Åtminstone en tredje­

del av styrelseledamöterna, men inte färre än två perso­

ner, bör utgöras av oberoende ledamöter. Emellertid kan

centrala motparters olika styrformer och ägarstrukturer

påverka deras villighet eller förmåga att cleara vissa pro­

dukter. Därför bör de oberoende styrelseledamöterna och

den riskkommitté den centrala motparten ska inrätta

hantera eventuella intressekonflikter inom en central

motpart. Clearingmedlemmar och kunder behöver vara

företrädda på lämpligt sätt, eftersom de kan påverkas

av den centrala motpartens beslut.

⁽⁶²⁾ En central motpart kan utkontraktera funktioner. Den

centrala motpartens riskkommitté bör ge råd om sådan

utkontraktering. Central verksamhet kopplad till riskhan­

tering bör inte utkontrakteras såvida detta inte godkänns

av den behöriga myndigheten.

⁽⁶³⁾ En central motparts deltagandekrav bör vara transparen­

ta, proportionella och icke-diskriminerande, och de bör

möjliggöra fjärråtkomst, i den mån detta inte utsätter

motparten för ytterligare risker.

⁽⁶⁴⁾ Kunder till clearingmedlemmar som clearar sina OTC-

derivatkontrakt via centrala motparter bör säkerställas

en hög skyddsnivå. Den faktiska skyddsnivån är avhängig

av vilken nivå av separering som dessa kunder väljer.

Intermediärer bör separera sina tillgångar från kundernas.

Av detta skäl bör centrala motparter föra uppdaterade

och lätt identifierbara register, för att underlätta över­

föringen av positioner och tillgångar som tillhör kunder

till en clearingmedlem på obestånd till en solvent clea­

ringmedlem eller, i tillämpliga fall, en ordnad avveckling

av kundernas positioner och återförandet av överskju­

tande säkerheter till kunderna. Kraven i denna förordning

om separering och överförbarhet av kunders positioner

och tillgångar bör därför ha företräde framför eventuella

andra konkurrerande lagar och författningar i medlems­

staterna som hindrar parterna från att följa dem.

⁽⁶⁵⁾ En central motpart bör ha ett sunt riskhanteringssystem

för hantering av kreditrisker, likviditetsrisker, operativa

och andra risker, inbegripet risker som det utsätts för

eller utsätter andra enheter för till följd av beroendeför­

hållanden. En central motpart bör ha lämpliga förfaran­

den och mekanismer som klarar en clearingmedlems

obestånd. För att minimera obeståndets spridningsrisker

bör den centrala motparten ha strikta deltagandekrav,

erhålla lämpliga marginalsäkerheter, ha en obeståndsfond

och andra finansiella medel för att täcka eventuella för­

luster. För att säkerställa att en central motpart hela tiden

har tillräckliga resurser bör den centrala motparten fast­

ställa ett minimibelopp som obeståndsfonden generellt

inte får underskrida. Detta bör emellertid inte begränsa

den centrala motpartens möjlighet att utnyttja hela obe­

ståndsfonden för att täcka de förluster som förorsakats av

en medlems obestånd.

⁽⁶⁶⁾ När en central motpart definierar ett sunt riskhanterings­

system bör den beakta dess potentiella risk och ekono­

miska konsekvenser för clearingmedlemmarna och deras

kunder. Även om en mycket solid riskhantering bör för­

bli en central motparts främsta mål får den anpassa sina

egenskaper till clearingmedlemmarnas kunders specifika

verksamhet och riskprofiler och, om så anses lämpligt, på

grundval av kriterier som specificeras i de tekniska stan­

darder för tillsyn som Esma ska utarbeta, bland de myc­

ket likvida tillgångar som accepteras som säkerhet ta med

åtminstone kontanter, statsobligationer, säkerställda obli­

gationer i enlighet med direktiv 2006/48/EG med lämp­

liga värderingsavdrag (”haircuts”), inlösningsbara garantier

– direkt på begäran – som en ECBS-medlem beviljat,

garantier från affärsbanker på stränga villkor särskilt

när det gäller garantigivarens kreditvärdighet och dennes

kapitalkopplingar till den centrala motpartens clearing­

medlemmar. När så är lämpligt får Esma även betrakta

guld som en acceptabel säkerhet. De centrala motpar­

terna bör, i enlighet med strikta villkor för riskhantering,

kunna godta garantier från affärsbanker från icke-finan­

siella motparter när dessa fungerar som en clearingmed­

lem.

⁽⁶⁷⁾ De centrala motparternas riskhanteringsstrategier bör

vara tillräckligt sunda för att undvika risker för skattebe­

talarna.

⁽⁶⁸⁾ Marginalsäkerhetskrav och värderingsavdrag på säkerhe­

ter kan få procykliska effekter. Centrala motparter, behö­

riga myndigheter och Esma bör därför anta åtgärder för

att förhindra och kontrollera de eventuella procykliska

effekter som centrala motparters riskhanteringspraxis

kan få, förutsatt att dessa centrala motparters sundhet

och ekonomiska säkerhet inte påverkas negativt.

⁽⁶⁹⁾ Hantering av exponeringar är en väsentlig del av clearing­

förfarandet. Tillgång till eller användning av relevanta

källor för prisuppgifter bör tryggas vid tillhandahållande

^SV

L 201/10

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

70

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

av clearingtjänster i allmänhet. Sådana källor bör inklu­

dera prisuppgifter i förhållande till index som används

som referenser till derivat eller andra finansiella instru­

ment.

⁽⁷⁰⁾ Marginalsäkerheter är en central motparts främsta för­

svarslinje. Även om centrala motparter bör investera er­

hållna säkerheter på ett säkert och försiktigt sätt, bör de

anstränga sig särskilt att säkerställa ett tillräckligt skydd

av marginalsäkerheterna så att de i tid kan återställas till

de clearingmedlemmar som inte är på obestånd eller till

en samverkande central motpart, om den centrala mot­

part som erhållit marginalsäkerheterna skulle hamna på

obestånd.

⁽⁷¹⁾ Att ha tillgång till tillräckliga likviditetsresurser är avgö­

rande för en central motpart. Sådan likviditet kan härröra

från tillgång till likviditet från en centralbank, från en

kreditvärdig och tillförlitlig affärsbank, eller en kombina­

tion av de två. Tillgången till likviditet kan vara relaterad

till en auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 2006/48/EG

eller till andra lämpliga arrangemang. Vid bedömningen

av om likviditetsresurserna är tillräckliga, särskilt i stress­

situationer, bör en central motpart beakta riskerna med

att erhålla likviditet genom att enbart förlita sig på affärs­

bankernas krediter.

⁽⁷²⁾ Genom den europeiska uppförandekoden för clearing

och avveckling av den 7 november 2006 inrättades ett

frivilligt regelverk för upprättandet av samarbete mellan

centrala motparter. Emellertid förblir clearing- och av­

vecklingssektorn fragmenterad enligt nationella skiljelin­

jer, vilket fördyrar gränsöverskridande handel och hindrar

harmonisering. Därför bör villkor föreskrivas för slutan­

det av samverkansöverenskommelser mellan centrala

motparter, under förutsättning att dessa inte utsätter re­

levanta centrala motparter för risker som inte hanteras på

lämpligt sätt.

⁽⁷³⁾ Samverkansöverenskommelser är viktiga verktyg för att

öka integreringen av clearing- och avvecklingsmarknaden

inom unionen, varför en reglering bör ske. Eftersom

samverkansöverenskommelser kan utsätta centrala mot­

parter för ytterligare risker bör centrala motparter dock

under tre år ha varit auktoriserade för clearing eller god­

kända i enlighet med denna förordning, eller auktorise­

rade enligt en redan existerande nationell auktoriserings­

ordning, innan de behöriga myndigheterna godkänner

sådana samverkansöverenskommelser. Dessutom, med

beaktande av den ökade komplexitet som följer av sam­

verkansöverenskommelser mellan centrala motparter som

clearar OTC-derivatkontrakt, är det lämpligt att i detta

skede begränsa sådana överenskommelser till överlåtbara

värdepapper och penningmarknadsinstrument. Esma bör

dock senast den 30 september 2014 lämna en rapport

till kommissionen om huruvida detta bör utvidgas till

andra finansiella instrument.

⁽⁷⁴⁾ I transaktionsregister samlas i regleringssyfte uppgifter in

som är relevanta för myndigheterna i alla medlemsstater.

Esma bör få ansvaret för registrering och upphävande av

registrering av, samt tillsyn över transaktionsregister.

(75)

Eftersom regleringsmyndigheter, centrala motparter och

andra marknadsaktörer är beroende av transaktionsregi­

strens uppgifter, bör det säkerställas att transaktionsregi­

stren omfattas av stränga krav när det gäller operativ

verksamhet, registerhållning och datahantering.

(76)

De centrala motparternas, deras medlemmars och trans­

aktionsregistrens tjänster måste vara förenade med trans­

parenta priser, avgifter och riskhanteringsmodeller så att

marknadsaktörerna kan fatta välgrundade beslut.

⁽⁷⁷⁾ För att Esma ska kunna utföra sina uppgifter på ett ef­

fektivt sätt bör Esma ha möjlighet att, genom en enkel

begäran eller genom ett beslut, begära in alla nödvändiga

uppgifter från transaktionsregister, anknutna tredje parter

och de tredje parter till vilka transaktionsregister utkon­

trakterar operativa funktioner eller verksamheter. Om

Esma begär in sådana uppgifter genom en enkel begäran

är den person som tillfrågas inte skyldig att tillhandahålla

uppgifterna, men de uppgifter som lämnas frivilligt som

svar på en begäran bör inte vara oriktiga eller vilseledan­

de. Sådana uppgifter bör tillhandahållas utan dröjsmål.

⁽⁷⁸⁾ Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller

skatterättsliga bestämmelser bör konfidentiella uppgifter

som mottas av de behöriga myndigheterna, Esma, organ

eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga

myndigheter enbart användas för att dessa ska kunna

utföra sina uppgifter och fullgöra sitt uppdrag. Detta

bör dock inte förhindra att nationella organ som i enlig­

het med nationell rätt ansvarar för att förebygga, utreda

och vidta korrigerande åtgärder mot administrativa miss­

förhållanden fullgör sina uppgifter.

⁽⁷⁹⁾ För att effektivt kunna utöva sina tillsynsbefogenheter

bör Esma ha möjlighet att genomföra utredningar och

kontroller på plats.

⁽⁸⁰⁾ Esma bör kunna delegera särskilda tillsynsuppgifter till

den behöriga myndigheten i en medlemsstat, exempelvis

när en tillsynsuppgift kräver kunskap och kännedom om

lokala förhållanden, vilket är lättare att tillgå på nationell

nivå. Esma bör kunna delegera genomförandet av sär­

skilda uppgifter i en utredning och kontroller på plats.

Esma bör innan uppgifter delegeras rådfråga den berörda

behöriga myndigheten om de närmare villkoren för detta

delegerande av uppgifter, bland annat om omfattningen

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/11

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

71

av den uppgift som ska delegeras, tidsschemat för ut­

förande av uppgiften och översändandet av nödvändig

information från och till Esma. Esma bör ersätta de be­

höriga myndigheterna för utförandet av en delegerad

uppgift i enlighet med den förordning om avgifter som

kommissionen ska anta genom en delegerad akt. Esma

bör inte kunna delegera befogenhet att anta beslut om

registrering.

⁽⁸¹⁾ Det måste säkerställas att behöriga myndigheter kan be­

gära att Esma undersöker om villkoren uppfyllts för att

återkalla ett transaktionsregisters registrering. Esma bör ta

ställning till sådana begäranden och vidta adekvata åtgär­

der.

⁽⁸²⁾ Esma bör kunna besluta om att ålägga vite för att tvinga

transaktionsregister att se till att en överträdelse upphör,

lämna fullständig och korrekt information som Esma

begärt eller underkasta sig en utredning eller en kontroll

på plats.

⁽⁸³⁾ Esma bör även kunna ålägga transaktionsregister avgifter

när den konstaterar att de uppsåtligen eller av oaktsam­

het har gjort sig skyldiga till en överträdelse av denna

förordning. Avgifter bör åläggas på en nivå som stå i

proportion till hur allvarliga överträdelserna är. Överträ­

delserna bör delas upp i olika grupper för vilka specifika

avgifter bör bestämmas. För att beräkna avgifterna för en

viss överträdelse bör Esma utnyttja en tvåstegsmetod där

man först fastställer ett basbelopp och sedan vid behov

justerar detta basbelopp med vissa koefficienter. Bas­

beloppet bör sättas med beaktande av det berörda trans­

aktionsregistrets årliga omsättning och justeringarna bör

göras genom att öka eller minska basbeloppet med hjälp

av tillämpning av relevanta koefficienter i enlighet med

denna förordning.

⁽⁸⁴⁾ Koefficienter för försvårande och förmildrande omstän­

digheter bör fastställas i denna förordning för att ge Esma

de nödvändiga verktygen för att besluta om avgifter som

står i proportion till hur allvarlig den överträdelse är som

ett transaktionsregister begått, med beaktande av omstän­

digheterna kring överträdelsen.

⁽⁸⁵⁾ Esma bör innan beslut fattas om avgifter eller vite ge de

personer som förfarandet gäller tillfälle att höras så att

deras rätt till försvar iakttas.

⁽⁸⁶⁾ Esma bör avhålla sig från att ålägga avgifter eller viten i

de fall där en tidigare frikännande eller fällande dom som

bygger på identiska eller väsentligen identiska sakförhål­

landen har vunnit laga kraft efter straffrättsliga förfaran­

den enligt nationell lagstiftning.

⁽⁸⁷⁾ Beslut av Esma att ålägga avgifter och viten bör vara

verkställbara och verkställigheten bör följa de civilpro­

cessrättsliga regler som gäller i den stat inom vars terri­

torium den sker. Civilprocessrättsliga regler bör inte in­

nefatta straffrättsliga procedurregler men skulle kunna

innefatta förvaltningsrättsliga procedurregler.

⁽⁸⁸⁾ Vid ett transaktionsregisters överträdelser bör Esma ha

befogenhet att vidta en rad tillsynsåtgärder, bland annat

att begära att transaktionsregistret upphör med överträ­

delsen, och som en sista utväg återkalla registreringen när

transaktionsregistret allvarligt eller upprepade gånger har

överträtt bestämmelserna i denna förordning. Tillsyns­

åtgärderna bör tillämpas av Esma med beaktande av

överträdelsens natur och allvar samt proportionalitets­

principen. Innan Esma fattar beslut om tillsynsåtgärder

bör Esma ge de personer som förfarandet gäller tillfälle

att höras så att deras rätt till försvar iakttas.

⁽⁸⁹⁾ Medlemsstaterna och Esma bör skydda fysiska personers

rätt till integritet när det gäller behandling av personupp­

gifter, i enlighet med Europaparlamentets och rådets di­

rektiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för

enskilda personer med avseende på behandling av per­

sonuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgif­

ter ( ¹ ) och Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd

för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemen­

skapsorganen behandlar personuppgifter och om den

fria rörligheten för sådana uppgifter ( ² ).

⁽⁹⁰⁾ Det är viktigt att säkerställa en internationell samsyn om

kraven på centrala motparter och transaktionsregister.

Denna förordning följer de befintliga rekommendationer

som utvecklats av kommittén för clearing- och regle­

ringssystem (CPSS) och Internationella organisationen

för värdepapperstillsyn (Iosco), även om det bör noteras

att CPSS-Ioscos principer för finansmarknadens infra­

struktur, inbegripet centrala motparter, fastställdes den

16 april 2012. Den skapar en unionsram inom vilken

centrala motparter kan fungera säkert. Esma bör beakta

dessa befintliga standarder och deras framtida utveckling

när den utarbetar eller lägger fram förslag till en översyn

av de tekniska standarder för tillsyn, såväl som riktlinjer

och rekommendationer som föreskrivs i denna förord­

ning.

(91)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-

fördraget) bör delegeras till kommissionen när det gäller

ändringar av förteckningen över enheter som är undan­

tagna från denna förordning, ytterligare förfaranderegler

för utdömande av avgifter eller viten, inbegripet bestäm­

melser om rätten till försvar, tidsfrister, indrivande av

^SV

L 201/12

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

( ¹ ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

( ² ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

72

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

avgifter eller viten och preskriptionstiden för åläggande

och verkställighet av viten eller avgifter, åtgärder som

ändrar bilaga II i syfte att beakta utvecklingen på finans­

marknaderna, närmare uppgifter om vilken typ av avgif­

ter som ska betalas, för vad avgifter ska betalas, avgifter­

nas storlek och hur de ska betalas. Det är av särskild

betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd

under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade

akter bör den se till att relevanta handlingar översänds

samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta

sker snabbt och på lämpligt sätt.

⁽⁹²⁾ För att säkerställa en konsekvent harmonisering bör be­

fogenhet delegeras till kommissionen att anta de europe­

iska tillsynsmyndigheternas förslag till tekniska standar­

der för tillsyn i enlighet med artiklarna 10–14 i förord­

ningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/10 och (EU)

nr 1095/2010 för tillämpningen, med avseende på till­

lämpningen av den här förordningen, av avsnitt C punk­

terna 4–10 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG med när­

mare uppgifter om vilka OTC-derivatkontrakt som ska

anses ha en direkt, väsentlig och förutsebar verkan

inom unionen eller de fall när det är nödvändigt eller

lämpligt att förhindra varje kringgående av bestämmel­

serna i denna förordning, vilka typer av indirekta kon­

trakt som uppfyller villkoren i denna förordning, de klas­

ser av OTC-derivatkontrakt som bör omfattas av clea­

ringkravet, det eller de datum från vilket eller vilka clea­

ringkravet ska gälla, inbegripet varje successivt införande

och de kategorier av motparter som omfattas av clearing­

kravet samt det minimikrav på återstående löptid för de

kontrakt som ska ingås eller förnyas före det datum

clearingkravet träder i kraft, de närmare uppgifter som

ska ingå i en behörig myndighets underrättelse till Esma

om dess auktorisation av en central motpart för clearing

av en klass av OTC-derivatkontrakt, särskilda klasser av

OTC-derivatkontrakt, standardiseringsgraden på kon­

traktsvillkor och operativa processer, volymen och lik­

viditeten samt tillgängligheten till skälig, tillförlitlig och

allmänt accepterad prisinformation, närmare uppgifter

om vad som ska införas i Esmas register över de klasser

av OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet,

närmare uppgifter om och typer av rapporter för de olika

klasserna av derivat, kriterier för att fastställa vilka OTC-

derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar

de risker som är direkt kopplade till affärsverksamhet

eller likviditetsförvaltningsverksamhet och värden på clea­

ringtrösklarna, förfaranden och arrangemang för risk­

reduceringsteknik för OTC-derivatkontrakt som inte clea­

ras genom en central motpart, riskhanteringsförfaranden,

inbegripet erforderliga nivåer på och typ av säkerheter

och separeringsarrangemang och erforderliga kapitalnivå­

er, begreppet fragmentering av likviditeten, krav avseende

kapital, balanserade vinstmedel och reserver för centrala

motparter, krav på vad regler och ledningssystem för

centrala motparter minst ska innehålla, närmare uppgifter

om de registeruppgifter och den information som cen­

trala motparter ska bevara, minimiinnehåll och krav för

centrala motparters riktlinjer för kontinuerlig verksamhet

och katastrofplaner, lämpliga procenttal och tidshorison­

ter för avvecklingsperioden och beräkningen av historisk

volatilitet för olika typer av finansiella instrument med

beaktande av målet att begränsa procykliska effekter och

de villkor enligt vilka praxisen för portföljmarginalsäker­

heter kan genomföras, ramen för att definiera de extrema

men samtidigt möjliga marknadsförhållanden som ska

ligga till grund för att fastställa storleken på obestånds­

fonden och de centrala motparternas resurser, metoden

för att beräkna och upprätthålla nivån på de centrala

motparternas egna medel, den typ av säkerhet som skulle

kunna anses vara mycket likvid, såsom kontanter, guld,

statsobligationer och företagsobligationer av hög kvalitet,

täckta obligationer samt värderingsavdragen och villkoren

för att garantier från affärsbanker ska kunna godtas som

säkerhet, de finansiella instrument som kan anses vara

mycket likvida och innebär minimala kredit- och mark­

nadsrisker, mycket säkra arrangemang och gränser vad

gäller koncentrationsrisker, den typ av stresstester som

ska genomföras av de centrala motparterna för olika

klasser av finansiella instrument och portföljer, clearing­

medlemmarnas och andra parters deltagande i testerna,

frekvens och tidpunkter för testerna och nyckeluppgifter

som den centrala motparter ska rapportera avseende sin

riskhanteringsmodell och sina antaganden för genom­

förandet av stresstesterna, närmare uppgifter om trans­

aktionsregistrens ansökningar om registrering hos Esma,

frekvensen och specificeringen för de uppgifter som

transaktionsregister ska rapportera avseende aggregerade

positioner per klass av OTC-derivatkontrakt, samt de

operativa standarder som krävs för att aggregera och

jämföra uppgifter mellan transaktionsregister.

⁽⁹³⁾ Alla krav som införs genom denna förordning och som

ska vidareutvecklas genom delegerade akter eller genom­

förandeakter som antas enligt artiklarna 290 eller 291 i

EUF-fördraget bör tolkas som att de endast gäller från det

datum då dessa akter får verkan.

⁽⁹⁴⁾ Esma bör inom ramen för utarbetandet av tekniska

riktlinjer och tekniska standarder för tillsyn, särskilt vid

fastställandet av denna förordnings clearingtröskel för

icke-finansiella motparter, anordna offentliga utfrågningar

av marknadsaktörerna.

⁽⁹⁵⁾ För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av

denna förordning bör kommissionen tilldelas genom­

förandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i

enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststäl­

lande av allmänna regler och principer för medlemssta­

ternas kontroll av kommissionens utövande av sina ge­

nomförandebefogenheter ( ¹ ).

⁽⁹⁶⁾ Kommissionen bör kartlägga och utvärdera behovet av

eventuella lämpliga åtgärder för att säkerställa ett kon­

sekvent och ändamålsenligt genomförande och utarbe­

tande av bestämmelser, standarder och praxis som om­

fattas av denna förordnings tillämpningsområde, med

beaktande av resultaten av det arbete som utförs i rele­

vanta internationella fora.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/13

( ¹ ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

73

⁽⁹⁷⁾ Mot bakgrund av reglerna för samverkande system har

det ansetts lämpligt att ändra direktiv 98/26/EG, för att

skydda rättigheterna för en systemoperatör som ställer

kompletterande säkerhet för en mottagande systemope­

ratör, i fall av insolvensförfaranden mot den mottagande

systemoperatören.

⁽⁹⁸⁾ I syfte att underlätta effektiv clearing, registrering, avveck­

ling och betalning bör centrala motparter och trans­

aktionsregister i sin kommunikation med aktörer och

den marknadsinfrastruktur som de har ett gränssnitt

med ta hänsyn till internationella kommunikationsför­

faranden och standarder för meddelandehantering och

referensuppgifter.

⁽⁹⁹⁾ Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fast­

ställa enhetliga krav på OTC-derivatkontrakt samt på cen­

trala motparters och transaktionsregisters verksamhet,

inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta­

terna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning,

bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åt­

gärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i

fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med pro­

portionalitetsprincipen i samma artikel går denna förord­

ning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå

dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning föreskrivs krav för clearing och bila­

teral riskhantering för over-the-counter (OTC)-derivatkontrakt,

rapporteringskrav för derivatkontrakt och enhetliga krav för

centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet.

2. Förordningen ska tillämpas på centrala motparter och de­

ras clearingmedlemmar, finansiella motparter och transaktions­

register. Den ska tillämpas på icke-finansiella motparter och

handelsplatser när så anges.

3. Avdelning V i denna förordning ska endast tillämpas på

överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, som

definieras i artikel 4.1.18 a och b samt 4.1.19 i direktiv

2004/39/EG.

4. Förordning ska inte tillämpas på följande:

a) Medlemmarna i ECBS och andra organ i medlemsstaterna

som fyller likartade funktioner och andra offentliga unions­

organ som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvalt­

ningen av statsskulden.

b) Banken för internationell betalningsutjämning.

5. Med undantag för rapporteringskravet enligt artikel 9, ska

denna förordning inte tillämpas på följande enheter:

a) multilaterala utvecklingsbanker som förtecknas i del 1 punkt

4.2 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG,

b) offentliga organ i den mening som avses i led 18 i artikel 4 i

direktiv 2006/48/EG som ägs av nationella regeringar och

som har uttryckliga garantiordningar från nationella rege­

ringar,

c) Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska

stabilitetsmekanismen.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade ak­

ter i enlighet med artikel 82 i syfte att ändra förteckningen i

punkt 4 i den här artikeln.

För detta ändamål ska kommissionen senast den 17 november

2012 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport, i vil­

ken man bedömer den internationella behandlingen av offent­

liga organ med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av

offentlig skuld och centralbanker.

Rapporten ska inbegripa en jämförande analys av hur dessa

organ och centralbanker behandlas i det rättsliga regelverket i

ett betydande antal tredjeländer, inklusive åtminstone de tre

viktigaste jurisdiktionerna när det gäller den kontraktsvolym

som är föremål för handel, och de riskhanteringsstandarder

som tillämpas på derivattransaktioner som dessa organ och

centralbanker utför i dessa jurisdiktioner. Om rapportens slut­

satser visar att det är nödvändigt, särskilt på basis av den jäm­

förande analysen, att göra undantag för dessa centralbanker i

tredjeland så att deras monetära ansvar inte omfattas av clea­

ring- och rapporteringskravet, ska kommissionen föra in dem i

förteckningen i punkt 4.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1. central motpart: en juridisk person som träder emellan mot­

parterna i kontrakt som är föremål för handel på en eller

flera finansmarknader och blir köpare till varje säljare och

säljare till varje köpare,

^SV

L 201/14

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

74

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

2. transaktionsregister: en juridisk person som centralt samlar in

och registerför uppgifter om derivat,

3. clearing: fastställande av positioner, inklusive beräkning av

nettoskulder samt säkerställande av att finansiella instru­

ment och/eller kontanter finns tillgängliga för att täcka

de exponeringar som dessa positioner ger upphov till,

4. handelsplats: ett system som drivs av ett värdepappersföre­

tag eller en marknadsplatsoperatör i den mening som avses

i artikel 4.1.1 och 4.1.13 i direktiv 2004/39/EG, utom

systematiska internhandlare i den mening som avses i ar­

tikel 4.1.7 i det direktivet, vilket sammanför köp- och sälj­

intressen i finansiella instrument inom systemet, så att

detta leder till avslut i enlighet med avdelning II eller III i

det direktivet,

5. derivat eller derivatkontrakt: ett finansiellt instrument enligt

avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till direktiv

2004/39/EG, såsom genomfört genom artiklarna 38 och

39 i förordning (EG) nr 1287/2006,

6. klass av derivat: en underkategori derivat som delar gemen­

samma och väsentliga egenskaper som åtminstone omfat­

tar förhållandet till den underliggande tillgången, typen av

underliggande tillgång och det teoretiska beloppets valuta;

derivat som hör till samma klass kan ha olika löptider,

7. OTC-derivat eller OTC-derivatkontrakt: derivatkontrakt vars

handel inte genomförs på en reglerad marknad i den me­

ning som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG eller

på en marknad i ett tredjeland som anses vara likvärdig

med en reglerad marknad i enlighet med artikel 19.6 i

direktiv 2004/39/EG,

8. finansiell motpart: ett värdepappersföretag som auktoriserats

i enlighet med direktiv 2004/39/EG, ett kreditinstitut som

auktoriserats i enlighet med direktiv 2006/48/EG, ett för­

säkringsföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv

73/239/EEG, ett försäkringsföretag som auktoriserats i en­

lighet med direktiv 2002/83/EG, ett återförsäkringsföretag

som auktoriserats i enlighet med direktiv 2005/68/EG, ett

fondföretag och i tillämpliga fall dess förvaltningsbolag

som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG, ett

tjänstepensionsinstitut i den mening som avses i artikel 6a

i direktiv 2003/41/EG samt en alternativ investeringsfond

som förvaltas av AIF-förvaltare som auktoriserats eller re­

gistrerats i enlighet med direktiv 2011/61/EU,

9. icke-finansiell motpart: ett i unionen etablerat annat företag

än de som anges i punkterna 1 och 8,

10. pensionssystem:

a) tjänstepensionsinstitut i den mening som avses i arti­

kel 6 a i direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade

enheter som ansvarar för driften av dessa institut och

agerar för deras räkning enligt artikel 2.1 i det direk­

tivet, samt rättsliga enheter som av sådana institut har

inrättats för investeringsändamål, och som enbart och

uteslutande agerar i deras intresse,

b) tillhandahållande av tjänstepensioner i institut som av­

ses i artikel 3 i direktiv 2003/41/EG,

c) tillhandahållande av tjänstepensioner genom livförsäk­

ringsföretag som omfattas av direktiv 2002/83/EG, för­

utsatt att alla tillgångar och skulder som hänför sig till

sådan verksamhet hålls fullständigt åtskilda, förvaltas

och hanteras separat från försäkringsföretagens övriga

verksamheter, utan någon möjlighet till överföring,

d) övriga auktoriserade och övervakade enheter, eller ar­

rangemang, som bedriver verksamhet på nationell nivå,

förutsatt att

i) de erkänns enligt nationell lag, och

ii) deras främsta syfte är att tillhandahålla pensionsför­

måner,

11. motpartskreditrisk: risken för att en motpart i en transaktion

hamnar på obestånd före den slutliga avvecklingen av

transaktionens kassaflöden,

12. samverkansöverenskommelse: en överenskommelse mellan två

eller flera centrala motparter som innebär att transaktioner

verkställs med hjälp av flera system,

13. behörig myndighet: den behöriga myndighet som avses i den

lagstiftning som avses i punkt 8 i denna artikel, den behö­

riga myndighet som avses i artikel 10.5 eller den myndig­

het som varje medlemsstat har utsett i enlighet med arti­

kel 22,

14. clearingmedlem: ett företag som deltar i en central motpart

och som ansvarar för att fullgöra de finansiella skyldigheter

som deltagandet föranleder,

15. kund: ett företag med en avtalsrelation till en central mot­

parts clearingmedlem som gör det möjligt för företaget att

cleara sina transaktioner via den centrala motparten,

16. grupp: den grupp företag som består av ett moderföretag

och dess dotterföretag i den mening som avses i artiklarna

1 och 2 i direktiv 83/349/EEG eller en sådan grupp av

företag som avses i artiklarna 3.1 samt 80.7 och 80.8 i

direktiv 2006/48/EG,

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/15

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

75

17. finansinstitut: ett företag som inte är ett kreditinstitut men

vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier

eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksam­

heter som förtecknas i punkterna 2–12 i bilaga I till direk­

tiv 2006/48/EG,

18. finansiellt holdingföretag: ett finansinstitut vars dotterföretag

uteslutande eller huvudsakligen är ett kreditinstitut eller

finansinstitut, varvid minst ett av dotterföretagen ska vara

ett kreditinstitut, och som inte är ett blandat finansiellt

holdingföretag i den mening som avses i artikel 2.15 i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av

den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut,

försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt

konglomerat ( ¹ ),

19. företag som tillhandahåller anknutna tjänster: ett företag vars

huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast

egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan

liknande verksamhet som har samband med ett eller flera

kreditinstituts huvudsakliga verksamhet,

20. kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i en

central motpart eller ett transaktionsregister som motsvarar

minst 10 % av kapitalet eller av rösträtten enligt artiklarna

9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonise­

ring av insynskraven angående upplysningar om emittenter

vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad

marknad ( ² ), med beaktande av villkoren för sammanlägg­

ning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet,

eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande

över ledningen av den centrala motpart eller det trans­

aktionsregister som innehavet avser,

21. moderföretag: ett moderföretag i den betydelse som beskrivs

i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG,

22. dotterföretag: ett dotterföretag såsom detta beskrivs i artik­

larna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG, inbegripet varje dot­

terföretag till ett dotterföretag till det moderföretag som är

det yttersta moderföretaget till dessa företag,

23. kontroll: det förhållande mellan ett moderföretag och ett

dotterföretag som beskrivs i artikel 1 i direktiv

83/349/EEG,

24. nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller

juridiska personer är förenade genom

a) ägarintresse, genom direkt innehav eller kontroll av

20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag,

eller

b) kontroll, eller en likartad relation mellan en fysisk eller

juridisk person och ett företag, eller ett dotterföretag till

ett dotterföretag som också ska anses som dotterföretag

till det moderföretag som är överordnat dessa företag;

Som nära förbindelser ska även anses en situation där två

eller flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en

varaktig förbindelse med en och samma person genom ett

kontrollförhållande,

25. kapital: tecknat kapital i den mening som avses i artikel 22

i rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om

årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och

andra finansiella institut ( ³ ), till den del det är inbetalt, samt

överkurs vid aktieemission, om det helt absorberar förluster

i en fortlevnadssituation och vid konkurs eller likvidation

prioriteras efter alla andra krav,

26. reserver: reserver i den mening som avses i artikel 9 i rådets

fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på

artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av

bolag ( ⁴ ) och balanserad vinst och förlust från föregående

räkenskapsår,

27. styrelse: administrativ styrelse och/eller tillsynsråd, i enlighet

med nationell bolagsrätt,

28. oberoende styrelseledamot: en styrelseledamot som inte har

någon affärs-, familje- eller annan relation som kan för­

anleda en intressekonflikt när det gäller den berörda cen­

trala motparten eller dess majoritetsaktieägare, ledning eller

clearingmedlemmar, och som inte haft någon sådan rela­

tion under de närmaste fem åren innan styrelseuppdraget

inleddes,

29. företagsledning: den eller de personer som effektivt leder den

centrala motpartens eller transaktionsregistrets affärsverk­

samhet samt arbetande styrelseledamot eller styrelseleda­

möter.

Artikel 3

Transaktioner inom grupper

1. För en icke-finansiell motpart är en transaktion inom en

grupp ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan mot­

part som ingår i samma grupp under förutsättning att båda

motparterna helt och hållet omfattas av samma konsolidering

och att de omfattas av lämpliga centraliserade förfaranden för

bedömning, mätning och kontroll av risker och att denna mot­

part är etablerad inom unionen eller, om den är etablerad i ett

tredjeland, att kommissionen har antagit en genomförandeakt

enligt artikel 13.2 beträffande det tredjelandet.

^SV

L 201/16

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

( ¹ ) EUT L 35, 11.2.2003, s. 1.

( ² ) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

( ³ ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.

( ⁴ ) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.

76

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

2. I förhållande till en finansiell motpart är en transaktion

inom gruppen

a) ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan motpart

som ingår i samma grupp, under förutsättning att

i) den finansiella motparten är etablerad inom unionen,

eller, om den är etablerad i ett tredjeland, kommissionen

har antagit en genomförandeakt enligt artikel 13.2 be­

träffande det tredjelandet,

ii) den andra motparten är en finansiell motpart, ett finan­

siellt holdingföretag, ett finansinstitut eller ett företag för

anknutna tjänster som omfattas av tillfredsställande till­

synskrav,

iii) båda motparterna till fullo omfattas av samma konsoli­

dering, och

iv) båda motparterna omfattas av lämpliga centraliserade

förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av

risker,

b) ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en annan motpart,

där de båda motparterna ingår i samma institutionella

skyddssystem som avses i artikel 80.8 i direktiv 2006/48/EG,

under förutsättning att det villkor som anges i led a ii i

denna punkt är uppfyllt,

c) ett OTC-derivatkontrakt som ingås mellan kreditinstitut som

är underställda samma centrala företagsenhet eller mellan ett

sådant institut och den centrala företagsenhet som avses i

artikel 3.1 i direktiv 2006/48/EG, eller

d) ett OTC-derivatkontrakt som ingås med en icke-finansiell

motpart som ingår i samma grupp under förutsättning att

båda motparterna helt och hållet omfattas av samma kon­

solidering och att de omfattas av lämpliga centraliserade

förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker

och att denna motpart är etablerad i unionen eller inom ett

tredjelands jurisdiktion för vilken kommissionen har antagit

en genomförandeakt som avses i artikel 13.2 beträffande det

tredjelandet.

3. Med avseende på tillämpningen av denna artikel ska mot­

parter anses omfattas av samma konsolidering om de båda

a) omfattas av samma koncernredovisning enligt direktiv

83/349/EEG eller de internationella redovisningsstandarderna

IFRS som antagits i enlighet med förordning (EG)

nr 1606/2002 eller, när det gäller en grupp vars moderföre­

tag har sitt huvudkontor i ett tredjeland, i enlighet med all­

mänt accepterade redovisningsstandarder i detta tredjeland

som i enlighet med förordning (EG) nr 1569/2007 har fast­

ställts vara likvärdiga med IFRS-standarder (eller redovis­

ningsstandarder i ett tredjeland vars användning är tillåten

i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1569/2007),

eller

b) omfattas av samma gruppbaserade tillsyn i enlighet med

direktiv 2006/48/EG eller direktiv 2006/49/EG, eller, när

det gäller en grupp vars moderföretag har sitt huvudkontor

i ett tredjeland, samma gruppbaserade tillsyn från en behörig

myndighet i ett tredjeland som fastställts vara likvärdig med

den som styrs av principerna i artikel 143 i direktiv

2006/48/EG eller i artikel 2 i direktiv 2006/49/EG.

AVDELNING II

CLEARING, RAPPORTERING OCH RISKBEGRÄNSNING AV

OTC-DERIVAT

Artikel 4

Clearingkravet

1. Motparter ska cleara alla OTC-derivatkontrakt som gäller

en klass av OTC-derivat som förklarats vara föremål för clea­

ringkravet i enlighet med artikel 5.2 om dessa kontrakt upp­

fyller följande båda villkor:

a) De har ingåtts på ett av följande sätt:

i) mellan två finansiella motparter,

ii) mellan en finansiell motpart och en icke-finansiell mot­

part som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b,

iii) mellan två icke-finansiella motparter som uppfyller de

villkor som avses i artikel 10.1 b,

iv) mellan en finansiell motpart eller en icke-finansiell mot­

part som uppfyller de villkor som avses i artikel 10.1 b

och en i ett tredjeland etablerad enhet som skulle om­

fattas av clearingkravet om den var etablerad i unionen,

eller

v) mellan två enheter som är etablerade i ett eller fler tredje­

länder som skulle omfattas av clearingkravet om dessa

var etablerade i unionen, under förutsättning att kon­

traktet har en direkt, väsentlig och förutsebar verkan

inom unionen eller när ett sådant krav är nödvändigt

eller lämpligt för att förhindra varje kringgående av

denna förordning, och

b) De har ingåtts eller förnyats endera

i) på eller efter dagen då clearingkravet börjar gälla, eller

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/17

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

77

ii) samtidigt med eller efter den anmälan som avses i arti­

kel 5.1, men före dagen när clearingkravet börjar gälla

om kontraktens återstående löptid överstiger det minimi­

krav på återstående löptid som fastställs av kommissionen

i enlighet med artikel 5.2 c.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de riskreducerings­

tekniker som avses i artikel 11 ska OTC-derivatkontrakt som

utgör transaktioner inom gruppen enligt artikel 3 inte omfattas

av clearingkravet.

Det undantag som anges i första stycket ska endast gälla:

a) När två motparter som är etablerade i unionen och ingår i

samma grupp först skriftligen har underrättat sina respektive

behöriga myndigheter att de har för avsikt att utnyttja un­

dantaget för OTC-derivatkontrakt som de ingått med varand­

ra. Underrättelsen ska ske minst 30 kalenderdagar innan

undantaget utnyttjas. Inom 30 kalenderdagar efter att denna

underrättelse mottagits får de behöriga myndigheterna in­

vända mot utnyttjandet av detta undantag om transaktio­

nerna mellan motparterna inte uppfyller de villkor som fast­

ställs i artikel 3, utan att detta påverkar de behöriga myn­

digheternas rätt att invända efter att denna period på 30

kalenderdagar löpt ut om dessa villkor inte längre är upp­

fyllda. Om det råder oenighet mellan de behöriga myndig­

heterna får Esma bistå dessa myndigheter med att nå fram

till en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter

enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

b) OTC-derivatkontrakt mellan två motparter som ingår i

samma grupp och som är etablerade i en medlemsstat och

i ett tredjeland, om den motpart som är etablerad i unionen

av sin behöriga myndighet auktoriserats att tillämpa undan­

taget inom 30 kalenderdagar efter det att den motpart som

är etablerad i unionen lämnat underrättelse, och förutsatt att

villkoren i artikel 3 är uppfyllda. Den behöriga myndigheten

ska underrätta Esma om det beslutet.

3. De OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet

enligt punkt 1 ska clearas i en central motpart som auktoriserats

enligt artikel 14 eller som har godkänts enligt artikel 25 för att

cleara denna klass av OTC-derivat och ingår i registret i enlighet

med artikel 6.2 b.

För detta ändamål ska en motpart bli en clearingmedlem eller

en kund eller upprätta indirekta clearingarrangemang med en

clearingmedlem, förutsatt att dessa arrangemang inte ökar mot­

partsrisken och säkerställer att motpartens tillgångar och posi­

tioner åtnjuter ett skydd som är likvärdigt med det som avses i

artiklarna 39 och 48.

4. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn med närmare uppgifter om vilka kontrakt som ska anses

ha en direkt, väsentlig och förutsebar verkan inom unionen eller

de fall när det är nödvändigt eller lämpligt att förhindra varje

kringgående av bestämmelserna i denna förordning enligt punkt

1 a v, och om vilka typer av indirekta kontraktsarrangemang

som uppfyller de villkor som avses i punkt 3 andra stycket.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 5

Förfarande för clearingkrav

1. När en behörig myndighet auktoriserar en central motpart

för clearing av en klass av OTC-derivat enligt artikel 14 eller 15,

ska den omedelbart anmäla auktorisationen till Esma.

För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel

ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med

närmare uppgifter om den information som ska ingå i de un­

derrättelser som avses i första stycket.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

2. Inom sex månader efter mottagande av en anmälan i

enlighet med punkt 1 eller efter fullbordande av ett förfarande

för godkännande enligt artikel 25 ska Esma, efter att ha genom­

fört ett offentligt samråd och efter att ha hört ESRB och när så

är lämpligt de behöriga myndigheterna i tredjeländer, utarbeta

och lägga fram för kommissionens godkännande förslag till

tekniska standarder för tillsyn som närmare anger följande:

a) Den klass av OTC-derivat som ska omfattas av det clearing­

krav som avses i artikel 4,

b) det eller de datum från vilket eller vilka clearingkravet ska

gälla, inbegripet varje successivt genomförande och de kate­

gorier av motparter som kravet ska gälla, och

c) det minimikrav på återstående löptid för de OTC-derivat­

kontrakt som avses i artikel 4.1 b ii.

^SV

L 201/18

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

78

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3. Esma ska, på eget initiativ, efter att ha genomfört ett

offentligt samråd och efter att ha hört ESRB, och när så är

lämpligt behöriga myndigheter i tredjeländer, i enlighet med

kriterierna i punkt 4 a, b och c fastställa och meddela kom­

missionen vilka klasser av derivat som omfattas av clearingkra­

vet enligt artikel 4, men för vilka någon central motpart ännu

inte har auktoriserats.

Efter detta meddelande ska Esma offentliggöra en förslagsinfor­

dran för clearing av dessa klasser av derivat.

4. I det övergripande syftet att minska systemriskerna ska

förslagen till tekniska standarder för tillsyn beträffande den del

som avses i punkt 2 a beakta följande kriterier:

a) Standardiseringsgraden på kontraktsvillkor och operativa

processer för den berörda klassen av OTC-derivat.

b) Volym och likviditet för den berörda klassen av OTC-derivat.

c) Tillgängligheten till skälig, tillförlitlig och allmänt accepterad

prisinformation inom den berörda klassen av OTC-derivat.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn får Esma beakta inbördes samband mellan motparter

som utnyttjar de berörda klasserna av OTC-derivat, förväntad

påverkan på motpartskreditrisknivåerna mellan motparter samt

inverkan på konkurrensen inom unionen.

För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel

ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med

närmare uppgifter om de kriterier som avses i leden a, b och c i

det första stycket.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i tredje stycket i denna punkt i enlighet

med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5. Förslagen till tekniska standarder för tillsyn beträffande

den del som avses i punkt 2 b ska beakta följande kriterier:

a) Den förväntade volymen när det gäller den berörda klassen

av OTC-derivat.

b) Huruvida fler än en central motpart redan utför clearing av

samma klass av OTC-derivat.

c) Den berörda centrala motpartens kapacitet att hantera den

förväntade volymen och att hantera den risk som följer av

clearingen av den berörda klassen av OTC-derivat.

d) Typ av och antal aktiva motparter som förväntas vara aktiva

på marknaden för den berörda klassen av OTC-derivat.

e) Den tid som en motpart som omfattas av clearingkravet

behöver för att införa arrangemang för att cleara sina

OTC-derivatkontrakt genom en central motpart.

f) Riskhanteringskapaciteten och den rättsliga och operativa

kapaciteten hos de olika motparter som är aktiva på mark­

naden för den berörda klassen av OTC-derivat och som

skulle omfattas av clearingkravet i artikel 4.1.

6. Om det för en klass av OTC-derivatkontrakt inte längre

finns en central motpart som är auktoriserad eller godkänd för

clearing av dessa kontrakt enligt denna förordning ska den inte

längre omfattas av clearingkravet enligt artikel 4, och punkt 3 i

denna artikel ska tillämpas.

Artikel 6

Offentligt register

1. Esma ska upprätta och föra ett offentligt register för att

korrekt och entydigt identifiera vilka klasser av OTC-derivat

som omfattas av clearingkravet samt hålla detta register upp­

daterat. Det offentliga registret ska vara tillgängligt för allmän­

heten på Esmas webbplats.

2. Registret ska innehålla följande:

a) De klasser av OTC-derivat som är föremål för clearingkravet

enligt artikel 4.

b) De auktoriserade eller godkända centrala motparter som kan

utnyttjas för att uppfylla clearingkravet.

c) De dagar från och med vilka clearingkravet börjar gälla,

inbegripet ett eventuellt successivt genomförande.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/19

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

79

d) De klasser av OTC-derivat som identifierats av Esma i enlig­

het med artikel 5.3.

e) Det minimikrav på återstående löptid för de derivatkontrakt

som avses i artikel 4.1 b ii.

f) De centrala motparter som den behöriga myndigheten har

underrättat Esma om när det gäller clearingkravet, samt da­

gen för var och en av dessa underrättelser.

3. När en central motpart inte längre är auktoriserad eller

godkänd enligt denna förordning för clearing av en viss klass av

derivat, ska Esma genast stryka den från det offentliga registret

avseende denna klass av OTC-derivat.

4. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel

får Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för

att närmare ange de uppgifter som ska tas med i det offentliga

register som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna sådana förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek­

niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet

med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 7

Tillträdet till en central motpart

1. En central motpart som auktoriserats för clearing av OTC-

derivatkontrakt ska acceptera clearing av sådana kontrakt utan

diskriminering och på ett transparent sätt, oberoende av han­

delsplats.

En central motpart får kräva att en handelsplats uppfyller de

operativa och tekniska krav som fastställts av den centrala mot­

parten, inbegripet kraven på riskhantering.

2. En central motpart ska inom tre månader efter det att en

handelsplats lämnat in en formell begäran om tillträde till­

mötesgå eller avslå denna begäran.

3. Om en central motpart nekar tillträde enligt punkt 2 ska

den lämna handelsplatsen en fullständig motivering av sitt be­

slut.

4. Såvida inte handelsplatsens respektive den centrala mot­

partens behöriga myndigheter nekar tillträde, ska den centrala

motparten med förbehåll för andra stycket bevilja tillträde inom

tre månader efter det att ett beslut fattats om att tillmötesgå

handelsplatsens formella begäran i enlighet med punkt 2.

Handelsplatsens och den centrala motpartens behöriga myndig­

heter får efter en formell begäran om tillträde från handelsplat­

sen endast neka denna handelsplats tillträde till den centrala

motparten om sådant tillträde skulle hota en smidig och väl

fungerande marknad eller ha negativa effekter när det gäller

systemrisken.

5. Om oenighet skulle uppstå mellan behöriga myndigheter

ska Esma lösa alla sådana tvister i enlighet med sina befogen­

heter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 8

Tillträde till en handelsplats

1. En handelsplats ska på begäran av en central motpart som

har auktoriserats för clearing av OTC-derivatkontrakt som är

föremål för handel på denna handelsplats tillhandahålla denna

motpart transaktionsuppgifter på ett transparent och icke-dis­

kriminerande sätt.

2. När en central motpart formellt har lämnat in en begäran

till en handelsplats om att få tillträde till denna, ska den centrala

motparten inom tre månader erhålla ett svar på sin begäran.

3. Om tillträde nekas av en handelsplats, ska denna under­

rätta den centrala motparten om detta och lämna en fullständig

motivering av sitt beslut.

4. Utan att det påverkar det beslut som fattats av handels­

platsens och den centrala motpartens behöriga myndigheter ska

tillträde möjliggöras av handelsplatsen inom tre månader efter

ett positivt svar på en begäran om tillträde.

Den centrala motparten ska beviljas tillträde till handelsplatsen

endast om detta inte förutsätter samverkansöverenskommelse

eller hotar en smidig och väl fungerande marknad, särskilt på

grund av fragmentering av likviditeten, och handelsplatsen har

infört lämpliga mekanismer mot sådan fragmentering.

5. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn som specificerar begreppet fragmentering av likviditeten.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 9

Rapporteringskravet

1. Motparter och centrala motparter ska se till att uppgifter

om varje derivatkontrakt som de har ingått och varje ändring

eller avslutande av kontraktet rapporteras in till ett transaktions­

register som registrerats i enlighet med artikel 55 eller godkänts

i enlighet med artikel 77. Uppgifterna ska rapporteras in senast

den första arbetsdagen efter varje ingående, ändring eller avslu­

tande av kontraktet.

^SV

L 201/20

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

80

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

Rapporteringskravet ska gälla de derivatkontrakt som

a) har ingåtts före den 16 augusti 2012 och som fortfarande är

utestående den dagen.

b) har ingåtts på eller efter den 16 augusti 2012.

En motpart eller en central motpart som omfattas av rappor­

teringskravet får delegera inrapporteringen av uppgifterna i de­

rivatkontraktet.

Motparter och centrala motparter ska se till att uppgifterna i

deras derivatkontrakt inte rapporteras dubbelt.

2. Motparter ska föra ett register över alla derivatkontrakt

som de har ingått och varje ändring under minst fem år efter

avslutande av kontraktet.

3. Om ett transaktionsregister inte är tillgängligt för att re­

gistrera uppgifterna i ett derivatkontrakt, ska motparter och

centrala motparter se till att sådana uppgifter rapporteras in

till Esma.

I detta fall ska Esma säkerställa att alla berörda enheter som

avses i artikel 81.3 har tillträde till alla de uppgifter i derivat­

kontrakten som de behöver för att kunna fullgöra sina respek­

tive skyldigheter och uppdrag.

4. En motpart eller central motpart som rapporterar in upp­

gifter om ett derivatkontrakt till ett transaktionsregister eller till

Esma, eller en enhet som på en motparts eller central motparts

vägnar rapporterar in sådana uppgifter, ska inte anses bryta mot

eventuella sekretessförpliktelser som följer av kontraktet eller av

lag eller andra författningar.

Den rapporterande enheten, dess ledning eller anställda är be­

friade från ansvar för detta utlämnande av uppgifter.

5. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn för att fastställa uppgifter och typer av rapporter enligt

punkterna 1 och 3 för de olika klasserna av derivat.

De rapporter som avses i punkterna 1 och 3 ska åtminstone

ange följande:

a) Parterna till ett derivatkontrakt och, i förekommande fall,

förmånstagaren till kontraktets rättigheter och skyldigheter.

b) Derivatkontraktens väsentliga kännetecken inklusive typ, un­

derliggande löptid, underliggande belopp, pris och avveck­

lingsdag.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek­

niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet

med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av

punkterna 1 och 3 ska Esma utarbeta förslag till tekniska stan­

darder för genomförande för att närmare ange

a) hur rapporterna enligt punkterna 1 och 3 för de olika klas­

serna av derivat ska utformas samt deras frekvens, och

b) det datum då derivatkontrakten ska rapporteras in, inbegri­

pet varje successivt införande för derivatkontrakt som ingåtts

före det datum från vilket rapporteringskravet ska gälla.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

genomförande till kommissionen senast den 30 september

2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för genomförande som avses i första stycket i enlighet med

artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 10

Icke-finansiella motparter

1. När en icke-finansiell motpart tar positioner i OTC-deri­

vatkontrakt och dessa positioner överskrider clearingtröskeln

enligt punkt 3 ska denna icke-finansiella motpart

a) omedelbart underrätta Esma och den behöriga myndighet

som avses i punkt 5 om detta,

b) börja omfattas av clearingkravet för framtida kontrakt i en­

lighet med artikel 4 om den rullande genomsnittspositionen

under 30 arbetsdagar överskrider tröskeln, och

c) cleara alla relevanta framtida kontrakt inom fyra månader

från det att de börjat omfattas av clearingkravet.

2. En icke-finansiell motpart som har börjat omfattas av

clearingkravet i enlighet med punkt 1 b, och som senare visar

den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 att

den rullande genomsnittspositionen under 30 arbetsdagar inte

överskrider clearingtröskeln, ska inte längre omfattas av clea­

ringkravet enligt artikel 4.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/21

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

81

3. Vid beräkningen av positionerna enligt punkt 1 ska den

icke-finansiella motparten inkludera alla de OTC-derivatkontrakt

som den icke-finansiella motparten eller andra icke-finansiella

motparter inom den grupp som den icke-finansiella motparten

tillhör har ingått, som inte på ett objektivt mätbart sätt minskar

de risker som är direkt kopplade till den icke-finansiella mot­

partens eller denna grupps affärsverksamhet eller likviditetsför­

valtning.

4. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter att ha hört ESRB och andra relevanta

myndigheter, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

som anger följande:

a) Kriterier för att fastställa vilka OTC-derivatkontrakt som på

ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt

kopplade till den affärsverksamhet eller likviditetsförvalt­

ningsverksamhet som avses i punkt 3.

b) Värden för clearingströsklarna, som ska fastställas med ut­

gångspunkt i vilken systemvikt en motparts samlade netto­

positioner och nettoexponeringar har per klass av OTC-de­

rivat.

Efter att ha genomfört ett öppet offentligt samråd ska Esma

överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till

kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska, efter samråd med ESRB och andra berörda myndig­

heter, regelbundet se över tröskelvärdena och vid behov föreslå

tekniska standarder för tillsyn för att ändra dem.

5. Varje medlemsstat ska utse en myndighet som ansvarar

för att se till att kravet enligt punkt 1 efterlevs.

Artikel 11

Riskbegränsningstekniker för OTC-derivatkontrakt som

inte clearas via en central motpart

1. Finansiella motparter och icke-finansiella motparter vilka

ingår ett OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central

motpart, ska med tillbörlig aktsamhet se till att det har införts

lämpliga förfaranden och system för att mäta, övervaka och

begränsa operativa risker och motpartskreditrisker, och då minst

följande:

a) Förfaranden, om möjligt på elektronisk väg, som säkerställer

att det berörda OTC-derivatkontraktets villkor godkänns i

tid.

b) Formaliserade förfaranden som är stabila, motståndskraftiga

och kontrollerbara för att stämma av portföljer, hantera där­

med förknippade risker och tidigt upptäcka tvister mellan

parter och lösa dem samt övervaka värdet av utestående

kontrakt.

2. De finansiella motparter och icke-finansiella motparter

som avses i artikel 10 ska dagligen uppdatera värdet av ute­

stående kontrakt (”mark-to-market”). Om marknadsförhållan­

dena hindrar en uppdatering ska en tillförlitlig och försiktig

”marking-to-model” användas.

3. Finansiella motparter ska ha riskhanteringsförfaranden

som kräver en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt

och på lämpligt vis separerad när det gäller OTC-derivatkontrakt

som har ingåtts den 16 augusti 2012 eller därefter. De icke-

finansiella motparter som avses i artikel 10 ska ha riskhante­

ringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter som

sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad när det gäller

OTC-derivatkontrakt som har ingåtts på och efter dagen för

clearingtröskelns överskridande.

4. Finansiella motparter ska inneha ett lämpligt och propor­

tionellt kapital för att hantera den risk som inte täcks av en

lämplig utväxling av säkerheter.

5. Kravet i punkt 3 i den här artikeln ska inte tillämpas på

transaktioner inom grupper som avses i artikel 3 vilka ingås av

motparter som är etablerade i samma medlemsstat under för­

utsättning att det inte finns några rådande eller förutsebara

praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av eget

kapital eller återbetalning av skulder mellan motparterna.

6. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 a, b

eller c vilken ingås av motparter som är etablerade i olika

medlemsstater ska helt eller delvis undantas från kravet i punkt

3 i den här artikeln på grundval av ett positivt beslut från båda

relevanta behöriga myndigheter under förutsättning att följande

villkor är uppfyllda:

a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda

och kraftfulla och står i överstämmelse med komplexiteten

i derivattransaktionen.

b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts­

liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller

återbetalning av skulder mellan motparterna.

^SV

L 201/22

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

82

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

Om de behöriga myndigheterna inte kan enas om ett positivt

beslut inom 30 kalenderdagar från mottagandet av ansökan om

undantag, får Esma bistå dessa myndigheter med att nå fram till

en överenskommelse i enlighet med sina befogenheter enligt

artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

7. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vil­

ken ingås av icke-finansiella motparter som är etablerade i olika

medlemsstater ska undantas från kravet i punkt 3 i den här

artikeln under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda

och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i

derivattransaktionen.

b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts­

liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller

återbetalning av skulder mellan motparterna.

De icke-finansiella motparterna ska underrätta de behöriga myn­

digheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillämpa

undantaget. Undantaget ska gälla om inte någon av de under­

rättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter under­

rättelsen meddelar att den inte längre instämmer i att de villkor

som avses i led a eller b i första stycket är uppfyllda.

8. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.2 a–d

vilken ingås mellan en motpart som är etablerad inom unionen

och en motpart som är etablerad inom ett tredjelands jurisdik­

tion ska helt eller delvis undantas från kravet i punkt 3 i den

här artikeln på grundval av ett positivt beslut från den berörda

behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av den motpart

som är etablerad inom unionen under förutsättning att följande

villkor är uppfyllda:

a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda

och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i

derivattransaktionen.

b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts­

liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller

återbetalning av skulder mellan motparterna.

9. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1 vil­

ken ingås mellan en icke-finansiell motpart som är etablerad

inom unionen och en motpart som är etablerad inom ett tredje­

lands jurisdiktion ska undantas från kravet i punkt 3 i den här

artikeln under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda

och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i

derivattransaktionen.

b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts­

liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller

återbetalning av skulder mellan motparterna.

De icke-finansiella motparterna ska underrätta de behöriga myn­

digheter som avses i artikel 10.5 om sin avsikt att tillämpa

undantaget. Undantaget ska gälla om inte någon av de under­

rättade behöriga myndigheterna inom tre månader efter under­

rättelsen meddelar att den inte längre instämmer i att de villkor

som avses i led a eller b i första stycket är uppfyllda.

10. En transaktion inom grupper som avses i artikel 3.1

vilken ingås mellan en icke-finansiell motpart och en finansiell

motpart vilka är etablerade i olika medlemsstater ska helt eller

delvis undantas från kravet i punkt 3 i den här artikeln på

grundval av ett positivt beslut från den berörda behöriga myn­

dighet som ansvarar för tillsynen över den finansiella motparten

under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Motparternas riskhanteringsförfaranden är tillräckligt sunda

och solida och står i överstämmelse med komplexiteten i

derivattransaktionen.

b) Det finns inga rådande eller förutsebara praktiska eller rätts­

liga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller

återbetalning av skulder mellan motparterna.

Den berörda behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen

över den finansiella motparten ska underrätta den behöriga

myndighet som avses i artikel 10.5 om alla sådana beslut. Un­

dantaget gäller utom i det fall då den underrättade behöriga

myndigheten inte instämmer i att villkoren som avses i led a

eller b i första stycket är uppfyllda. Om oenighet råder mellan

behöriga myndigheter får Esma bistå dessa myndigheter med att

nå fram till en överenskommelse i enlighet med sina befogen­

heter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

11. Den motpart i en transaktion inom grupper som har

undantagits från kravet i punkt 3 ska offentliggöra information

om undantaget.

En behörig myndighet ska underrätta Esma om beslut som

antagits enligt punkterna 6, 8 eller 10, eller underrättelser

som mottagits enligt punkterna 7, 9 eller 10, och ska förse

Esma med uppgifter om den aktuella transaktionen inom grup­

per.

12. De krav som anges i punkterna 1–11 ska gälla OTC-

derivatkontrakt som ingåtts mellan enheter i tredjeland som

skulle omfattas av dessa krav om de var etablerade i unionen,

under förutsättning att dessa kontrakt har en direkt, väsentlig

och förutsebar verkan inom unionen eller när sådana krav är

nödvändiga eller lämpliga för att förhindra varje kringgående av

bestämmelserna i denna förordning.

13. Esma ska regelbundet övervaka aktiviteten beträffande

derivat som inte är godtagbara för clearing i syfte att fastställa

fall då en särskild klass av derivat kan ge upphov till systemrisk

och för att undvika regelarbitrage mellan clearade och ej clea­

rade derivattransaktioner. Esma ska särskilt, efter samråd med

ESRB, vidta åtgärder i enlighet med artikel 5.3 eller se över de

tekniska standarder för tillsyn avseende marginalsäkerheter som

fastställs i punkt 14 i den här artikeln och i artikel 41.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/23

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

83

14. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn med närmare uppgifter om följande:

a) De förfaranden och arrangemang som avses i punkt 1.

b) De marknadsförhållanden som hindrar en ”marking-to-mar­

ket”-uppdatering och kriterier för att använda den ”marking-

to-model” som avses i punkt 2.

c) De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper

som ska uppges i den anmälan som avses i punkterna 7,

9 och 10.

d) De uppgifter om undantagna transaktioner inom grupper

som avses i punkt 11.

e) De kontrakt som ska anses ha en direkt, väsentlig och för­

utsebar verkan inom unionen eller de fall när det är nöd­

vändigt eller lämpligt att förhindra varje kringgående av be­

stämmelserna i denna förordning enligt punkt 12.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

15. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till gemensamma tekniska stan­

darder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

a) Riskhanteringsförfaranden, inbegripet de nivåer på och den

typ av säkerhets- och separeringssystem som krävs för att

uppfylla kraven i punkt 3.

b) De kapitalnivåer som krävs för att uppfylla kraven i punkt 4.

c) De förfaranden som motparterna och de berörda behöriga

myndigheterna ska följa när undantag tillämpas enligt punk­

terna 6–10.

d) De tillämpliga kriterier som avses i punkterna 5–10, inbegri­

pet framför allt vad som bör betraktas som praktiska och

rättsliga hinder för en snabb överföring av eget kapital eller

återbetalning av skulder mellan motparterna.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska överlämna dessa för­

slag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast

den 30 september 2012.

Beroende på motpartens rättsliga form ska kommissionen ges

befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses

i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna

(EU)

nr 1093/2010,

(EU)

nr 1094/2010

eller (EU)

nr 1095/2010.

Artikel 12

Sanktioner

1. Medlemsstaterna ska införa bestämmelser om sanktioner

vid överträdelser av bestämmelserna i denna avdelning och ska

vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs.

Sanktionerna ska åtminstone inkludera administrativa avgifter.

Sanktionerna i fråga ska vara effektiva, proportionella och av­

skräckande.

2. Medlemsstaterna ska se till att de myndigheter som an­

svarar för tillsynen av finansiella motparter, och i tillämpliga fall

icke-finansiella motparter, offentliggör alla sanktioner som ut­

dömts för överträdelser av artiklarna 4, 5 och 7-11, förutsatt att

detta inte skapar allvarlig oro på finansmarknaderna eller åsam­

kar de berörda parterna oproportionerligt stora skador. Med­

lemsstaterna ska regelbundet offentliggöra bedömningsrapporter

om hur effektiva de tillämpade bestämmelserna om sanktioner

är. Ett sådant utlämnande av uppgifter eller offentliggörande får

inte omfatta personuppgifter i den mening som avses i artikel 2

a i direktiv 95/46/EG.

Medlemsstaterna ska senast den 17 februari 2013 underrätta

kommissionen om bestämmelserna som avses i punkt 1. De

ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om senare änd­

ringar av dem.

3. En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning ska

inte påverka giltigheten av ett OTC-derivatkontrakt eller parter­

nas möjligheter att verkställa bestämmelserna i ett OTC-derivat­

kontrakt. En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning

utgör ingen grund för skadeståndsanspråk mot en part i ett

OTC-derivatkontrakt.

Artikel 13

Mekanism för undvikande av överlappande eller

motstridiga bestämmelser

1. Kommissionen ska med Esmas bistånd övervaka och ut­

arbeta rapporter till Europaparlamentet och rådet om den in­

ternationella tillämpningen av de principer som fastställs i ar­

tiklarna 4, 9, 10 och 11, särskilt när det gäller eventuella över­

lappande eller motstridiga krav på marknadsaktörerna, och re­

kommendera möjliga åtgärder.

2. Kommissionen får anta genomförandeakter i vilka det in­

tygas att ett tredjelands rättsliga, tillsynsmässiga och verkställig­

hetsmässiga arrangemang

a) motsvarar krav som fastställs i denna förordning enligt ar­

tiklarna 4, 9, 10 och 11,

b) säkerställer ett skydd av tystnadsplikten som är likvärdigt

med det som fastställs i denna förordning, och

^SV

L 201/24

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

84

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

c) tillämpas effektivt och verkställs på ett jämlikt och icke

snedvridande sätt så att en effektiv tillsyn och verkställighet

kan upprätthållas.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 86.2.

3. En genomförandeakt om likvärdighet enligt punkt 2 ska

innebära att motparter som ingår en transaktion som omfattas

av denna förordning ska anses ha fullgjort de skyldigheter som

ingår i artiklarna 4, 9, 10 och 11 om åtminstone en av mot­

parterna är etablerad i det tredjelandet.

4. Kommissionen ska i samarbete med Esma övervaka att de

krav som motsvarar kraven som fastställs i artiklarna 4, 9, 10

och 11 genomförs på ett effektivt sätt av de tredjeländer för

vilka en genomförandeakt om likvärdighet har antagits och

regelbundet, minst en gång om året, rapportera till Europapar­

lamentet och rådet. Inom 30 kalenderdagar efter det att rappor­

ten har lagts fram ska kommissionen, om rapporten visar att

myndigheterna i tredjelandet har tillämpat de motsvarande kra­

ven på ett ofullständigt eller inkonsekvent sätt, återkalla erkän­

nandet om likvärdighet när det gäller det aktuella tredjelandets

regelverk. Om en genomförandeakt om likvärdighet dras till­

baka ska motparterna automatiskt på nytt omfattas av alla

krav som fastställs i denna förordning.

AVDELNING III

AUKTORISATION OCH TILLSYN AV CENTRALA MOTPARTER

KAPITEL 1

Villkor och förfaranden för auktorisation av centrala

motparter

Artikel 14

Auktorisation av centrala motparter

1. Om en i unionen etablerad juridisk person avser att till­

handahålla clearingtjänster som central motpart, ska den ansöka

om auktorisation hos behörig myndighet i den medlemsstat där

den är etablerad (den centrala motpartens behöriga myndighet),

i enlighet med förfarandet i artikel 17.

2. När auktorisation har beviljats i enlighet med artikel 17

ska den gälla på unionens hela territorium.

3. Auktorisation som avses i punkt 1 ska beviljas endast för

verksamheter relaterade till clearing, och det ska anges vilka

tjänster och verksamheter som den centrala motparten är auk­

toriserad för, inklusive vilka klasser av finansiella instrument

som en sådan auktorisation omfattar.

4. En central motpart ska alltid uppfylla villkoren för aukto­

risation.

En central motpart ska utan dröjsmål underrätta den behöriga

myndigheten om väsentliga förändringar som påverkar villkoren

för auktorisation.

5. Den auktorisation som avses i punkt 1 ska inte hindra

medlemsstater från att anta eller fortsätta att tillämpa ytterligare

krav när det gäller centrala motparter som har etablerat sig på

deras territorium, inbegripet vissa auktoriseringskrav enligt di­

rektiv 2006/48/EG.

Artikel 15

Utvidgning av verksamheter och tjänster

1. En central motpart ska lämna in en begäran om utvidg­

ning till den centrala motpartens behöriga myndighet, om den

vill utvidga sin affärsverksamhet till verksamheter och tjänster

som inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen. Tillhan­

dahållande av clearingtjänster som den centrala motparten inte

auktoriserats för ska betraktas som en utvidgning av den auk­

torisationen.

Utvidgningen av en auktorisation ska ske i enlighet med det

förfarande som anges i artikel 17.

2. Om en central motpart önskar utvidga sin verksamhet till

en annan medlemsstat än den där den är etablerad, ska den

centrala motpartens behöriga myndighet utan dröjsmål under­

rätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten.

Artikel 16

Kapitalkrav

1. För att auktoriseras enligt artikel 14 ska en central

motpart ha ständig tillgång till ett startkapital på minst

7,5 miljoner EUR.

2. En central motparts kapital ska – inklusive balanserade

vinstmedel och reserver – stå i proportion till den risk som är

kopplad till den centrala motpartens verksamhet. Kapitalet ska

alltid vara tillräckligt för att vid behov och inom rimlig tid

kunna säkerställa en ordnad avveckling eller omstrukturering

av verksamheten och erbjuda den centrala motparten tillräckligt

skydd mot kreditrisker, motpartsrisker, marknadsrisker, opera­

tiva risker, rättsliga risker och affärsrisker som inte redan täcks

av särskilda finansiella resurser enligt artiklarna 41–44.

3. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska EBA, i nära samarbete med ECBS och efter samråd

med Esma, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

med närmare uppgifter om kraven när det gäller en central

motparts kapital, balanserade vinstmedel och reserver som avses

i punkt 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 17

Förfarande för att bevilja och avslå auktorisation

1. Den ansökande centrala motparten ska lämna en ansökan

om auktorisation till den behöriga myndigheten i den medlems­

stat där den är etablerad.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/25

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

85

2. Den ansökande centrala motparten ska lämna in alla upp­

gifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna

fastslå att den sökande uppfyller de krav som fastställs i denna

förordning. Den behöriga myndigheten ska omgående över­

lämna alla uppgifter som mottagits från den ansökande centrala

motparten till Esma och det kollegium som avses i artikel 18.1.

3. Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska

den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig.

Om ansökan inte är fullständig, ska den behöriga myndigheten

ange en tidsfrist inom vilken den ansökande centrala motparten

ska lämna ytterligare information. Den behöriga myndigheten

ska efter att ha bedömt att ansökan är fullständig, underrätta

den ansökande centrala motparten, medlemmarna i det kolle­

gium som inrättats i enlighet med artikel 18.1 och Esma om

detta.

4. Den behöriga myndigheten ska bevilja auktorisation en­

dast om den finner att den ansökande centrala motparten upp­

fyller alla krav i denna förordning och att den centrala motpar­

ten är anmäld som ett system enligt direktiv 98/26/EG.

Den behöriga myndigheten ska vederbörligen beakta det ytt­

rande som kollegiet nått fram till i enlighet med artikel 19.

Om den behöriga myndigheten inte instämmer med kollegiets

positiva yttrande, ska dess beslut innehålla en fullständig moti­

vering och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från

kollegiets positiva yttrande.

Den centrala motparten ska inte beviljas auktorisation om samt­

liga medlemmar i kollegiet, med undantag för de behöriga myn­

digheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är

etablerad, genom överenskommelse når fram till ett gemensamt

yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte

bör beviljas auktorisation. Det yttrandet ska ange skriftliga, full­

ständiga och detaljerade skäl till att kollegiet anser att de krav

som fastställs i denna förordning eller andra delar av unions­

rätten inte är uppfyllda.

Om ett gemensamt yttrande som avses i tredje stycket inte har

uppnåtts genom överenskommelse, och en majoritet bestående

av två tredjedelar av kollegiet har avgett ett negativt yttrande, får

varje berörd behörig myndighet med stöd av en majoritet be­

stående av två tredjedelar av kollegiet inom 30 kalenderdagar

efter antagandet av det negativa yttrandet hänskjuta frågan till

Esma för avgörande i enlighet med artikel 19 i förordning (EU)

nr 1095/2010.

Beslutet om hänskjutande ska ange skriftliga, fullständiga och

detaljerade skäl till att de berörda medlemmarna i kollegiet

anser att de krav som fastställs i denna förordning eller andra

delar av unionsrätten inte är uppfyllda. I sådana fall ska den

centrala motpartens behöriga myndighet skjuta upp sitt beslut

om auktorisation och invänta ett eventuellt beslut om auktori­

sation från Esma i enlighet med artikel 19.3 i förordning (EU)

nr 1095/2010. Den behöriga myndigheten ska fatta sitt beslut i

enlighet med Esmas beslut. Ärendet får inte hänskjutas till Esma

efter det att den 30-dagarsperiod som avses i fjärde stycket har

löpt ut.

Om samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för myn­

digheterna i den medlemsstat där den centrala motparten är

etablerad, genom överenskommelse når fram till ett gemensamt

yttrande enligt artikel 19.1 om att den centrala motparten inte

bör beviljas auktorisation, får den behöriga myndigheten hän­

skjuta frågan till Esma för avgörande i enlighet med artikel 19 i

förordning (EU) nr 1095/2010.

Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala

motparten är etablerad ska vidarebefordra beslutet till de övriga

berörda behöriga myndigheterna.

5. Esma ska agera i enlighet med artikel 17 i förordning (EU)

nr 1095/2010 om den centrala motpartens behöriga myndighet

inte har tillämpat bestämmelserna i denna förordning, eller har

tillämpat dem på ett sätt som framstår som en överträdelse av

unionsrätten.

Esma får utreda påstådda överträdelser eller underlåtelser att till­

lämpa unionsrätten på begäran av någon medlem i kollegiet

eller på eget initiativ, efter att ha underrättat den behöriga

myndigheten.

6. Inga åtgärder som vidtas i tjänsten av någon av kollegiets

medlemmar får direkt eller indirekt diskriminera någon med­

lemsstat eller grupp av medlemsstater som plats för clearing­

tjänster oavsett valutaslag.

7. Inom sex månader från inlämnandet av en fullständig

ansökan ska den behöriga myndigheten skriftligen med fullstän­

dig motivering underrätta den sökande om huruvida auktorisa­

tion beviljats eller avslagits.

Artikel 18

Kollegium

1. Inom 30 kalenderdagar efter inlämnandet av en fullständig

ansökan i enlighet med artikel 17 ska den centrala motpartens

behöriga myndighet inrätta, förvalta och leda ett kollegium som

främjar fullgörandet av de uppgifter som anges i artiklarna 15,

17, 49, 51 och 54.

2. Kollegiet ska ha följande sammansättning:

a) Esma.

b) Den centrala motpartens behöriga myndighet.

c) De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den

centrala motpartens clearingmedlemmar som är etablerade i

de tre medlemsstaterna med de sammanlagt största bidragen

under en ettårsperiod till den centrala motpartens obestånds­

fond som avses i artikel 42.

d) De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de

handelsplatser som den centrala motparten verkar på.

e) De behöriga myndigheter som övervakar centrala motparter

med vilka samverkansöverenskommelser ingåtts.

f) De behöriga myndigheter som övervakar de värdepappers­

centraler som den centrala motparten är knuten till.

^SV

L 201/26

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

86

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

g) De berörda ECBS-medlemmar som ansvarar för övervak­

ningen av den centrala motparten och de berörda ECBS-

medlemmar som ansvarar för övervakningen av de centrala

motparter med vilka samverkansöverenskommelser har in­

gåtts.

h) De centralbanker som utger de clearade finansiella instru­

mentens mest relevanta unionsvalutor.

3. En behörig myndighet i en medlemsstat som inte är med­

lem i kollegiet får från kollegiet begära all information som är

relevant för utförandet av dess tillsynsuppgifter.

4. Kollegiet ska sörja för följande, utan att det påverkar be­

höriga myndigheters befogenheter enligt denna förordning:

a) Utarbetande av det yttrande som avses i artikel 19.

b) Informationsutbyte, inklusive begäran om information enligt

artikel 84.

c) Överenskommelser bland medlemmarna om att frivilligt påta

sig uppgifter.

d) Samordning av programmen för tillsynsgranskning, baserade

på en riskbedömning av den centrala motparten.

e) Fastställande av förfaranden och beredskapsplaner för kris­

situationer som avses i artikel 24.

5. Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en

skriftlig överenskommelse mellan dess samtliga medlemmar.

I överenskommelsen ska de praktiska villkoren för kollegiets

verksamhet anges, inbegripet närmare bestämmelser för omröst­

ningsförfaranden som avses i artikel 19.3, och uppgifter kan

åläggas den centrala motpartens behöriga myndighet eller åläg­

gas en annan medlem av kollegiet.

6. För att säkerställa att kollegierna fungerar på ett enhetligt

och samstämmigt sätt i hela unionen ska Esma utarbeta förslag

till tekniska standarder för tillsyn som anger de villkor enligt

vilka de unionsvalutor som avses i punkt 2 h ska anses som de

mest relevanta och närmare anger de praktiska villkor som

avses i punkt 5.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 19

Yttrande från kollegiet

1. Inom fyra månader efter den centrala motpartens inläm­

nande av en fullständig ansökan enligt artikel 17 ska den cen­

trala motpartens behöriga myndighet genomföra en riskbedöm­

ning av den centrala motparten och lämna en rapport till kol­

legiet.

Inom 30 kalenderdagar efter mottagandet och baserat på slut­

satserna i denna rapport ska kollegiet nå fram till ett gemensamt

yttrande i vilket det fastställs huruvida den ansökande centrala

motparten uppfyller alla de krav som fastställs i denna förord­

ning.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.4 fjärde styc­

ket ska kollegiet, om inget gemensamt yttrande kan uppnås i

enlighet med andra stycket, inom samma tidsperiod anta ett

majoritetsyttrande.

2. Esma ska underlätta antagandet av det gemensamma ytt­

randet i enlighet med dess allmänna samordningsfunktion enligt

artikel 31 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3. Kollegiets majoritetsyttrande ska antas med enkel majori­

tet bland dess medlemmar. För kollegier bestående av upp till

och med tolv medlemmar ska högst två kollegiemedlemmar

från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad

medlem ska ha en röst. För kollegier bestående av fler än tolv

medlemmar ska högst tre medlemmar från samma medlemsstat

ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst. Esma

ska inte ha rösträtt i fråga om kollegiets yttranden.

Artikel 20

Upphävande av auktorisation

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22.3 ska

den centrala motpartens behöriga myndighet upphäva auktori­

sationen om den centrala motparten

a) inte har utnyttjat sin auktorisation inom tolv månader, ut­

tryckligen har frånsagt sig auktorisationen eller inte har till­

handahållit några tjänster eller utövat någon verksamhet un­

der de föregående sex månaderna,

b) har erhållit auktorisationen genom att lämna osanna upp­

gifter eller på något annat otillbörligt sätt,

c) inte längre uppfyller de villkor som gällde för auktorisatio­

nen och inte har vidtagit de åtgärder för att avhjälpa situa­

tionen som den centrala motpartens behöriga myndighet

begärt inom en fastställd tidsram, eller

d) allvarligt och systematiskt har åsidosatt något av de krav

som fastställs i denna förordning.

2.

Om den centrala motpartens behöriga myndighet anser att

en av de omständigheter som avses i punkt 1 föreligger ska den

inom fem arbetsdagar underrätta Esma och medlemmarna i

kollegiet om detta.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/27

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

87

3. Den centrala motpartens behöriga myndighet ska höra

medlemmarna i kollegiet angående nödvändigheten av att upp­

häva auktorisationen av den centrala motparten, utom när det

brådskar med ett sådant beslut.

4. Varje medlem av kollegiet får när som helst begära att den

centrala motpartens behöriga myndighet ska kontrollera om

denna motpart fortfarande uppfyller villkoren som gällde för

auktorisationen.

5. Den centrala motpartens behöriga myndighet får begränsa

upphävandet till viss tjänst, verksamhet eller klass av finansiellt

instrument.

6. Den centrala motpartens behöriga myndighet ska över­

sända sitt beslut med fullständig motivering till Esma och med­

lemmarna i kollegiet, vilket ska ta hänsyn till reservationer från

kollegiets medlemmar.

7. Beslutet om upphävande av auktorisationen ska få verkan

inom hela unionen.

Artikel 21

Översyn och utvärdering

1. Utan att den roll som innehas av kollegiet påverkas, ska

de behöriga myndigheter som avses i artikel 22 se över de

system, strategier, processer och mekanismer som de centrala

motparterna har inrättat för att följa denna förordning samt

utvärdera de risker som dessa centrala motparter är eller kan

vara exponerade mot.

2. Den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska

omfatta alla de krav på centrala motparter som fastställs i denna

förordning.

3. De behöriga myndigheterna ska fastställa hur ofta och hur

ingående den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska

genomföras med beaktande av verksamhetens storlek, system­

vikt, art, omfattning och komplexitet när det gäller de berörda

centrala motparterna. Översynen och utvärderingen ska upp­

dateras minst en gång årligen.

De centrala motparterna ska omfattas av kontroller på plats.

4. De behöriga myndigheterna ska regelbundet och minst

årligen underrätta kollegiet om resultaten av översynen och

utvärderingen enligt punkt 1, inbegripet eventuella korrigerande

åtgärder eller sanktioner.

5. De behöriga myndigheterna ska kräva att centrala motpar­

ter som inte uppfyller de krav som fastställs i denna förordning

på ett tidigt stadium vidtar nödvändiga åtgärder för att komma

till rätta med denna situation.

6. Esma ska ha en samordnande roll mellan behöriga myn­

digheter och kollegier i syfte att skapa en gemensam tillsyns­

kultur och konsekvent tillsynspraxis, säkerställa enhetliga för­

faranden och ett enhetligt tillvägagångssätt, och förstärka över­

ensstämmelsen när det gäller resultatet av tillsynen.

Med avseende på tillämpningen av första stycket ska Esma åt­

minstone årligen

a) genomföra en inbördes utvärdering av den tillsynsverksam­

het som utförs av samtliga behöriga myndigheter med av­

seende på centrala motparters auktorisation och tillsyn i

enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1095/2010 och

b) ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar

av de centrala motparternas förutsättningar för att stå emot

en ogynnsam utveckling på marknaden i enlighet med arti­

kel 32.2 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Om en sådan utvärdering som avses i andra stycket led b visar

på brister i en eller fler centrala motparters motståndskraft ska

Esma utfärda de rekommendationer som behövs i enlighet med

artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010.

KAPITEL 2

Tillsyn och övervakning av centrala motparter

Artikel 22

Behörig myndighet

1. Varje medlemsstat ska utse den behöriga myndighet som

ska svara för att de uppgifter som följer av denna förordning

utförs när det gäller auktorisation och tillsyn av centrala mot­

parter som är etablerade på deras territorium och ska underrätta

kommissionen och Esma därom.

Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet ska

den klart ange varje myndighets uppdrag och utse en myndighet

med ensamt ansvar för att samordna samarbetet och infor­

mationsutbytet med kommissionen, Esma, andra medlemsstaters

behöriga myndigheter, EBA och berörda ECBS-medlemmar i

enlighet med artiklarna 23, 24, 83 och 84.

2. Varje medlemsstat ska se till att den behöriga myndighe­

ten har tillräckliga tillsyns- och utredningsbefogenheter för att

fullgöra sitt uppdrag.

3. Varje medlemsstat ska se till att lämpliga administrativa

åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning kan vidtas eller

införas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer, om denna

förordning inte efterlevs.

Dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräc­

kande och får inbegripa krav på korrigerande åtgärder inom en

fastställd tidsram.

4. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning

över de behöriga myndigheter som utsetts enligt punkt 1.

KAPITEL 3

Samarbete

Artikel 23

Samarbete mellan myndigheter

1. Behöriga myndigheter ska ha ett nära samarbete med va­

randra, med Esma och vid behov med ECBS.

^SV

L 201/28

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

88

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

2. På grundval av tillgängliga uppgifter vid tidpunkten för

beslutet ska de behöriga myndigheterna vid utövandet av sina

allmänna uppgifter vederbörligen beakta sina besluts potentiella

effekter på det finansiella systemets stabilitet i alla övriga be­

rörda medlemsstater, särskilt i krissituationer som avses i arti­

kel 24.

Artikel 24

Krissituationer

Den centrala motpartens behöriga myndighet eller annan myn­

dighet ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma, kollegiet,

berörda ECBS-medlemmar och andra berörda myndigheter om

krissituationer som berör en central motpart, inklusive utveck­

lingar på finansmarknader, som kan inverka negativt på mark­

nadens likviditet och det finansiella systemets stabilitet i någon

av de medlemsstater där den centrala motparten eller någon av

dess clearingmedlemmar är etablerad.

KAPITEL 4

Relationer med tredjeländer

Artikel 25

Godkännande av en central motpart från tredjeland

1. En i ett tredjeland etablerad central motpart får tillhanda­

hålla clearingtjänster till clearingmedlemmar eller handelsplatser

som är etablerade i unionen endast om denna centrala motpart

är godkänd av Esma.

2. Efter samråd med de myndigheter som avses i punkt 3 får

Esma godkänna en central motpart som är etablerad i ett tredje­

land och som har lämnat in en ansökan om godkännande att

tillhandahålla clearingtjänster eller clearingverksamhet, om:

a) Kommissionen har antagit en genomförandeakt i enlighet

med punkt 6.

b) Den centrala motparten är auktoriserad i det berörda tredje­

landet och omfattas av effektiv tillsyn och verkställighet som

säkerställer att den fullt ut följer de försiktighetskrav som

gäller i det tredjelandet.

c) Samarbetsavtal har ingåtts i enlighet med punkt 7.

d) Den centrala motparten är etablerad eller auktoriserad i ett

tredjeland som anses ha system för bekämpning av penning­

tvätt och av finansiering av terrorism som är likvärdiga unio­

nens system i enlighet med de likvärdighetskriterier för tred­

jeland som medlemsstaterna kommit överens om enligt Eu­

ropaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den

26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det fi­

nansiella systemet används för penningtvätt och finansiering

av terrorism ( ¹ ).

3. När Esma bedömer om de villkor som avses i punkt 2 är

uppfyllda ska myndigheten samråda med

a) den behöriga myndigheten i en medlemsstat där den centrala

motparten tillhandahåller eller har för avsikt att tillhanda­

hålla clearingtjänster och som har valts av den centrala mot­

parten,

b) de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den

centrala motpartens clearingmedlemmar som är etablerade i

de tre medlemsstater som lämnar eller som den centrala

motparten förväntar sig ska lämna de sammanlagt största

bidragen under en ettårsperiod till den centrala motpartens

obeståndsfond som avses i artikel 42,

c) de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av han­

delsplatser belägna inom unionen som den centrala motpar­

ten verkar eller kommer att verka på,

d) de behöriga myndigheter som övervakar centrala motparter

etablerade inom unionen med vilka samverkansöverenskom­

melser ingåtts,

e) berörda ECBS-medlemmar i de medlemsstater där den cen­

trala motparten tillhandahåller eller har för avsikt att tillhan­

dahålla clearingtjänster och relevanta ECBS-medlemmar som

ansvarar för övervakningen av centrala motparter med vilka

samverkansöverenskommelser ingåtts,

f) de centralbanker som utger de mest relevanta unionsvalu­

torna för de finansiella instrument som clearats eller som ska

clearas.

4. Den centrala motpart som avses i punkt 1 ska lämna in

sin ansökan till Esma.

Den ansökande centrala motparten ska förse Esma med all

information som krävs för ett godkännande. Inom 30 arbets­

dagar efter mottagandet ska Esma bedöma om ansökan är full­

ständig. Om ansökan inte är fullständig ska Esma ange en tids­

frist inom vilken den sökande centrala motparten ska lämna

ytterligare information.

Beslutet om godkännande ska grundas på de villkor som fast­

ställs i punkt 2 och vara oberoende av varje bedömning som

utgör grund för de likvärdighetsbeslut som avses i artikel 13.3.

Esma ska samråda med de myndigheter och enheter som avses i

punkt 3 innan myndigheten fattar sitt beslut.

Inom 180 arbetsdagar från inlämnandet av en fullständig an­

sökan ska Esma med fullständig motivering skriftligen under­

rätta den ansökande centrala motparten om huruvida godkän­

nande beviljats eller nekats.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de

centrala motparter som godkänts i enlighet med denna förord­

ning.

5. Esma ska efter samråd med de myndigheter och enheter

som avses i punkt 3 se över godkännandet av en central mot­

part som är etablerad i ett tredjeland om denna centrala mot­

part har utvidgat området för sin verksamhet och sina tjänster i

unionen. Den översynen ska genomföras i enlighet med i punk­

terna 2, 3 och 4. Esma får återkalla godkännandet av denna

centrala motpart om villkoren i punkt 2 inte längre är uppfyllda

och under samma omständigheter som dem som beskrivs i

artikel 20.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/29

( ¹ ) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

89

6. Kommissionen får anta en genomförandeakt i enlighet

med artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011, som fastställer

att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säker­

ställer att de centrala motparter som är auktoriserade i detta

land följer rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de

krav som fastställs i avdelning IV i den här förordningen, och

att dessa centrala motparter löpande är föremål för effektiv

tillsyn och verkställighet i detta land och att tredjelandets regel­

verk föreskriver ett effektivt likvärdigt system för godkännande

av de centrala motparter som är auktoriserade i enlighet med

tredjeländers rättsordningar.

7. Esma ska upprätta samarbetsarrangemang med de berörda

behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsliga och tillsyns­

mässiga regelverk har godkänts som vara likvärdiga med denna

förordning i enlighet med punkt 6. I sådana avtal ska minst

följande anges:

a) Mekanismen för informationsutbyte mellan Esma och det

berörda tredjelandets behöriga myndigheter, inbegripet till­

gång till alla uppgifter som Esma begär över centrala mot­

parter som är auktoriserade i tredjeländer.

b) Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma när en

behörig myndighet i ett tredjeland bedömer att en central

motpart som den utövar tillsyn av bryter mot villkoren för

sin auktorisation eller annan lagstiftning som den omfattas

av.

c) Mekanismen för omedelbar underrättelse till Esma från en

behörig myndighet i ett tredjeland när en central motpart

som den utövar tillsyn av har beviljats rätt att tillhandahålla

clearingtjänster till clearingmedlemmar eller kunder som är

etablerade i unionen.

d) Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegri­

pet, när så är lämpligt, kontroller på plats.

8. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn som närmare anger de uppgifter som den ansökande

centrala motparten ska tillhandahålla Esma i sin ansökan om

godkännande.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

AVDELNING IV

KRAV PÅ CENTRALA MOTPARTER

KAPITEL 1

Organisatoriska krav

Artikel 26

Allmänna bestämmelser

1.

En central motpart ska ha stabila styrformer, som omfattar

en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent

och konsekvent ansvarsfördelning, effektiva metoder för att

identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som

denna motpart är eller kan bli utsatt för samt ha tillfredsstäl­

lande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden

för administration och redovisning.

2. En central motpart ska införa regler och rutiner som är

tillräckligt effektiva för att säkerställa att denna förordning följs,

inklusive ledningens och de anställdas efterlevnad av alla be­

stämmelser i denna förordning.

3. En central motpart ska upprätthålla en organisationsstruk­

tur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verk­

samhet och tillhandahållande av tjänster. Det ska använda lämp­

liga och proportionella system, resurser och förfaranden.

4. En central motpart ska klart skilja på rapporteringsruti­

nerna för dess riskhantering och för dess övriga verksamhet.

5. En central motpart ska införa, tillämpa och upprätthålla

en lönepolitik som främjar sund och effektiv riskhantering och

som inte skapar incitament för mildrade riskstandarder.

6. En central motpart ska ha tillräckliga IT-system som kan

hantera dess tjänsters och verksamhets komplexitet, mångfald

och inriktning, så att den tryggar hög säkerhetsstandard och att

dess uppgifter är säkra och konfidentiella.

7. En central motpart ska kostnadsfritt offentliggöra sina

styrformer, regelverket för verksamheten, samt sina inträdeskri­

terier för clearingmedlemskap.

8. Den centrala motparten ska vara föremål för ofta före­

kommande och oberoende revisioner. Resultaten av dessa revi­

sioner ska meddelas styrelsen och tillhandahållas den behöriga

myndigheten.

9. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, ut­

arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare

uppgifter om vad regler och styrformer enligt punkterna 1–8

minst ska omfatta.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 27

Företagsledning och styrelsen

1. En central motparts företagsledning ska ha tillräckligt gott

anseende och tillräcklig erfarenhet som säkerställer en sund och

ansvarsfull ledning av den centrala motparten.

^SV

L 201/30

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

90

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

2. En central motpart ska ha en styrelse, där minst en tred­

jedel och minst två av ledamöterna av en central motparts

styrelse ska vara oberoende. Företrädare för clearingmedlemmar­

nas kunder ska bjudas in till styrelsemöten när det gäller frågor

som avser artiklarna 38 och 39. Ersättningen till de oberoende

och andra icke arbetande styrelseledamöterna får inte vara

kopplad till den centrala motpartens affärsresultat.

Ledamöterna av en central motparts styrelse, inklusive de obe­

roende ledamöterna, ska ha tillräckligt gott anseende och ade­

kvat sakkunskap om finansiella tjänster, riskhantering och clea­

ringtjänster.

3. En central motpart ska klart ange styrelsens roll och an­

svar samt tillhandahålla styrelsemötenas protokoll till den behö­

riga myndigheten och revisorer.

Artikel 28

Riskkommitté

1. En central motpart ska inrätta en riskkommitté som ska

bestå av företrädare för dess clearingmedlemmar, oberoende

styrelseledamöter och företrädare för dess kunder. Riskkommit­

tén får låta den centrala motpartens anställda och externa obe­

roende experter delta i mötena men då utan rösträtt. Behöriga

myndigheter får begära att få delta i riskkommitténs möten utan

rösträtt och att bli informerade om riskkommitténs aktiviteter

och beslut. Riskkommitténs råd får inte direkt påverkas av den

centrala motpartens ledning. Ingen av grupperna av företrädare

ska ha majoritet i riskkommittén.

2. En central motpart ska klart ange riskkommitténs mandat,

styrformer för att trygga dess oberoende, verksamhetsregler,

valbarhetskriterier och valförfarande för ledamöterna av risk­

kommittén. Styrformerna ska vara offentliga och ska åtminstone

fastställa att riskkommitténs ordförande ska vara en oberoende

styrelseledamot, att riskkommittén rapporterar direkt till styrel­

sen och att den ska hålla regelbundna möten.

3. Riskkommittén ska ge råd till styrelsen om omständighe­

ter som kan påverka den centrala motpartens riskhantering,

exempelvis en betydande ändring av dess riskmodell, obestånds­

förfarandena, kriterierna för godkännande av clearingmedlem­

mar, för clearing av nya typer av instrument eller för utkon­

traktering av funktioner. Riskkommitténs råd ska inte krävas för

den centrala motpartens löpande verksamhet. Rimliga ansträng­

ningar ska göras för att samråda med riskkommittén om ut­

vecklingar som kan påverka den centrala motpartens riskhante­

ring i krissituationer.

4. Utan att det påverkar behöriga myndigheters rätt att bli

informerade, ska riskkommitténs ledamöter ha tystnadsplikt.

Om riskkommitténs ordförande konstaterar att det för en med­

lem föreligger eller kan föreligga en intressekonflikt i ett särskilt

ärende, får denne inte rösta om ärendet.

5.

En central motpart ska skyndsamt underrätta den behöriga

myndigheten om alla beslut där styrelsen beslutar att inte följa

riskkommitténs råd.

Artikel 29

Registerhållning

1. En central motpart ska i minst tio år bevara alla register­

uppgifter om sina tjänster och sin verksamhet, så att den behö­

riga myndigheten kan kontrollera den centrala motpartens efter­

levnad av denna förordning.

2. En central motpart ska i minst tio år efter att avtal löpt ut

bevara alla uppgifter om alla avtal som den har behandlat.

Informationen ska åtminstone möjliggöra fastställande av de

ursprungliga villkoren i en transaktion, innan den clearades av

den centrala motparten.

3. På begäran av den behöriga myndigheten, Esma och be­

rörda ECBS-medlemmar ska en central motpart tillhandahålla

registeruppgifter och information enligt punkterna 1 och 2

och all information om clearade avtals positioner, oberoende

av den handelsplats där transaktionerna verkställdes.

4. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn med närmare uppgifter om bevarandet av registeruppgif­

ter och information enligt punkterna 1–3.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av

punkterna 1 och 2, ska Esma utarbeta förslag till tekniska stan­

darder för genomförande för att närmare ange formatet på de

uppgifter och den information som ska bevaras.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

genomförande till kommissionen senast den 30 september

2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för genomförande som avses i första stycket i enlighet med

artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 30

Aktieägare och medlemmar med kvalificerade innehav

1. Den behöriga myndigheten ska endast auktorisera en cen­

tral motpart om den har fått upplysningar om vilka av dess

aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är fysiska eller juri­

diska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade inne­

hav och upplysningar om storleken på sådana innehav.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/31

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

91

2. Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation av en

central motpart, om den tvivlar på att dess aktieägare eller

medlemmar med kvalificerade innehav är lämpliga, med beak­

tande av behovet att säkerställa att en central motpart har en

sund och ansvarsfull ledning.

3. Om det finns nära förbindelser mellan den centrala mot­

parten och andra fysiska eller juridiska personer, ska den behö­

riga myndigheten endast bevilja auktorisation om dessa förbin­

delser inte hindrar myndigheten från att effektivt utöva sin till­

synsfunktion.

4. Om de personer som avses i punkt 1 har ett inflytande

som sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull

ledning av den centrala motparten, ska den behöriga myndig­

heten vidta lämpliga åtgärder för att få detta att upphöra, vilket

kan inbegripa att upphäva den centrala motpartens auktorisa­

tion.

5. Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation, om de

lagar och andra författningar i ett tredjeland som en eller flera

fysiska eller juridiska personer med vilka den centrala motparten

har nära förbindelser omfattas av, eller svårigheter vid verkstäl­

ligheten av dem, förhindrar ett effektivt utövande av myndighe­

tens tillsynsfunktion.

Artikel 31

Information till behöriga myndigheter

1. En central motpart ska till sin behöriga myndighet anmäla

alla förändringar av sin ledning och ska också lämna den be­

höriga myndigheten alla upplysningar som krävs för att denna

ska kunna bedöma efterlevnaden av artikel 27.1 och 27.2 andra

stycket.

Om en styrelseledamots agerande sannolikt inverkar menligt på

en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska

den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder, vilket kan

inbegripa att utesluta ledamoten ur styrelsen.

2. Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer

som agerar samfällt (tilltänkta förvärvare) som har fattat ett beslut

om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i en

central motpart eller om att ytterligare öka, direkt eller indirekt,

ett sådant kvalificerat innehav i en central motpart, varigenom

andelen av röstetalet eller kapitalet kommer att uppgå till eller

överstiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala

motparten kommer att få ställning av dotterföretag (tilltänkt

förvärv), ska först skriftligen underrätta den behöriga myndighe­

ten för den centrala motpart i vilken de avser att förvärva eller

ytterligare öka ett kvalificerat innehav om storleken på det till­

tänkta innehavet samt lämna relevanta uppgifter enligt arti­

kel 32.4.

Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om

att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i ett vär­

depappersföretag (den tilltänkte säljaren) ska först skriftligen un­

derrätta den centrala motpartens behöriga myndigheten därom

och meddela storleken på ett sådant innehav. En sådan person

ska även underrätta den behöriga myndigheten, om den har

fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att

andelen av röstetalet eller aktiekapitalet kommer att understiga

10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala motpartens

ställning som dotterföretag kommer att upphöra.

Den behöriga myndigheten ska skicka ett skriftligt mottagnings­

bevis till den tilltänkte förvärvaren eller säljaren, utan dröjsmål

och senast två arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen

enligt denna punkt och efter mottagandet av uppgifterna enligt

punkt 3.

Den behöriga myndigheten ska genomföra den bedömning som

föreskrivs i artikel 32.1 (bedömningen) inom 60 arbetsdagar från

och med den skriftliga bekräftelsen av mottagandet av under­

rättelsen och av alla de handlingar som ska bifogas den i en­

lighet med förteckningen i artikel 32.4 (bedömningsperioden).

Vid tidpunkten för mottagningsbeviset ska den behöriga myn­

digheten informera den tilltänkte förvärvaren eller säljaren om

när bedömningsperioden löper ut.

3. Den behöriga myndigheten får under bedömningsperioden

vid behov, dock senast den femtionde arbetsdagen i bedöm­

ningsperioden, begära ytterligare uppgifter om det är nödvän­

digt för att slutföra bedömningen. Denna begäran ska vara

skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Bedömningsperioden ska avbrytas för perioden mellan det da­

tum då den behöriga myndigheten begär in uppgifter och det

datum då svar tas emot från den tilltänkte förvärvaren. Avbrot­

tet får inte överstiga 20 arbetsdagar. Den behöriga myndigheten

får därefter besluta om att begära in ytterligare uppgifter för att

komplettera eller förtydliga informationen, vilket dock inte får

leda till att bedömningsperioden avbryts.

4. Den behöriga myndigheten får förlänga avbrottet enligt

punkt 3 andra stycket till högst 30 arbetsdagar, om den till­

tänkte förvärvaren eller säljaren är

a) etablerad utanför unionen eller omfattas av tillsyn utanför

unionen,

b) en fysisk eller juridisk person som inte omfattas av tillsyn

enligt denna förordning eller direktiv 73/239/EEG, rådets

direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning

av lagar och andra författningar som avser annan direkt

försäkring än livförsäkring ( ¹ ) eller direktiv 2002/83/EG,

2003/41/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG, 2006/48/EG,

2009/65/EG eller 2011/61/EU.

5. Om den behöriga myndigheten efter avslutad bedömning

beslutar att motsätta sig det tilltänkta förvärvet, ska den inom

två arbetsdagar och inom bedömningsperioden skriftligen

^SV

L 201/32

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

( ¹ ) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1.

92

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

underrätta förvärvaren och ange skälen för det beslutet. Den

behöriga myndigheten ska underrätta det kollegium som avses

i artikel 18 om detta. Om inget annat föreskrivs i nationell

lagstiftning, får en lämplig motivering av beslutet offentliggöras

på den tilltänkte förvärvarens begäran. Detta får dock inte

hindra medlemsstater från att ge en behörig myndighet befo­

genhet att offentliggöra detta, utan att den tilltänkte förvärvaren

så begärt.

6. Om den behöriga myndigheten inte motsätter sig det till­

tänkta förvärvet inom bedömningsperioden, ska det anses vara

godkänt.

7. Den behöriga myndigheten får fastställa en maximiperiod

inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och vid

behov förlänga denna.

8. Medlemsstater får inte införa strängare krav än de som

föreskrivs i denna förordning när det gäller underrättelse till

den behöriga myndigheten om direkta eller indirekta förvärv

av rösträtter eller kapital och dennas godkännande av sådana

förvärv.

Artikel 32

Bedömning

1. Vid bedömningen av den underrättelse som föreskrivs i

artikel 31.2 och de uppgifter som avses i artikel 31.3 ska den

behöriga myndigheten, för att säkerställa en sund och ansvars­

full ledning av den centrala motpart som förvärvet gäller, och

med beaktande av den tilltänkte förvärvarens sannolika påver­

kan på denna motpart bedöma om den tilltänkte förvärvaren är

lämplig och det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt, med

beaktande av följande:

a) Den tilltänkta köparens anseende och finansiella sundhet.

b) Det anseende och de erfarenheter personerna har som kom­

mer att leda den centrala motpartens verksamhet till följd av

det tilltänkta förvärvet.

c) Om den centrala motparten kommer att kunna uppfylla och

fortsätta uppfylla denna förordning.

d) Om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta

förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd pen­

ningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta,

enligt artikel 1 i direktiv 2005/60/EG, eller att det tilltänkta

förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet.

Vid sin bedömning av den tilltänkte förvärvarens finansiella

sundhet ska den behöriga myndigheten särskilt uppmärksamma

vilken typ av verksamhet som bedrivs och ska bedrivas av den

centrala motpart som det tilltänkta förvärvet gäller.

Vid sin bedömning av den centrala motpartens förmåga att följa

denna förordning ska den behöriga myndigheten särskilt upp­

märksamma om den koncern som den kommer att bli en del av

har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn, ett effektivt

informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna samt

fastställande av ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndig­

heterna.

2. De behöriga myndigheterna får bara motsätta sig det till­

tänkta förvärvet om det finns rimlig anledning att göra detta på

grundval av kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som

lämnats av den tilltänkte förvärvaren är ofullständiga.

3. Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor beträf­

fande storleken på förvärvet av aktieandel eller tillåta de behö­

riga myndigheterna att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån

marknadens ekonomiska behov.

4. Medlemsstaterna ska se till att en förteckning görs allmänt

tillgänglig med de uppgifter som krävs för bedömningen och

som ska lämnas till de behöriga myndigheterna vid den tid för

underrättelsen som avses i artikel 31.2. Uppgiftskraven ska vara

proportionella och anpassade till den tilltänkte förvärvarens och

det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna får inte kräva

uppgifter som är irrelevanta för en ansvarsfull bedömning.

5. Utan hinder av artikel 31.2, 31.3 och 31.4 ska en behörig

myndighet behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke-diskri­

minerande sätt, om den har fått underrättelser om två eller flera

tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav i en och

samma centrala motpart.

6. Berörda behöriga myndigheter ska i nära samarbete med

varandra bedöma om den tilltänkte förvärvaren tillhör någon av

följande kategorier:

a) En annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag,

återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplats­

operatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem,

fondföretag eller en AIF-förvaltare med auktorisation i annan

medlemsstat.

b) Moderföretag till en annan central motpart, kreditinstitut,

försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföre­

tag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappers­

avvecklingssystem, fondföretag eller en AIF-förvaltare med

auktorisation i annan medlemsstat.

c) Fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över en

annan central motpart, kreditinstitut, försäkringsföretag, åter­

försäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsopera­

törer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondfö­

retag eller en AIF-förvaltare med auktorisation i annan med­

lemsstat.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/33

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

93

7. De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål

förse varandra med alla väsentliga uppgifter eller andra uppgifter

som är relevanta för bedömningen. Härvid ska de behöriga

myndigheterna på begäran överlämna alla relevanta uppgifter

till varandra och på eget initiativ överlämna alla väsentliga upp­

gifter. Eventuella synpunkter eller reservationer från den behö­

riga myndighet som ansvarar för den tilltänkte förvärvaren ska

anges i beslut av den behöriga myndighet som auktoriserat den

centrala motpart som förvärvet gäller.

Artikel 33

Intressekonflikter

1. En central motpart ska upprätthålla effektiva organisato­

riska och administrativa skriftliga förfaranden för att påvisa och

hantera eventuella intressekonflikter mellan den centrala mot­

parten, inklusive dess ledning, anställda eller personer med di­

rekt eller indirekt kontroll eller nära förbindelser, och dess clea­

ringmedlemmar eller kunder som den centrala motparten kän­

ner till. Den ska upprätthålla och genomföra lämpliga förfaran­

den för lösande av eventuella intressekonflikter.

2. Om en central motparts organisatoriska och administra­

tiva förfaranden för hantering av intressekonflikter inte med

tillfredsställande säkerhet kan utesluta risken att en clearingmed­

lems eller kunds intressen skadas, ska motparten klart och tyd­

ligt underrätta clearingmedlemmen om intressekonfliktens all­

männa karaktär eller orsaker, innan den accepterar nya trans­

aktioner från den clearingmedlemmen. Om den centrala mot­

parten känner till kunden ska denne och den clearingmedlem

vars kund berörs informeras av den centrala motparten.

3. Om den centrala motparten är ett moder- eller dotterfö­

retag, ska de skriftliga förfarandena också beakta sådana om­

ständigheter som kan skapa intressekonflikter som motparten är

eller bör vara medveten om och som är en följd av strukturen

och affärsverksamheten i andra företag som den är moder- eller

dotterföretag till.

4. De skriftliga förfarandena som upprättats i enlighet med

punkt 1 ska innehålla följande:

a) Omständigheter som kan innebära eller skapa en intres­

sekonflikt som medför en betydande risk för att en eller flera

clearingmedlemmars eller kunders intressen skadas.

b) Vilka förfaranden som ska tillämpas och åtgärder som ska

vidtas för att hantera sådana konflikter.

5. En central motpart ska vidta alla rimliga åtgärder för att

undvika att uppgifter i dess system missbrukas och ska för­

hindra att sådana uppgifter används för annan affärsverksamhet.

En fysisk person som har en nära förbindelse med en central

motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller

dotterföretag till den centrala motparten får inte använda kon­

fidentiella uppgifter som registrerats vid den centrala motparten

i kommersiella syften, såvida inte den kund som de konfiden­

tiella uppgifterna tillhör har gett sitt skriftliga förhandsgodkän­

nande.

Artikel 34

Kontinuerlig verksamhet

1. En central motpart ska etablera, genomföra och upprätt­

hålla lämpliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en

lämplig katastrofplan för att trygga verksamheten, snabbt åter­

uppta den och fullgöra den centrala motpartens skyldigheter. En

sådan plan ska åtminstone göra det möjligt att återställa alla

transaktioner som de var vid tidpunkten för störningen, så att

den centrala motpartens verksamhet är fortsatt säker och den

kan fullfölja avvecklingen vid fastställt datum.

2. En central motpart ska upprätta, genomföra och upprätt­

hålla ett adekvat förfarande som säkerställer en ordnad avveck­

ling eller överföring vid rätt tidpunkt och på rätt sätt av kunders

och clearingmedlemmars tillgångar och positioner om en auk­

torisation skulle upphävas till följd av ett beslut enligt arti­

kel 20.

3. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, ut­

arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare

uppgifter om minimiinnehåll och krav avseende riktlinjerna för

kontinuerlig verksamhet och katastrofplanen.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 35

Utkontraktering

1. Om en central motpart utkontrakterar operativa funktio­

ner, tjänster eller verksamheter, ska den förbli fullt ansvarig för

fullgörandet av samtliga skyldigheter enligt denna förordning

och ska alltid säkerställa följande:

a) Utkontraktering får inte innebära delegering av ansvar.

b) Den centrala motpartens förbindelser med och skyldigheter

gentemot sina clearingmedlemmar eller, när så är tillämpligt,

gentemot sina kunder får inte ändras.

c) Villkoren för den centrala motpartens auktorisation får inte

förändras.

d) Utkontraktering får inte förhindra utövandet av tillsyns- och

kontrollfunktioner, inbegripet tillgång på platsen till alla de

relevanta uppgifter som krävs för att fullgöra dessa uppdrag.

^SV

L 201/34

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

94

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

e) Utkontraktering får inte innebära att den centrala motparten

berövas sina nödvändiga riskhanteringssystem och -kontrol­

ler.

f) Tjänsteproducenten ska tillämpa krav för kontinuerlig verk­

samhet som är likvärdiga de krav som den centrala motpar­

ten måste uppfylla enligt denna förordning.

g) Den centrala motparten bibehåller den sakkunskap och de

resurser som krävs för att kunna bedöma tillhandahållna

tjänsters kvalitet, tjänsteproducentens organisatoriska kom­

petens och kapitaltäckning och för att effektivt kunna över­

vaka de utkontrakterade verksamheterna och hantera de ris­

ker som utkontrakteringen är förenad med samt löpande

övervaka dessa verksamheter och hantera dessa risker.

h) Den centrala motparten ska ha direkt tillgång till relevanta

uppgifter om de utkontrakterade verksamheterna.

i) Tjänsteproducenten ska samarbeta med den behöriga myn­

digheten med avseende på utkontrakterad verksamhet.

j) Tjänsteproducenten ska skydda eventuella konfidentiella upp­

gifter som avser den centrala motparten och dennes clearing­

medlemmar och kunder, eller om tjänsteproducenten är eta­

blerad i ett tredjeland ska dataskyddsstandarderna i detta

tredjeland, eller de som de berörda parterna kommit överens

om, vara likvärdiga med dataskyddsstandarderna i unionen.

En central motpart får inte utkontraktera central verksamhet

kopplad till riskhantering, såvida inte sådan utkontraktering

godkänns av den behöriga myndigheten.

2. Den behöriga myndigheten ska begära att den centrala

motparten i ett skriftligt avtal klart anger sina respektive tjäns­

teproducenters rättigheter och skyldigheter.

3. En central motpart ska på begäran tillhandahålla alla upp­

gifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna

bedöma om de utkontrakterade verksamheterna uppfyller denna

förordnings krav.

KAPITEL 2

Uppföranderegler

Artikel 36

Allmänna bestämmelser

1. När en central motpart tillhandahåller tjänster till sina

clearingmedlemmar och i relevanta fall till dess kunder ska

den agera rättvist och professionellt i sådana clearingmedlem­

mars och kunders intresse och i enlighet med sund riskhante­

ring.

2. En central motpart ska ha tillgängliga, transparenta och

rättvisa regler för skyndsam hantering av klagomål.

Artikel 37

Deltagandekrav

1. En central motpart ska fastställa kategorier, vid behov per

clearad produkttyp, av godtagbara clearingmedlemmar och till­

trädeskraven efter samråd med riskkommittén i enlighet med

artikel 28.3. Sådana kriterier ska vara icke-diskriminerande,

transparenta och objektiva, så att rättvist och öppet tillträde

till den centrala motparten säkerställs, och de ska säkerställa

att clearingmedlemmarna har tillräckliga ekonomiska medel

och operativ förmåga för att fullgöra skyldigheterna som följer

av deltagande i en central motpart. Kriterier för att begränsa

tillträdet ska endast tillåtas om syftet är att kontrollera riskerna

för den centrala motparten.

2. En central motpart ska löpande se till att kraven enligt

punkt 1 efterlevs och ska i god tid få tillgång till de uppgifter

som är relevanta för en sådan bedömning. En central motpart

ska minst årligen göra en omfattande genomgång av om dess

clearingmedlemmar följer denna artikel.

3. Clearingmedlemmar som clearar transaktioner för sina

kunders räkning ska ha de extra finansiella medel och den extra

operativa förmåga som krävs för denna verksamhet. Den cen­

trala motpartens regler för clearingmedlemmarna ska göra det

möjligt att samla in grundläggande information för att identi­

fiera, övervaka och hantera relevanta riskkoncentrationer i sam­

band med tillhandahållandet av tjänster till kunderna. På begä­

ran ska clearingmedlemmar informera den centrala motparten

om de kriterier och förfaranden de tillämpar för kundernas

tillgång till den centrala motpartens tjänster. Ansvaret för att

säkerställa att kunderna iakttar sina förpliktelser ska ligga kvar

hos clearingmedlemmarna.

4. En central motpart ska ha objektiva och transparenta för­

faranden för avstängning och utträde under ordnade former för

clearingmedlemmar som inte längre uppfyller de kriterier som

avses i punkt 1.

5. En central motpart får bara neka clearingmedlemmar som

uppfyller de kriterier som avses i punkt 1 tillträde om detta

vederbörligen motiveras skriftligt och är grundat på en omfat­

tande riskanalys.

6. En central motpart får ställa ytterligare, särskilda krav på

clearingmedlemmar, exempelvis att delta i utauktionering av en

position som tillhör en clearingmedlem på obestånd. Sådana

ytterligare krav ska vara proportionerliga mot den risk clearing­

medlemmen utgör och får inte begränsa deltagandet till vissa

kategorier av clearingmedlemmar.

Artikel 38

Transparens

1. En central motpart och dess clearingmedlemmar ska of­

fentliggöra priser och avgifter för de tjänster som tillhandahålls.

Priser och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls ska offent­

liggöras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för

att åtnjuta dessa. En central motpart ska erbjuda sina clearing­

medlemmar, och i förekommande fall dess kunder, separat till­

gång till de specifika tjänster som tillhandahålls.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/35

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

95

En central motpart ska separat redovisa kostnader och intäkter

för de tjänster som tillhandahålls och lämna ut denna infor­

mation till den behöriga myndigheten.

2. En central motpart ska underrätta clearingmedlemmar och

kunder om de risker som de tjänster som tillhandahålls är för­

enade med.

3. En central motpart ska till sina clearingmedlemmar och

behöriga myndigheter rapportera den prisinformation som den

använt för att beräkna sina exponeringar vid dagens slut mot

sina clearingmedlemmar.

En central motpart ska offentliggöra clearade transaktionsvoly­

mer per klass av instrument som clearats av den centrala mot­

parten i aggregerad form.

4. En central motpart ska offentliggöra de operativa och tek­

niska kraven med avseende på kommunikationsprotokollen för

de format för innehåll och meddelanden som den använder för

att kommunicera med tredje parter, inklusive de operativa och

tekniska krav som avses i artikel 7.

5. En central motpart ska offentliggöra clearingmedlemmars

eventuella överträdelser av de kriterier som avses i artikel 37.1

samt de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, utom i

de fall då den behöriga myndigheten, efter att ha hört Esma,

anser att offentliggörandet skulle utgöra ett hot mot den finan­

siella stabiliteten eller förtroendet för marknaden eller skapa

allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda par­

terna oproportionerlig skada.

Artikel 39

Separering och överförbarhet

1. En central motpart ska ha separata register och separat

bokföring som gör att man när som helst och utan dröjsmål

på den centrala motpartens konton klart och tydligt kan sepa­

rera tillgångar och positioner som innehas för en clearingmed­

lems räkning från tillgångar och positioner som innehas för en

annan clearingmedlems räkning och från den centrala motpar­

tens egna tillgångar.

2. En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register

och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på

konton hos denna motpart klart och tydligt kan separera clea­

ringmedlemmens tillgångar och positioner från tillgångar och

positioner som innehas för clearingmedlemmens kunders räk­

ning (separering av kunders samlingskonton).

3. En central motpart ska erbjuda sig att ha separata register

och separat bokföring som gör att varje clearingmedlem på

konton hos den centrala motparten klart och tydligt kan sepa­

rera en kunds tillgångar och positioner från dem som innehas

för andra kunders räkning (enskild kundseparering). Den centrala

motparten ska på begäran kunna erbjuda clearingmedlemmarna

möjligheten att öppna fler konton i eget namn för sina kunders

räkning.

4. En clearingmedlem ska ha separata register och separat

bokföring som gör att clearingmedlemmen, både i de konton

som innehas hos den centrala motparten och i sina egna kon­

ton, kan separera sina tillgångar och positioner från de till­

gångar och positioner som innehas för clearingmedlemmens

kunders räkning hos den centrala motparten.

5. En clearingmedlem ska åtminstone erbjuda sina kunder

möjligheten att välja mellan separering av kunders samlingskon­

ton och enskild kundseparering och informera kunderna om

kostnaderna och skyddsnivån som avses i punkt 7 för varje

alternativ. Kunden ska skriftligen bekräfta sitt val.

6. Om en kund väljer enskild kundseparering ska eventuellt

överskjutande marginal utöver krav som riktas mot kunden

även ställas till den centrala motparten och separeras från andra

kunders eller clearingmedlemmars marginaler, och ska inte ex­

poneras för förluster kopplade till positioner som redovisats på

ett annat konto.

7. Centrala motparter och clearingmedlemmar ska offentlig­

göra skyddsnivåerna och kostnaderna för de olika separerings­

nivåer som de tillhandahåller och erbjuda dessa tjänster på skä­

liga affärsmässiga villkor. Närmare uppgifter om de olika sepa­

reringsnivåerna ska inbegripa en beskrivning av de viktigaste

rättsliga konsekvenserna av de olika separeringsnivåer som er­

bjuds, inbegripet information om de berörda jurisdiktionernas

tillämpliga insolvenslagstiftning.

8. En central motpart ska ha nyttjanderätt knuten till de

marginalsäkerheter eller bidrag till obeståndsfonden som samlas

in via ett avtal om finansiell säkerhet, i den mening som avses i

artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets direktiv

2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell

säkerhet ( ¹ ), förutsatt att användningen av dessa arrangemang

föreskrivs i dess verksamhetsbestämmelser. Clearingmedlemmen

ska skriftligen bekräfta sitt godtagande av verksamhetsbestäm­

melserna. Den centrala motparten ska offentliggöra denna nytt­

janderätt, som ska utövas i enlighet med artikel 47.

9. Kravet på separering av tillgångar och positioner på den

centrala motpartens konton är uppfyllt om

a) tillgångar och positioner redovisas på separata konton,

b) nettning av positioner som redovisas på olika konton för­

hindras,

c) de tillgångar som täcker de positioner som redovisas på ett

konto inte exponeras för förluster kopplade till positioner

som redovisats på ett annat konto.

10. Tillgångar avser säkerhet som innehas för att täcka po­

sitioner och inbegriper rätten till överföring av tillgångar som är

likvärdiga med denna säkerhet, eller intäkterna från realisering

av en säkerhet, men däremot inte bidrag till en obeståndsfond.

^SV

L 201/36

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

( ¹ ) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.

96

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

KAPITEL 3

Försiktighetskrav

Artikel 40

Exponeringshantering

En central motpart ska mäta och bedöma sin likviditet och

kreditexponering mot varje clearingmedlem och i tillämpliga

fall mot annan central motpart som den ingått samverkansöver­

enskommelse med, på nära realtidsbasis. För att effektivt kunna

mäta sin exponering ska en central motpart ha snabb och icke-

diskriminerande tillgång till relevanta prisuppgifter. Detta ska

göras till en rimlig kostnad.

Artikel 41

Krav på marginalsäkerheter

1. En central motpart ska, för att begränsa sin kreditexpone­

ring, tillämpa, kräva och driva in marginalsäkerheter från sina

clearingmedlemmar och i tillämpliga fall från de centrala mot­

parter som den har samverkansöverenskommelse med. Sådana

säkerheter ska vara tillräckliga för att täcka eventuella expone­

ringar som den centrala motparten beräknar skulle kunna före­

ligga tills motsvarande positioner avvecklats. De ska även vara

tillräckliga för att över en lämplig tidshorisont täcka förluster

från minst 99 % av exponeringsrörelserna och ska trygga att en

central motpart åtminstone på dagsbasis från alla sina clearing­

medlemmar har fullständiga säkerheter för alla sina exponering­

ar, och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har

samverkansöverenskommelser med. En central motpart ska re­

gelbundet övervaka och vid behov se över nivån på marginal­

säkerheterna, så att dessa återspeglar nuvarande marknadsförhål­

landen, och därvid ta hänsyn till eventuella procykliska effekter

av sådana översyner.

2. För fastställandet av sina marginalsäkerheter ska en central

motpart tillämpa modeller och parametrar som inbegriper de

clearade produkternas riskegenskaper och tar hänsyn till inter­

vallet mellan indrivningar av marginalsäkerheter, till mark­

nadens likviditet och till möjliga förändringar under transaktio­

nens löptid. Modellerna och parametrarna ska godkännas av

den behöriga myndigheten, efter ett yttrande i enlighet med

artikel 19.

3. En central motpart ska kräva och driva in marginalsäker­

heter under loppet av dagen, åtminstone när i förväg fastställda

tröskelvärden överskridits.

4. En central motpart ska kräva och driva in marginalsäker­

heter som är tillräckliga för att täcka den risk som härrör från

de positioner som registrerats på varje konto som förs i enlighet

med artikel 39 med avseende på särskilda finansiella instrument.

En central motpart får beräkna marginalsäkerheter med avse­

ende på en portfölj med finansiella instrument, förutsatt att den

använda metoden är försiktig och stabil.

5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med EBA och ECBS, utarbeta

förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter

för olika typer av finansiella instrument om lämpliga procenttal

och tidshorisonter enligt punkt 1 för avvecklingsperioden och

beräkningen av historisk volatilitet, med beaktande av målet att

begränsa de procykliska effekterna, och de villkor enligt vilka

praxisen för portföljmarginalsäkerheter som avses i punkt 4 kan

genomföras.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 42

Obeståndsfond

1. För att ytterligare begränsa kreditexponeringen mot sina

clearingmedlemmar ska en central motpart ha en i förväg fi­

nansierad obeståndsfond för att täcka förluster som överskrider

de förluster som ska täckas av sådana marginalsäkerheter som

fastställs i artikel 41, till följd av att en eller flera clearingmed­

lemmar hamnar på obestånd, inklusive inledande av ett insol­

vensförfarande.

Den centrala motparten ska fastställa ett minimibelopp som

obeståndsfondens storlek under inga omständigheter får under­

stiga.

2. En central motpart ska fastställa lägsta bidrag till obe­

ståndsfonden och beräkningskriterierna för de enskilda clearing­

medlemmarnas bidrag. Bidragen ska vara proportionella mot

respektive clearingmedlems exponering.

3. Obeståndsfonden ska åtminstone ge den centrala motpar­

ten möjlighet att vid extrema men samtidigt möjliga marknads­

förhållanden klara att den clearingmedlem som den har störst

exponering mot hamnar på obestånd, eller att den näst största

och tredje största clearingmedlemmen gör det, om deras sam­

manlagda exponering är större. En central motpart ska utarbeta

scenarier för extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållan­

den. Scenarierna ska inkludera de mest volatila perioder som

har förekommit på de marknader där den centrala motparten

tillhandahåller sina tjänster och en rad potentiella framtidssce­

narier. De ska ta hänsyn till plötsliga utförsäljningar av finansi­

ella medel och snabbt minskad marknadslikviditet.

4. En central motpart får inrätta en särskild obeståndsfond

för de olika klasser av instrument som den clearar.

5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och efter att ha

hört EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

med närmare uppgifter om den ram som ska användas för att

definiera de extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållan­

den som avses i punkt 3, som ska ligga till grund för att fast­

ställa storleken på obeståndsfonden och andra finansiella medel

som avses i artikel 43.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/37

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

97

Artikel 43

Andra finansiella medel

1. En central motpart ska disponera över tillräckliga i förväg

finansierade finansiella medel för att kunna täcka eventuella

förluster som överskrider de förluster som ska täckas av de

marginalsäkerheter som fastställs i artikel 41 och den obe­

ståndsfond som avses i artikel 42. Sådana i förväg finansierade

finansiella medel ska inkludera egna medel som avsatts av den

centrala motparten, vara fritt tillgängliga för den centrala mot­

parten och får inte användas för att uppfylla kravet på kapital

enligt artikel 16.

2. Den beståndsfond som avses i artikel 42 och de andra

finansiella medel som avses i punkt 1 i den här artikeln ska

säkerställa att den centrala motparten alltid kan klara av att

minst de två clearingmedlemmar som den har störst exponering

mot hamnar på obestånd vid extrema men samtidigt möjliga

marknadsförhållanden.

3. En central motpart får begära att clearingmedlemmar som

inte är på obestånd tillhandahåller ytterligare medel om en

annan clearingmedlem skulle hamna på obestånd. En central

motparts clearingmedlemmar ska ha begränsad exponering

mot den centrala motparten.

Artikel 44

Kontroll av likviditetsrisker

1. En central motpart ska alltid ha tillgång till tillräcklig lik­

viditet för att kunna utföra sina tjänster och utöva sin verk­

samhet. Den ska därför säkra nödvändiga krediter eller liknande

arrangemang för att kunna täcka sina likviditetsbehov om den

inte omedelbart kan få tillgång till sina finansiella medel. En

clearingmedlem och denna clearingmedlems moder- eller dot­

terföretag ska tillsammans inte svara för mer än 25 % av den

kredit som den centrala motparten behöver.

En central motpart ska dagligen mäta sitt potentiella likviditets­

behov. Den ska beakta den likviditetsrisk som skapas om minst

de två clearingmedlemmar som den har störst exponering mot

hamnar på obestånd.

2. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med berörda myndigheter och

ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn med närmare uppgifter om ramen för hantering av den

likviditetsrisk som centrala motparter ska kunna klara av i en­

lighet med punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek­

niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet

med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 45

Vattenfallsprincipen vid obestånd

1. Om en clearingmedlem hamnar på obestånd ska en cen­

tral motpart innan andra medel tas i anspråk för förlusttäckning

använda de marginalsäkerheter som denna clearingmedlem

ställt.

2. Om marginalsäkerheter ställda av en clearingmedlem som

är på obestånd inte räcker för att täcka den centrala motpartens

förluster ska den centrala motparten använda clearingmedlem­

mens bidrag till obeståndsfonden för att täcka dessa förluster.

3. En central motpart ska använda bidragen till obestånds­

fonden från clearingmedlemmar som inte är på obestånd och

andra sådana finansiella medel som avses i artikel 43.1 först

sedan bidragen från clearingmedlemmen på obestånd har ut­

tömts.

4. En central motpart ska använda avsatta egna medel innan

den använder bidragen till obeståndsfonden från clearingmed­

lemmar som inte är på obestånd. En central motpart ska inte

använda de marginalsäkerheter som ställts av clearingmedlem­

mar som inte är på obestånd för att täcka förluster som orsakas

av att en annan clearingmedlem hamnar på obestånd.

5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med berörda behöriga myndig­

heter och ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tekniska

standarder för tillsyn med närmare uppgifter om metoden för

att beräkna och upprätthålla den centrala motpartens egna me­

del som ska användas i enlighet med punkt 4.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 46

Krav på säkerheter

1. För att täcka sin inledande och fortlöpande exponering

mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart godta myc­

ket likvida säkerheter med minimala kredit- och marknadsrisker.

För icke-finansiella motparter får en central motpart godta

bankgarantier, med beaktande av sådana garantier vid beräkning

av dess exponering mot en bank som är en clearingmedlem.

Den ska göra lämpliga värderingsavdrag som återspeglar den

potentiella värdeminskningen mellan den senaste värderingen

av tillgångarna och den tidpunkt då de rimligen bör vara rea­

liserade. Den ska beakta likviditetsriskerna till följd av att en

marknadsaktör hamnar på obestånd och de koncentrationsrisker

för vissa tillgångar som kan bli resultatet av fastställandet av

godtagbara säkerheter och lämpliga värderingsavdrag.

2. För att tillgodose sitt krav på marginalsäkerheter får en

central motpart, i lämpliga fall och med tillräcklig försiktighet,

som säkerhet godta ett derivatkontrakts underliggande tillgång

eller det finansiella instrument som den centrala motpartens

exponering utgår från.

^SV

L 201/38

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

98

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

3. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med EBA, ESRB och ECBS, ut­

arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare

uppgifter om

a) vilken typ av säkerhet som kan anses vara mycket likvid,

såsom kontanter, guld, statsobligationer och företagsobliga­

tioner av hög kvalitet och täckta obligationer,

b) de värderingsavdrag som avses i punkt 1, och

c) villkoren för att garantier från affärsbanker ska kunna accep­

teras som säkerhet enligt punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 47

Riktlinjer för investeringar

1. En central motpart ska endast investera sina finansiella

medel i kontanter eller mycket likvida finansiella instrument

med minimala marknads- och kreditrisker. En central motparts

investeringar ska kunna realiseras snabbt och med minimala

negativa priseffekter.

2. Kapitalbeloppet, inklusive en central motparts balanserade

vinstmedel och reserver, som inte har investerats i enlighet med

punkt 1, ska inte beaktas med avseende på tillämpningen av

artikel 16.2 eller artikel 45.4.

3. De finansiella instrument som ställts som marginalsäker­

heter eller utgör bidrag till obeståndsfonder ska, om sådana

finns tillgängliga, deponeras hos operatörer av avvecklings­

system för värdepapper som erbjuder fullständigt skydd av dessa

finansiella instrument. Som alternativ får andra mycket säkra

arrangemang med auktoriserade finansinstitut användas.

4. En central motparts kontantinsättningar ska göras genom

mycket säkra arrangemang med auktoriserade finansinstitut, el­

ler, alternativt, genom centralbankers stående insättningsfacilite­

ter eller med andra jämförbara faciliteter som centralbanker

ställer till förfogande.

5. När en central motpart deponerar tillgångar och medel

hos en tredje part ska den centrala motparten se till att till­

gångar som tillhör clearingmedlemmarna kan identifieras sepa­

rat från de tillgångar som tillhör den centrala motparten och

från tillgångar som tillhör den tredje parten, genom konton

med olika benämningar i den tredje partens räkenskaper, eller

genom andra likvärdiga åtgärder som ger samma skyddsnivå. En

central motpart ska vid behov snabbt kunna få tillgång till de

finansiella instrumenten.

6. En central motpart får inte investera sitt kapital, eller me­

del kopplade till de krav som fastställs i artikel 41, 42, 43 eller

44, i sina egna eller sitt moder- eller dotterföretags värdepapper.

7. Vid sina investeringsbeslut ska en central motpart beakta

sin totala kreditriskexponering mot enskilda gäldenärer och ska

se till att dess totala kreditriskexponering mot varje enskild

gäldenär håller sig inom rimliga gränser vad gäller koncent­

ration.

8. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med EBA och ECBS, utarbeta

förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter

om vilka finansiella instrument som kan anses vara mycket

likvida och som står för minimala marknads- och kreditrisker

enligt punkt 1, mycket säkra arrangemang enligt punkterna 3

och 4 och gränser vad gäller koncentration som avses i punkt 7.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 48

Obeståndsförfaranden

1. En central motpart ska ha detaljerade förfaranden som ska

tillämpas när en clearingmedlem inte följer den centrala mot­

partens deltagandekrav enligt artikel 37 inom tidsfristen och i

enlighet med de förfaranden som den centrala motparten in­

rättat. En central motpart ska precisera vilka förfaranden som

ska tillämpas om det inte är den centrala motparten som för­

klarar att clearingmedlemmen har hamnat på obestånd. Dessa

förfaranden ska ses över årligen.

2. En central motpart ska vid obestånd agera snabbt för att

begränsa förluster och likviditetspåfrestningar, och ska se till att

avvecklingen av en clearingmedlems positioner inte stör den

centrala motpartens verksamhet eller utsätter clearingmedlem­

mar som inte är på obestånd för förluster som de inte kunde

förutse eller kontrollera.

3. När en central motpart anser att clearingmedlemmen inte

kommer att kunna fullgöra sina framtida skyldigheter, ska den

omedelbart underrätta den behöriga myndigheten innan obe­

ståndsförfarandet har tillkännagivits eller utlösts. Den behöriga

myndigheten ska omedelbart underrätta Esma, de relevanta

medlemmarna av ECBS och den myndighet som ansvarar för

tillsynen av den clearingmedlem som är på obestånd.

4. En central motpart ska kontrollera att dess obeståndsför­

faranden kan genomföras. Den ska vidta alla rimliga åtgärder

för att säkerställa att den har rättslig befogenhet att avveckla de

positioner som den clearingmedlem som har hamnat på obe­

stånd innehar och att överföra eller realisera kundernas positio­

ner som tillhör den clearingmedlemmens kunder.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/39

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

99

5. Om tillgångar och positioner redovisas i en central mot­

parts register och konton, med hänvisning till att de innehas för

kunder till en clearingmedlem på obestånd i enlighet med ar­

tikel 39.2, ska den centrala motparten, åtminstone, i avtal för­

binda sig att börja tillämpa förfarandena för att överföra till­

gångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen på

obestånd för kundernas räkning till en annan clearingmedlem,

som alla dessa kunder ska utse, på deras begäran och utan att

inhämta samtycke från clearingmedlemmen på obestånd. Den

andra clearingmedlemmen ska endast vara förpliktigad att godta

dessa tillgångar och positioner om den tidigare i ett avtal med

kunderna förbundit sig att göra det. Om överföringen till denna

andra clearingmedlem inte har ägt rum inom en i förväg fast­

ställd tid för överföring som anges i den centrala motpartens

verksamhetsbestämmelser, får den centrala motparten vidta alla

åtgärder som är tillåtna i dess verksamhetsbestämmelser för att

aktivt hantera sin risk i förhållande till dessa positioner, inbegri­

pet realisering av de tillgångar och positioner som innehas av

clearingmedlemmen på obestånd för dennes kunders räkning.

6. Om tillgångar och positioner redovisas i en central mot­

parts register och konton, med hänvisning till att de innehas för

en kund till en clearingmedlem på obestånd i enlighet med

artikel 39.3, ska den centrala motparten, åtminstone, i avtal

förbinda sig att börja tillämpa förfarandena för att överföra

tillgångar och positioner som innehas av clearingmedlemmen

på obestånd för kundens räkning till en annan clearingmedlem,

som kunden ska utse, på kundens begäran och utan att inhämta

samtycke från clearingmedlemmen på obestånd. Den andra clea­

ringmedlemmen ska endast vara förpliktigad att godta dessa

tillgångar och positioner om den tidigare i ett avtal med kunden

förbundit sig att göra det. Om överföringen till denna andra

clearingmedlem inte har ägt rum inom en i förväg fastställd tid

för överföring som anges i den centrala motpartens verksam­

hetsbestämmelser, får den centrala motparten vidta alla åtgärder

som är tillåtna i dess verksamhetsbestämmelser för att aktivt

hantera sin risk i förhållande till dessa positioner, inbegripet

likvidering av de tillgångar och positioner som innehas av clea­

ringmedlemmen på obestånd för kundens räkning.

7. Kunders säkerheter ska, om de är separerade i enlighet

med artikel 39.2 och 39.3, endast användas för att täcka posi­

tioner som innehas för deras räkning. Om det återstår ford­

ringar på den centrala motparten efter slutförandet av clearing­

medlemmens process för obeståndshantering genom den cen­

trala motparten, ska de snabbt återlämnas till dessa kunder, om

den centrala motparten vet vilka de är, eller, om de inte är

kända, till clearingmedlemmen för deras kunders räkning.

Artikel 49

Översyn av modeller, stresstester och utfallstester

1. En central motpart ska regelbundet se över sina modeller

och parametrar för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bi­

drag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra meka­

nismer för riskkontroll. Det ska utsätta modellerna för rigorösa

och återkommande stresstester för att bedöma motståndskraften

vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden, och

ska genomföra utfallstester för bedömning av den använda me­

todens tillförlitlighet. Den centrala motparten ska erhålla en

oberoende validering, underrätta sin behöriga myndighet och

Esma om de genomförda testernas resultat och ska få dess

validering, innan den genomför någon betydande förändring

av modellerna eller parametrarna.

Det kollegium som avses i artikel 19 ska lämna ett yttrande om

de antagna modellerna och parametrarna och alla betydande

ändringar av dessa.

Esma ska se till att informationen om resultaten av stresstes­

terna vidarebefordras till de europeiska tillsynsmyndigheterna, så

att dessa kan bedöma finansiella företags exponering mot cen­

trala motparters obestånd.

2. En central motpart ska regelbundet testa de viktigaste

komponenterna i sina förfaranden för obestånd och vidta alla

rimliga åtgärder för att se till att samtliga clearingmedlemmar

förstår dem och har etablerat lämpliga förfaranden för att agera

vid obestånd.

3. En central motpart ska offentliggöra nyckeluppgifter om

sin riskhanteringsmodell och sina antaganden för genomföran­

det av de stresstester som avses i punkt 1.

4. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med EBA, andra berörda behöriga

myndigheter och ECBS-medlemmarna, utarbeta förslag till tek­

niska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

a) Vilken typ av test som ska genomföras för olika typer av

finansiella instrument och portföljer.

b) Clearingmedlemmarnas och andra parters deltagande i tes­

terna.

c) Testernas frekvens.

d) Testernas tidshorisonter.

e) De nyckeluppgifter som avses i punkt 3.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 50

Avveckling

1. För avveckling av sina transaktioner ska en central mot­

part använda centralbanksmedel, om detta är praktiskt genom­

förbart och sådana är tillgängliga. Om centralbanksmedel inte

används, ska åtgärder vidtas för att strikt begränsa kontant­

avvecklingsrisker.

^SV

L 201/40

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

100

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

2. En central motpart ska klart ange sina skyldigheter i fråga

om leveranser av finansiella instrument, inklusive om den är

skyldig att leverera eller motta ett finansiellt instrument eller

om den ersätter parter vid förluster i samband med leverans.

3. Om en central motpart är skyldig att leverera eller motta

finansiella instrument, ska den i möjligaste mån eliminera den

huvudsakliga risken genom att använda system för leverans mot

betalning.

AVDELNING V

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSER

Artikel 51

Samverkansöverenskommelser

1. En central motpart får ingå en samverkansöverenskom­

melse med en annan central motpart om de krav som fastställs

i artiklarna 52, 53 och 54 är uppfyllda.

2. När en central motpart ingår en samverkansöverenskom­

melse med en annan central motpart för att tillhandahålla tjäns­

ter till en viss handelsplats ska den centrala motparten få icke-

diskriminerande tillgång både till de uppgifter den behöver från

handelsplatsen för att kunna fullgöra sitt uppdrag, under för­

utsättning att den centrala motparten uppfyller handelsplatsens

operativa och tekniska krav, och till det relevanta avvecklings­

systemet.

3. Ingåendet av en samverkansöverenskommelse eller tillträ­

det till en uppgiftskälla eller ett avvecklingssystem enligt punk­

terna 1 och 2, ska bara direkt eller indirekt avvisas eller be­

gränsas för att kontrollera eventuella risker med en sådan över­

enskommelse eller tillträde.

Artikel 52

Riskhantering

1. Centrala motparter som ingår en samverkansöverenskom­

melse ska göra följande:

a) Etablera lämpliga riktlinjer, förfaranden och system för att

effektivt kartlägga, övervaka och hantera de risker som följer

av överenskommelsen, så att de utan dröjsmål kan fullgöra

sina förpliktelser.

b) Avtala om sina respektive rättigheter och skyldigheter, inklu­

sive beträffande den lagstiftning som ska tillämpas på deras

förbindelser.

c) Kartlägga, övervaka och effektivt hantera kredit- och likvidi­

tetsrisker, så att en central motparts clearingmedlems obe­

stånd inte påverkar en central motpart som den har samver­

kansöverenskommelse med.

d) Kartlägga, övervaka och åtgärda eventuella ömsesidiga bero­

enden och korrelationer som kan uppkomma genom en

samverkansöverenskommelse och kan inverka på kredit-

och likviditetsrisker genom en koncentration av clearingmed­

lemmar och inverka på sammanförda finansiella medel.

I tillämpliga fall ska centrala motparter vid tillämpningen av led

b i första stycket tillämpa de regler för tidpunkten för införande

av ett överföringsuppdrag i deras respektive system och för

tidpunkten då den blir oåterkallelig, som anges i direktiv

98/26/EG.

För tillämpningen av led c i första stycket ska det i överens­

kommelsen anges hur konsekvenserna av obestånd ska hanteras,

när en av de centrala motparter som en samverkansöverens­

kommelse ingåtts med är på obestånd.

För tillämpningen av led d i första stycket ska centrala motpar­

ter ha solida kontroller över återanvändning av clearingmedlem­

mars säkerhet enligt överenskommelsen, om deras behöriga

myndigheter tillåter detta. I överenskommelsen ska det anges

hur dessa risker har hanterats, varvid tillräcklig täckning och

behovet att begränsa smittoeffekter ska beaktas.

2. Om de centrala motparterna använder olika riskhante­

ringsmodeller för att bevaka sin exponering mot sina clearing­

medlemmar eller sin inbördes exponering ska de centrala mot­

parterna kartlägga dessa skillnader, bedöma vilka risker de kan

ge upphov till och vidta åtgärder, inklusive säkrande av ytterli­

gare finansiella medel, för att begränsa effekterna på samver­

kansöverenskommelsen, liksom potentiella effekter i termer av

smittorisker, och säkerställa att dessa skillnader inte påverkar

respektive central motparts förmåga att hantera effekterna av

en clearingmedlems obestånd.

3. Eventuella bikostnader som uppstår till följd av punkterna

1 och 2 ska belasta den centrala motpart som begär samverkan

eller tillträde, såvida inte parterna kommit överens om annat.

Artikel 53

Tillhandahållande av marginalsäkerheter bland centrala

motparter

1. En central motpart ska på kontona klart och tydligt sepa­

rera tillgångar och positioner som innehas för de centrala mot­

parters räkning med vilka den har ingått en samverkansöver­

enskommelse.

2. Om en central motpart som ingår en samverkansöverens­

kommelse med en annan central motpart endast tillhandahåller

denna motpart inledande marginalsäkerheter enligt ett avtal om

finansiell säkerhet ska den mottagande centrala motparten inte

ha rätt att använda de marginalsäkerheter som den andra cen­

trala motparten har tillhandahållit.

3. Säkerheter i form av finansiella instrument ska deponeras

hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som har

anmälts enligt direktiv 98/26/EG.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/41

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

101

4. De tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 ska bara vara

tillgängliga för den mottagande centrala motparten i händelse av

obestånd hos den centrala motpart som tillhandahöll säkerheten

i samband med en samverkansöverenskommelse.

5.

Om den centrala motpart som mottog säkerheterna i sam­

band med en samverkansöverenskommelse hamnar på obe­

stånd, ska de säkerheter som avses i punkterna 1 och 2 snarast

återlämnas till den tillhandahållande centrala motparten.

Artikel 54

Godkännande av samverkansöverenskommelser

1. En samverkansöverenskommelse ska godkännas på för­

hand av de berörda centrala motparternas behöriga myndighe­

ter. Förfarandet enligt artikel 17 ska tillämpas.

2. De behöriga myndigheterna ska bara godkänna en sam­

verkansöverenskommelse om de berörda centrala motparterna

varit auktoriserade för clearing enligt artikel 17, godkända enligt

artikel 25 eller auktoriserade enligt något redan existerande

nationellt auktoriseringssystem under minst tre år, om de kra­

ven som fastställs i artikel 52 är uppfyllda och om de tekniska

clearingvillkoren för transaktioner enligt överenskommelsen

överensstämmer med smidigt och väl fungerande finansmark­

nader och överenskommelsen inte undergräver effektiv tillsyn.

3. Om en behörig myndighet anser att de krav som fastställs

i punkt 2 inte är uppfyllda, ska den lämna skriftliga förklaringar

om sina riskbedömningar till övriga behöriga myndigheter och

berörda centrala motparter. Den ska också underrätta Esma,

som ska yttra sig om hur vägande riskbedömningarna är som

grund för avslag på en samverkansöverenskommelse. Esmas ytt­

rande ska tillhandahållas alla berörda centrala motparter. Om

Esmas yttrande skiljer sig från den berörda behöriga myndighe­

tens bedömning, ska den behöriga myndigheten överväga sitt

ställningstagande med beaktande av Esmas yttrande.

4. Senast den 31 december 2012 ska Esma utfärda riktlinjer

eller rekommendationer för konsekventa, effektiva och ända­

målsenliga bedömningar av samverkansöverenskommelser, i en­

lighet med det förfarande som anges i artikel 16 i förordning

(EU) nr 1095/2010.

Esma ska utarbeta utkast till dessa riktlinjer eller rekommenda­

tioner efter samråd med ECBS-medlemmarna.

AVDELNING VI

REGISTRERING OCH TILLSYN AV TRANSAKTIONSREGISTER

KAPITEL 1

Villkor och förfaranden för registrering av ett

transaktionsregister

Artikel 55

Registrering av ett transaktionsregister

1. För tillämpningen av artikel 9 ska ett transaktionsregister

registreras hos Esma.

2. För att få registreras enligt denna artikel ska ett trans­

aktionsregister vara en i unionen etablerad juridisk person och

uppfylla de krav som fastställs i avdelning VII.

3. Registrering av ett transaktionsregister ska gälla inom hela

unionen.

4. Ett registrerat transaktionsregister ska alltid uppfylla regi­

streringsvillkoren. Ett transaktionsregister ska utan onödigt

dröjsmål underrätta Esma om varje väsentlig ändring i förhål­

lande till registreringsvillkoren.

Artikel 56

Registreringsansökan

1. Ett transaktionsregister ska lämna registreringsansökan till

Esma.

2. Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska

Esma bedöma om ansökan är fullständig.

Om ansökan inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom

vilken transaktionsregistret ska lämna ytterligare information.

När Esma finner att ansökan är fullständig, ska den underrätta

transaktionsregistret därom.

3. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

tillsyn med närmare uppgifter den om registreringsansökan

som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tek­

niska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet

med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

^SV

L 201/42

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

102

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

4. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av

punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för

genomförande för att närmare ange formatet för registrerings­

ansökan till Esma.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

genomförande till kommissionen senast den 30 september

2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för genomförande som avses i första stycket i enlighet med

artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 57

Underrättelse av och samråd med behöriga myndigheter

före registreringen

1. Om ett transaktionsregister som ansöker om registrering

är en enhet som auktoriserats eller registrerats av en behörig

myndighet i den medlemsstat där enheten är etablerad ska Esma

utan onödigt dröjsmål underrätta och samråda med den behö­

riga myndigheten före registreringen av transaktionsregistret.

2. Esma och den berörda behöriga myndigheten ska utbyta

all information som är nödvändig för registrering av trans­

aktionsregistret samt för tillsynen av att enheten rättar sig efter

villkoren för registrering eller auktorisation i den medlemsstat

där den är etablerad.

Artikel 58

Granskning av ansökan

1.

Inom 40 arbetsdagar från underrättelsen enligt artikel 56.2

tredje stycket ska Esma granska registreringsansökan med ut­

gångspunkt från hur transaktionsregistret uppfyller kraven i ar­

tiklarna 78–81 och ska anta ett fullständigt motiverat beslut om

registrering eller om att avslå registrering.

2. Esmas beslut enligt punkt 1 ska få verkan fem arbetsdagar

efter att beslutet fattats.

Artikel 59

Meddelande av Esmas beslut beträffande registrering

1. När Esma antar ett beslut om registrering, avslag eller

upphävande av registrering, ska den inom fem arbetsdagar med­

dela transaktionsregistret sitt beslut med fullständig motivering.

Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda behö­

riga myndighet som avses i artikel 57.1 om sitt beslut.

2. Esma ska underrätta kommissionen om alla beslut som

fattats i enlighet med punkt 1.

3. Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning

över transaktionsregister som registrerats i enlighet med denna

förordning. Denna förteckning ska uppdateras inom fem arbets­

dagar efter antagandet av ett beslut enligt punkt 1.

Artikel 60

Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 61–63

De befogenheter som enligt artiklarna 61–63 tilldelats Esma

eller dess tjänstemän eller någon annan person som bemyndi­

gats av Esma får inte användas för att kräva röjande av infor­

mation eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.

Artikel 61

Begäran om upplysningar

1. Esma får genom en enkel begäran eller genom ett beslut

begära att transaktionsregister och anknutna tredje parter till

vilka transaktionsregister har gett i uppdrag att utföra operativa

uppgifter eller verksamheter lämnar alla upplysningar som krävs

för att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna

förordning.

2. När Esma skickar en enkel begäran om information enligt

punkt 1 ska Esma

a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b) ange syftet med begäran,

c) specificera de uppgifter som krävs,

d) fastställa en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

e) underrätta den person av vilken uppgifterna begärs om att

han inte är skyldig att lämna informationen men att den

information som lämnas vid ett frivilligt svar på begäran

inte får vara oriktig eller vilseledande, och

f) ange de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med

bilaga I avsnitt IV led a om svaren på frågorna är oriktiga

eller vilseledande.

3. När Esma genom ett beslut begär information enligt

punkt 1 ska Esma

a) hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

b) ange syftet med begäran,

c) specificera de uppgifter som krävs,

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/43

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

103

d) fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

e) ange de viten som föreskrivs i artikel 66 när den begärda

informationen är ofullständig,

f) ange de avgifter som föreskrivs i artikel 65 jämförd med

bilaga I avsnitt IV led a om svaren på frågorna är oriktiga

eller vilseledande, och

g) informera om rätten att överklaga beslutet inför Esmas över­

klagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska

unionens domstol (domstolen) i enlighet med artiklarna 60

och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4. De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare

och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska

personer, de personer som är utsedda att företräda dem enligt

lag eller stadgar, ska lämna den begärda informationen. I behö­

rig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda

informationen på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen för­

blir ansvariga fullt ut om den lämnade informationen är ofull­

ständig, oriktig eller vilseledande.

5. Esma ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla

begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i den

medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som

berörs av begäran om information är bosatta eller etablerade.

Artikel 62

Allmänna utredningar

1. För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får

Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av personer som

avses i artikel 61.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra

personer som Esma har bemyndigat ha befogenhet att

a) granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och allt annat

material av relevans för utförandet av dess uppgifter obero­

ende av i vilken form de föreligger,

b) ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana

handlingar, uppgifter, förfaranden och sådant annat material,

c) kalla till sig personer som avses i artikel 61.1 eller deras

företrädare eller personal och be dem om muntliga eller

skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller doku­

ment som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt

nedteckna svaren,

d) höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att

höras i syfte att samla in information om föremålet för

utredningen,

e) begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

2. De tjänstemän och andra personer som av Esma har be­

myndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt

1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt

tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet

ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 66, när hand­

lingar, uppgifter, förfaranden och övrigt material inte tillhanda­

hålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de

frågor som ställs till de personer som avses i artikel 61.1 inte

lämnas eller är ofullständiga, och de avgifter som föreskrivs i

artikel 65 jämförd med bilaga I avsnitt IV led b, om svaren på

de frågor som ställs till personer som avses i artikel 61.1 är

oriktiga eller vilseledande.

3. De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig

utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska

ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som

föreskrivs i artikel 66, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt

förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat

av domstolen.

4. Esma ska i god tid före utredningen underrätta den behö­

riga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska ge­

nomföras om utredningen och namnge de bemyndigade perso­

nerna. Tjänstemän vid den berörda myndigheten ska, på begä­

ran av Esma, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen.

Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på

begäran närvara vid utredningarna.

5. Om den begäran om uppgifter över tele- eller datatrafik

som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet

enligt nationella regler, ska det ansökas om sådant tillstånd. Ett

sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.

6. Vid ansökan om tillstånd som avses i punkt 5 ska den

nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkt­

het och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga

eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för utred­

ningarna. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är pro­

portionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om

närmare förklaringar framför allt om de grunder på vilka Esma

misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig

den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person

som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den natio­

nella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av

utredningen eller begära att få tillgång till informationen i Es­

mas handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas

beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande

som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

^SV

L 201/44

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

104

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

Artikel 63

Kontroller på plats

1. För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får

Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företags­

lokaler eller på mark som tillhör de juridiska personer som

avses i artikel 61.1. Om det krävs för kontrollernas korrekta

genomförande och effektivitet får Esma genomföra kontrollen

på plats utan förhandsanmälan.

2. Tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att

genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företags­

lokaler eller mark som tillhör de juridiska personer som är

föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska

ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 62.1. De ska

även ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller

affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvän­

digt för kontrollen.

3. De tjänstemän och andra personer som Esma har bemyn­

digat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befo­

genheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger

kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i

artikel 66 om de berörda personerna inte underkastar sig kon­

trollen. Esma ska i god tid anmäla kontrollen till den behöriga

myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras.

4. De personer som avses i artikel 61.1 ska underkasta sig

kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av Esma.

Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fast­

ställa den dag då den ska inledas och ange de viten som fö­

reskrivs i artikel 66, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt

förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat

av domstolen. Esma ska fatta sådana beslut efter samråd med

den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska

genomföras.

5. På begäran av Esma ska tjänstemän som är anställda vid

den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska

genomföras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts

av denna myndighet, aktivt bistå de tjänstemän och andra per­

soner som har bemyndigats av Esma. De ska för detta ändamål

ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän vid den

behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får, på be­

gäran, också närvara vid kontrollerna på plats.

6. Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess

vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på

plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 62.1. För detta

syfte ska behöriga myndigheter ha samma befogenheter som

Esma och som föreskrivs i denna artikel och artikel 62.1.

7. Om de tjänstemän och andra medföljande personer som

Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll

som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myn­

digheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt

bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan

motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna ge­

nomföra sin kontroll på plats.

8. Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller

det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationell lagstiftning

kräver tillstånd av en rättslig myndighet ska ansökan om sådant

tillstånd göras. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i före­

byggande syfte.

9. Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den natio­

nella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och

att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller

alltför långtgående i förhållande till föremålet för kontrollen.

Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella

får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare

förklaringar. En sådan begäran om närmare förklaringar kan i

synnerhet gälla Esmas skäl att misstänka att denna förordning

har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är

och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgär­

derna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får

dock inte pröva frågan om huruvida kontrollen är nödvändig

eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handlingar

i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbe­

hållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i

förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 64

Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och avgifter

1. Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna

förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att

det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera

av de överträdelser som förtecknas i bilaga I, ska Esma utse en

oberoende utredare inom Esma för att utreda saken. Utredaren

får inte vara inblandad eller ha varit direkt eller indirekt inblan­

dad i tillsynen av eller registreringsprocessen för det berörda

transaktionsregistret, och ska utföra sina uppgifter oberoende

av Esma.

2. Utredaren ska utreda de påstådda överträdelserna, och där­

vid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de

personer som är föremål för utredningarna samt lämna in en

fullständig dossier med utredningsresultaten till Esma.

För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten

att begära information som avses i artikel 61 och att genomföra

utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 62 och 63.

När utredaren utövar dessa befogenheter ska denne rätta sig

efter artikel 60.

När utredaren utför sina uppgifter ska denne ha tillgång till alla

handlingar och all information som samlats in av Esma i dess

tillsynsverksamhet.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/45

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

105

3. När utredningen är avslutad ska utredaren, innan dossiern

med utredningsresultaten lämnas till Esma, ge de personer som

är föremål för utredningarna möjlighet att höras i de frågor som

utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande

på fakta som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra

sig över.

Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut

under utredningar enligt denna artikel.

4. När utredaren lämnar dossiern med resultaten till Esma

ska denne underrätta de personer som är föremål för utredning­

arna om detta. De personer som är föremål för utredningarna

ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra

personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter

skyddas. Rätten att få tillgång till dossiern ska inte omfatta

konfidentiella uppgifter som påverkar tredje parters intressen.

5. Esma ska, på grundval av dossiern med de resultat utre­

daren kommit fram till och om de berörda personerna begär

det, efter att ha hört de personer som är föremål för utredning­

arna enligt artikel 67, avgöra om en eller flera av de överträ­

delser som förtecknas i bilaga I har begåtts av de personer som

varit föremål för utredningarna och ska i sådana fall vidta en

tillsynsåtgärd enligt artikel 73 och ålägga avgifter enligt arti­

kel 65.

6. Utredaren ska inte delta i Esmas överläggningar eller på

något annat sätt ingripa i Esmas beslutsprocess.

7. Kommissionen ska anta ytterligare förfaranderegler för ut­

övande av befogenheten att ålägga avgifter eller viten, inbegripet

bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av

avgifter eller viten, och ska anta detaljerade regler om preskrip­

tionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av sank­

tioner.

De bestämmelser som avses i första stycket ska antas genom

delegerade akter i enlighet med artikel 82.

8. Esma ska överlämna ärenden till de relevanta nationella

myndigheterna för lagföring om den vid fullgörandet av sina

uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns all­

varliga indikationer på att det skulle kunna föreligga sakförhål­

landen som utgör brott. Dessutom ska Esma inte ålägga avgifter

eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare

fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma

sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av

straffrättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.

Artikel 65

Avgifter

1. Om Esma i enlighet med artikel 64.5 anser att ett trans­

aktionsregister uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon

av de överträdelser som förtecknas i bilaga I ska den fatta ett

beslut om att ålägga avgifter i enlighet med punkt 2 i den här

artikeln.

Ett transaktionsregister ska anses ha begått en uppsåtlig över­

trädelse om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar

att transaktionsregistret eller dess företagsledning har handlat

med avsikt att begå överträdelsen.

2. Basbeloppen för de avgifter som avses i punkt 1 ska till­

lämpas inom nedanstående gränser:

a) För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt I led c, i

bilaga I avsnitt II leden c–g samt i bilaga I avsnitt III leden a

och b ska avgiftsbeloppen uppgå till minst 10 000 EUR och

högst 20 000 EUR.

b) För de överträdelser som avses i bilaga I avsnitt I leden a, b

och d–h och i bilaga I avsnitt II leden a, b och h, ska

avgiftsbeloppen uppgå till minst 5 000 EUR och högst

10 000 EUR.

Vid bestämmande av huruvida basbeloppet för avgifterna ska

fastställas till den undre, mellersta eller övre delen av den skala

som anges i första stycket ska Esma beakta det berörda trans­

aktionsregistrets årsomsättning under det föregående verksam­

hetsåret. Basbeloppet ska ligga i skalans undre del för trans­

aktionsregister vars årsomsättning understiger 1 miljon EUR,

i skalans mellersta del för transaktionsregister vars årsomsätt­

ning uppgår till mellan 1 och 5 miljoner EUR och i skalans övre

del för transaktionsregister vars årsomsättning överstiger

5 miljoner EUR.

3. De basbelopp som fastställs i punkt 2 ska vid behov

justeras med hänsyn till försvårande eller förmildrande omstän­

digheter på grundval av de relevanta koefficienter som fastställs

i bilaga II.

De relevanta försvårande koefficienterna ska tillämpas var för

sig på basbeloppet. Om mer än en försvårande koefficient är

tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp

som följer av tillämpningen av varje enskild försvårande koeffi­

cient adderas till basbeloppet.

De relevanta förmildrande koefficienterna ska tillämpas var för

sig på basbeloppet. Om mer än en förmildrande koefficient är

tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och det belopp

som följer av tillämpningen av varje enskild förmildrande koef­

ficient subtraheras från basbeloppet.

^SV

L 201/46

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

106

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

4. Utan hinder av punkterna 2 och 3 ska avgiftsbeloppet inte

uppgå till mer än 20 % av det berörda transaktionsregistrets

årsomsättning under det föregående verksamhetsåret, och i de

fall transaktionsregistret direkt eller indirekt har dragit ekono­

miska fördelar av överträdelsen ska bötesbeloppet minst mot­

svara dessa fördelar.

Om en handling eller underlåtenhet som ett transaktionsregister

har gjort sig skyldig till utgör mer än en av de överträdelser som

förtecknas i bilaga I ska endast det högre bötesbelopp som har

beräknats i enlighet med punkterna 2 och 3 och som är hän­

förligt till en av överträdelserna tillämpas.

Artikel 66

Viten

1. Esma ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga

a) ett transaktionsregister att upphöra med en överträdelse, i

enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 73.1 a, eller

b) en person som avses i artikel 61.1

i) att lämna fullständig information som har begärts genom

ett beslut enligt artikel 61,

ii) att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla

fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nöd­

vändigt material samt komplettera och korrigera annan

information som tillhandahållits i samband med en ut­

redning som inletts genom beslut enligt artikel 62, eller

iii) att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom

beslut enligt artikel 63.

2. Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas

per förseningsdag.

3. Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 %

av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregå­

ende verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 %

av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående ka­

lenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som

anges i beslutet om åläggande av vitet.

4. Vite ska åläggas för maximalt sex månader från och med

att Esma meddelar sitt beslut. Efter det att denna period löpt ut

ska Esma se över åtgärden.

Artikel 67

Hörande av berörda personer

1. Innan beslut fattas om avgifter eller vite enligt artiklarna

65 och 66 ska Esma ge de personer som är föremål för för­

farandena möjlighet att höras om de omständigheter som Esma

påtalat. Esma ska endast grunda sina beslut på omständigheter

som de personer som är föremål för förfarandena har getts

möjlighet att yttra sig över.

2. Rätten till försvar för personer som är föremål för för­

farandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt

att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet, med förbehåll för

andra personers berättigade intresse av att deras affärshemlighe­

ter skyddas. Tillgången till akten ska inte omfatta konfidentiella

uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Artikel 68

Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av

avgifter och viten

1. Esma ska offentliggöra alla avgifter och viten som har

ålagts enligt artiklarna 65 och 66, utom i de fall då offentlig­

görandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller

orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada. Sådana of­

fentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening

som avses i förordning (EG) nr 45/2001.

2. Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 65 och 66

ska vara av administrativ karaktär.

3.

Om Esma beslutar att inte ålägga avgifter eller vite ska den

informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den be­

rörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och mo­

tivera sitt beslut.

4. Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 65 och 66

ska vara verkställbara.

Verkställigheten ska följa de civilprocessrättsliga regler som gäl­

ler i den stat inom vars territorium den sker. Beslutet om verk­

ställighet ska bifogas avgörandet utan andra formaliteter än

kontroll av avgörandets äkthet genom den myndighet som varje

medlemsstats regering ska utse för detta ändamål, samt meddela

Esma och domstolen.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/47

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

107

När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den berörda

parten, får denne fullfölja verkställigheten enligt den nationella

lagstiftningen genom att hänskjuta ärendet direkt till det behö­

riga organet.

Verkställigheten får endast skjutas upp genom beslut av dom­

stolen. Domstolarna i den berörda medlemsstaten ska dock vara

behöriga beträffande klagomål om att verkställigheten inte ge­

nomförs på ett regelrätt sätt.

5. De belopp som åläggs i form av avgifter och viten ska

tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 69

Domstolens prövning

Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut ge­

nom vilka Esma har ålagt avgifter eller viten. Den får upphäva,

sänka eller höja ålagda avgifter eller viten.

Artikel 70

Ändringar av bilaga II

I syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna ska kom­

missionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet

med artikel 82 avseende åtgärder för att ändra bilaga II.

Artikel 71

Återkallande av registrering

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 ska

Esma återkalla ett transaktionsregisters registrering om trans­

aktionsregistret:

a) uttryckligen avstår från registreringen eller inte har tillhan­

dahållit några tjänster under de senaste sex månaderna,

b) har beviljats registrering efter att ha lämnat osanna uppgifter

eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder,

c) inte längre uppfyller de villkor som gällde för registreringen.

2. Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den berörda

behöriga myndighet som avses i artikel 57.1 om ett beslut att

återkalla ett transaktionsregisters registrering.

3. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat, där trans­

aktionsregistret tillhandahåller sina tjänster och är verksamt,

som anser att något av villkoren i punkt 1 har uppfyllts, får

begära att Esma ska granska om villkoren för att återkalla regi­

streringen av det berörda transaktionsregistret är uppfyllda. Om

Esma beslutar att inte återkalla det berörda transaktionsregistrets

registrering, ska den lämna en fullständig motivering.

4. Den behöriga myndighet som avses i punkt 3 ska vara

den myndighet som utsetts enligt artikel 22.

Artikel 72

Tillsynsavgifter

1. Esma ska ta ut avgifter av transaktionsregistren i enlighet

med denna förordning och med de delegerade akter som antas

enligt punkt 3. Avgifterna ska helt täcka Esmas nödvändiga

kostnader som är hänförliga till registreringen och tillsynen av

transaktionsregistren och för att ersätta varje kostnad som de

behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter

enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delege­

ring av uppgifter i enlighet med artikel 74.

2. Det avgiftsbelopp som tas ut av ett transaktionsregister

ska täcka Esmas samtliga administrationskostnader för registre­

ring och tillsyn samt stå i proportion till det berörda trans­

aktionsregistrets omsättning.

3. Kommissionen ska i enlighet med artikel 82 anta en de­

legerad akt som närmare anger vilka avgifter som ska betalas, i

vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara

och hur de ska betalas.

Artikel 73

Esmas tillsynsåtgärder

1. Om Esma i enlighet med artikel 64.5 finner att ett trans­

aktionsregister har begått någon av de överträdelser som för­

tecknas i bilaga I, ska den fatta ett eller flera av följande beslut:

a) Kräva att transaktionsregistret upphör med överträdelsen.

b) Ålägga avgifter enligt artikel 65.

c) Utfärda offentliga underrättelser.

d) Som en sista utväg återkalla registreringen av transaktions­

registret.

2. När Esma fattar beslut enligt punkt 1, ska den beakta

överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

a) Överträdelsens varaktighet och frekvens.

b) Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller

systembrister i företagets förfaranden, ledningssystem eller

interna kontroller.

c) Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat

sätt avser ekonomisk brottslighet.

^SV

L 201/48

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

108

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

d) Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oakt­

samhet.

3. Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta det berörda

transaktionsregistret om varje beslut som antas enligt punkt 1

och meddela beslutet till medlemsstaternas behöriga myndighe­

ter och kommissionen. Den ska offentliggöra varje sådant beslut

på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagan­

det.

När Esma offentliggör sitt beslut enligt första stycket ska den

också offentliggöra att det berörda transaktionsregistret har rätt

att överklaga beslutet och, i förekommande fall, att ett sådant

överklagande har lämnats in, med angivande av att överklagan­

det inte har suspensiv verkan, samt att Esmas överklagande­

nämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av

det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning

(EU) nr 1095/2010.

Artikel 74

Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1. Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna

utföras korrekt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till

den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de

riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16 i förordning

(EU) nr 1095/2010. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan sär­

skilt innefatta befogenhet att begära uppgifter enligt artikel 61

och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt

artiklarna 62 och 63.6.

2. Esma ska samråda med den relevanta behöriga myndighe­

ten innan en uppgift delegeras. Detta samråd ska gälla

a) den delegerade uppgiftens omfattning,

b) tidsfristen för utförandet av den uppgift som ska delegeras,

och

c) överföringen av nödvändig information från och till Esma.

3. I enlighet med den förordning om avgifter som kommis­

sionen antar enligt artikel 72.3 ska Esma ersätta en behörig

myndighet för kostnader som uppkommit till följd av utföran­

det av de delegerade uppgifterna.

4. Esma ska med lämpliga intervall ompröva det beslut som

avses i punkt 1. En delegering får när som helst återkallas.

5. En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar

och inte begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka

den delegerade verksamheten. Tillsynsuppgifter enligt denna för­

ordning, bland annat registreringsbeslut, slutbedömningar och

uppföljningsbeslut avseende överträdelser, får inte delegeras.

KAPITEL 2

Relationer med tredjeländer

Artikel 75

Likvärdighet och internationella överenskommelser

1. Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer

att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säker­

ställer att

a) transaktionsregister som auktoriserats i detta land följer rätts­

ligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som fast­

ställs i denna förordning,

b) transaktionsregister i detta land löpande är föremål för ef­

fektiv tillsyn och efterlevnadskontroll, och

c) garantier för tystnadsplikt finns, inklusive skydd för affärs­

hemligheter som myndigheterna delar med tredje parter, som

åtminstone är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna

förordning.

Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 86.2.

2. Vid behov, och i varje fall efter att ha antagit en sådan

genomförandeakt som avses i punkt 1, ska kommissionen

lämna rekommendationer till rådet om att förhandla om inter­

nationella överenskommelser med berörda tredjeländer om öm­

sesidig tillgång till och utbyte av information om derivatkon­

trakt i transaktionsregister som är etablerade i detta tredjeland,

på ett sådant sätt att unionens myndigheter, inbegripet Esma,

har direkt och ständig tillgång till all information som krävs för

fullgörandet av deras uppgifter.

3. När de överenskommelser som avses i punkt 2 har slutits,

och i enlighet med dem, ska Esma upprätta samarbetsarrange­

mang med de behöriga myndigheterna i de berörda tredjelän­

derna. I sådana samarbetsavtal ska minst följande anges:

a) En mekanism för informationsutbytet mellan Esma och an­

dra unionsmyndigheter med ansvar enligt den här förord­

ningen, å ena sidan, och de berörda behöriga myndigheterna

i berörda tredjeländer, å andra sidan.

b) Förfaranden för samordning av tillsynsverksamhet.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/49

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

109

4.

I fråga om överföring av personuppgifter till tredjeland ska

Esma tillämpa förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 76

Samarbetsarrangemang

Berörda myndigheter i tredjeländer som inte har transaktions­

register etablerade i sina jurisdiktioner får kontakta Esma i syfte

att etablera samarbetsarrangemang för tillgång till information

om derivatkontrakt i transaktionsregister i unionen.

Esma får etablera samarbetsarrangemang med dessa berörda

myndigheter om tillgång till den information om derivatkon­

trakt i transaktionsregister i unionen som dessa myndigheter

behöver för att fullgöra sina skyldigheter och sina uppdrag,

under förutsättning att det finns garantier för tystnadsplikt, in­

begripet skydd för affärshemligheter som myndigheterna delar

med tredje parter.

Artikel 77

Godkännande av transaktionsregister

1. Ett transaktionsregister som har etablerats i ett tredjeland

får tillhandahålla tjänster och verksamheter till i unionen eta­

blerade enheter för tillämpningen av artikel 9 enbart om regist­

ret är godkänt av Esma i enlighet med punkt 2.

2. Ett sådant transaktionsregister som avses i punkt 1 ska

lämna in sin ansökan om godkännande till Esma tillsammans

med all nödvändig information, inklusive åtminstone de upp­

gifter som krävs för att kontrollera att transaktionsregistret är

auktoriserat och föremål för effektiv tillsyn i ett tredjeland som

a) har godkänts av kommissionen genom en genomförandeakt

enligt artikel 75.1 enligt vilken det framgår att detta land har

ett likvärdigt och verkställbart ramverk för reglering och till­

syn,

b) har ingått en internationell överenskommelse med unionen i

enlighet med artikel 75.2, och

c) har ingått samarbetsarrangemang med unionen enligt arti­

kel 75.3 för att se till att unionens myndigheter, inbegripet

Esma, har direkt och kontinuerlig tillgång till alla nödvändiga

uppgifter.

Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma

bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är full­

ständig ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken det ansö­

kande transaktionsregistret ska lämna ytterligare information.

Senast 180 arbetsdagar efter inlämnandet av en fullständig an­

sökan ska Esma skriftligen med en fullständig motivering under­

rätta det ansökande transaktionsregistret om huruvida godkän­

nande har beviljats eller avslagits.

Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de

transaktionsregister som godkänts i enlighet med denna förord­

ning.

AVDELNING VII

KRAV PÅ TRANSAKTIONSREGISTER

Artikel 78

Allmänna krav

1.

Ett transaktionsregister ska ha stabila styrformer, som om­

fattar en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad,

transparent och konsekvent ansvarsfördelning och tillfredsstäl­

lande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden

för administration och redovisning, vilket förhindrar att kon­

fidentiella uppgifter lämnas ut.

2. Ett transaktionsregister ska upprätthålla effektiva organisa­

toriska och administrativa skriftliga förfaranden för att identi­

fiera och hantera eventuella intressekonflikter när det gäller dess

ledning, anställda eller personer med direkt eller indirekt kopp­

ling till dem genom nära förbindelser.

3. Ett transaktionsregister ska ha tillräckliga riktlinjer och

förfaranden som tryggar att alla bestämmelser i denna förord­

ning följs, inklusive att ledning och anställda följer dem.

4. Ett transaktionsregister ska ha en organisationsstruktur

som säkerställer kontinuitet och väl fungerande verksamhet

och tillhandahållande av tjänster. Det ska använda lämpliga

och passande system, resurser och förfaranden.

5. Om ett transaktionsregister erbjuder anknutna tjänster,

bland annat orderavstämning, ordermatchning, kredithändelse­

tjänster, portföljförliknings- och portföljkompressionstjänster,

ska transaktionsregistret hålla dessa anknutna tjänster skilda i

operativt hänseende från transaktionsregistrets uppgift att cen­

tralt samla in och registerföra uppgifter om derivat.

6. Transaktionsregistrets företagsledning och medlemmarna i

dess styrelse ska ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig

erfarenhet som säkerställer en sund och ansvarsfull ledning av

transaktionsregistret.

7. Ett transaktionsregister ska ha objektiva, icke-diskrimine­

rande och offentliggjorda villkor för tillträde för företag som

omfattas av rapporteringsskyldighet enligt artikel 9. Ett trans­

aktionsregister ska på icke-diskriminerande grunder ge tjänstele­

verantörer tillträde till transaktionsregistrets uppgifter, under

förutsättning att de berörda motparterna har samtyckt till detta.

Begränsningar av tillträdet ska bara tillåtas om syftet är att

kontrollera riskerna för transaktionsregistrets uppgifter.

^SV

L 201/50

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012

110

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

8. Ett transaktionsregister ska offentliggöra priser och avgif­

ter för tjänster som tillhandahålls enligt denna förordning. Priser

och avgifter för varje tjänst som tillhandahålls ska offentliggöras

separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åt­

njuta dessa. Det ska tillåta rapporterande enheter separat till­

träde till särskilda tjänster. Ett transaktionsregisters priser och

avgifter ska vara kostnadsrelaterade.

Artikel 79

Driftssäkerhet

1. Ett transaktionsregister ska kartlägga operativa riskkällor

och minimera dem genom att utveckla lämpliga system, kon­

troller och förfaranden. Sådana system ska vara tillförlitliga och

säkra och ha tillräcklig kapacitet för hantering av mottagen

information.

2. Ett transaktionsregister ska utforma, tillämpa och upprätt­

hålla tillräckliga riktlinjer för kontinuerlig verksamhet och en

katastrofplan för att kunna upprätthålla verksamheten, snabbt

kunna återuppta den och fullgöra transaktionsregistrets skyldig­

heter. En sådan plan ska åtminstone omfatta inrättande av fa­

ciliteter för säkerhetskopiering.

3. Ett transaktionsregister för vilket registreringen återkallats

ska se till att det sker en ordnad ersättning, inbegripet över­

föring av uppgifter till andra transaktionsregister och omdirige­

ring av rapporteringsflöden till andra transaktionsregister.

Artikel 80

Skyddsåtgärder och registrering

1. Ett transaktionsregister ska säkerställa konfidentialitet, till­

förlitlighet och skydd, när det gäller de uppgifter som mottas

enligt artikel 9.

2. Ett transaktionsregister får endast använda de uppgifter det

tar emot enligt denna förordning för kommersiella ändamål om

de berörda motparterna har gett sitt samtycke till det.

3. Ett transaktionsregister ska omgående registrera de upp­

gifter som mottas enligt artikel 9 och bevara dem i minst tio år

efter det att motsvarande avtal löpt ut. Det ska ha snabba och

effektiva registerförfaranden för att dokumentera förändringar

av registrerade uppgifter.

4. Ett transaktionsregister ska beräkna positioner per klass av

derivat och rapporterande enhet, utifrån de närmare uppgifter

om derivatkontrakt som inrapporterats enligt artikel 9.

5. Ett transaktionsregister ska tillåta att parterna i ett kon­

trakt får åtkomst till uppgifterna och möjlighet att rätta dem i

god tid.

6. Ett transaktionsregister ska vidta alla rimliga åtgärder för

att undvika att uppgifter i dess system missbrukas.

En fysisk person som har en nära förbindelse med en central

motpart eller en juridisk person med ställning som moder- eller

dotterföretag till transaktionsregistret får inte använda konfiden­

tiella uppgifter som registrerats i ett transaktionsregister i kom­

mersiella syften.

Artikel 81

Transparens och tillgång till uppgifter

1. Ett transaktionsregister ska regelbundet och på ett lättill­

gängligt sätt offentliggöra aggregerade positioner per klass av

derivat i de avtal som inrapporterats till det.

2. Ett transaktionsregister ska samla in och registerföra upp­

gifter samt säkerställa att sådana enheter som avses i punkt 3

ges direkt och omedelbar tillgång till alla de detaljerade upp­

gifter om derivatkontrakt som de behöver för att kunna fullgöra

sina respektive skyldigheter och uppdrag.

3. Ett transaktionsregister ska tillhandahålla nödvändiga upp­

gifter till följande enheter så att de ska kunna fullgöra sina

respektive skyldigheter och uppdrag:

a) Esma.

b) ESRB.

c) Den behöriga myndighet som utövar tillsyn över centrala

motparter som utnyttjar transaktionsregistret.

d) Den behöriga myndighet som utövar tillsyn över handels­

platsen för de rapporterade kontrakten.

e) Berörda ECBS-medlemmar.

f) Berörda myndigheter i ett tredjeland som har ingått en sådan

internationell överenskommelse med unionen som avses i

artikel 75.

g) Tillsynsmyndigheter som utsetts enligt artikel 4 i Europapar­

lamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april

2004 om uppköpserbjudanden ( ¹ ).

h) Unionens berörda värdepappers- och marknadsmyndigheter.

i) Berörda myndigheter i ett tredjeland som har ingått ett sam­

arbetsarrangemang med Esma i enlighet med artikel 76.

j) Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

^SV

27.7.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/51

( ¹ ) EUT L 142, 30.4.2004, s. 12.

Prop. 2012/13:72

Bilaga 1

111

4. Esma ska till andra berörda unionsmyndigheter förmedla

uppgifter som dessa behöver för att fullgöra sitt uppdrag.

5. I syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

artikel ska Esma, efter samråd med ECBS-medlemmarna, ut­

arbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare

anger frekvensen för och innehållet i de uppgifter som avses i

punkterna 1 och 3 samt de operativa standarder som krävs för

att aggregera och jämföra uppgifter mellan transaktionsregister

och för att de enheter som avses i punkt 3 ska få tillgång till

den information som behövs. Dessa förslag till tekniska stan­

darder för tillsyn ska syfta till att säkerställa att ingen part till

något kontrakt ska kunna identifieras genom den information

som offentliggörs i enlighet med punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2012.

Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska stan­

darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 82

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio­

nen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i

artiklarna 1.6, 64.7, 70, 72.3 och 85.2 ska ges till kommissio­

nen på obestämd tid.

3. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den sträva

efter att samråda med Esma.

4. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.6,

64.7, 70, 72.3 och 85.2 får när som helst återkallas av Euro­

paparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att

delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att

gälla. Det får verkan dagen efter det att det offentliggörs i

Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet

angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter

som redan har trätt i kraft.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den

samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.6, 64.7, 70,

72.3 och 85.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparla­

mentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade

akten inom en period av tre månader från den dag då akten

delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europapar­

lamentet och rådet, före utgången av den perioden, har under­

rättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna

period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets

eller rådets initiativ.

AVDELNING VIII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 83

Tystnadsplikt

1. Tystnadsplikt ska gälla för alla personer som arbetar eller

har arbetat för de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet

med artikel 22 och de myndigheter som avses i artikel 81.3, för

Esma eller för revisorer och experter som agerar eller har agerat

på uppdrag av de behöriga myndigheterna eller Esma. Utan att

det påverkar fall som omfattas av straff- eller skatterättsliga

bestämmelser eller denna förordning, får de inte till någon per­

son eller myndighet röja konfidentiella uppgifter som de fått i

tjänsten, utom i sammandrag eller i sammanställning som

omöjliggör identifiering av enskilda centrala motparter, trans­

aktionsregister eller annan person.

2. Om en central motpart har försatts i konkurs eller tvångs­

likvideras, får konfidentiella uppgifter som inte rör tredje part

röjas i civilrättsliga eller kommersiella förfaranden, om det är

nödvändigt för att kunna driva målet.

3. Utan att det påverkar fall som omfattas av straff- eller

skatterättsliga bestämmelser får konfidentiella uppgifter enligt

denna förordning användas av de behöriga myndigheterna, Es­

ma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga

myndigheter som mottar den, men i de behöriga myndigheter­

nas fall enbart för att utföra sina uppgifter och fullgöra sitt

uppdrag inom förordningens ram, eller i andra myndigheters,

organs eller fysiska eller juridiska personers fall i det syfte för

vilket informationen lämnades till dem och/eller inom ramen

för administrativa eller rättsliga förfaranden som har ett sam­

band med fullgörandet av respektive uppdrag. Om Esma, den

behöriga myndigheten eller annan myndighet, ett organ eller en

person som lämnar information ger sitt samtycke, får den mot­

tagande myndigheten emellertid använda den i andra icke-kom­

mersiella syften.

4. Bestämmelserna om tystnadsplikt i punkterna 1, 2 och 3

ska gälla för allt mottagande, utbyte eller förmedling av kon­

fidentiella uppgifter enligt denna förordning. Dessa villkor ska

emellertid inte förhindra att Esma, de behöriga myndigheterna

eller de berörda centralbankerna i enlighet med denna förord­

ning, och annan lagstiftning som är tillämplig på värdepappers­

företag, kreditinstitut, pensionsfonder, fondföretag, AIF-förvalta­

re, försäkrings- och återförsäkringsförmedlare, försäkringsföre­

tag, reglerade marknader eller marknadsplatsoperatörer, utbyter

eller förmedlar konfidentiella uppgifter med medgivande av den

behöriga myndighet eller annan myndighet eller ett organ eller

en fysisk eller juridisk person som meddelade informationen.

^SV

L 201/52

Europeiska unionens officiella tidning

27.7.2012