Förtroendet för nyhetsmedier är globalt lågt men i de nordiska länderna fortfarande relativt högt. OpenAI stämmer New York Times och fackförbund kräver insyn i Axel Springers avtal med OpenAI. Det och mycket mer i månadens utgåva av Marknad och insikt.
Oxford’s Reuters Institute for the Study of Journalism (RISJ) släppte sin årliga Digital News Report i slutet av juni. Rapporten är i vanlig ordning mycket omfångsrik och ger läsaren möjlighet att jämföra hur trenderna utvecklas i Sverige, Norden, Europa och globalt. Här i Marknad och insikt begränsar vi oss till några mindre nedslag.
På övergripande nivå fortsätter intresset för nyheter att minska och andelen människor som undviker nyheter ökar. En viktig förklaring uppges vara att nyheter för många ofta uppfattas som svåra och förvirrande. Förtroendet för medier ser inte heller ut att öka. I vår del av världen är det relativt högt med Finland i topp på 69 procent, därefter följer Danmark (57 procent), Norge (55 procent) och Sverige (50 procent). I Europa når endast Portugal och Nederländerna liknande nivåer, medan de i de större länderna är lägre: Tyskland 43 procent, Italien 34 procent och Frankrike 31 procent. I USA uppger 32 procent att de har förtroende för nyhetsmedier.
Studien bekräftar också att de nordiska länderna ligger klart högst när det kommer till digital nyhetskonsumtion direkt hos nyhetskällan i stället för på sociala medier och i sökmotorer. Andelen som betalar för digitala nyhetstjänster är också högre här än någon annanstans. 27 procent av nordborna (31 procent i Sverige) har betalat för prenumeration/medlemskap eller donation under det senaste året. Mot 22 procent i USA, 8 procent i Storbritannien och 13 procent i Tyskland. WAN-IFRA utvecklar detta ämne ytterligare i denna artikel.
Norge, Finland och Sverige ligger tillsammans med Schweiz, Australien och Nederländerna i topp när andelen som prenumererar på digitala lokala nyheter mäts.
Den som önskar en analys av Digital News Report 2024 kan med fördel ta del av Niemand Labs artiklar i ämnet. Läs exempelvis om de viktigaste skillnaderna som förklarar attityd till medier eller om den bristande betalningsviljan bland prenumeranter.
Studie om varför tilliten till medier brister
Seth C Lewis och Brent Cowley har genomfört en studie där amerikaner fått förklara varför deras tillit till medier brister. Niemand Lab sammanfattar studien i en artikel. Den dominerande orsaken är inte att medieinnehållet skulle vara politiskt vinklat och ha en agenda att påverka läsaren i viss ideologisk riktning. Däremot anses mediers kommersiella drivkraft vara en betydande källa till misstro, med argumentet att nyhetsmedier skulle föredra att rapportera om det som säljer bättre framför det som är sant och riktigt viktigt. Det finns också en uppfattning bland amerikaner att annonsaffären är viktigare än läsaraffären och medierna därför prioriterar annonsörernas intressen framför läsarnas.
Hårdare konkurrens
Traditionella medier har länge upplevt hur techjättar utsatt dem för hård konkurrens. Det som är nytt under senaste året är nu hur även techjättarna i allt högre grad uppfattar sig utsatta för hård konkurrens från nya lösningar. Det handlar exempelvis om hur AI-tjänster som OpenAI kan hota Google eller hur X utmanas av Meta. Bakgrunden är dels att marknaden börjat mogna, vilket gör att konkurrenternas marknad lockar mer för att nå tillväxt. Dels att AI-tjänster kan komma att konkurrera ut techbolagens mer mogna tjänster. Det hanteras genom att investera i AI men också genom att maximera det som man vet driver engagemang, video blir därför allt viktigare. Allt i syftet att behålla sina användare inom plattformen så mycket som möjligt.
Strategiska satsningar från enskilda techaktörer utgör dock inte endast hot utan öppnar även för möjligheter, då ett val ofta innebär att något annat samtidigt väljs bort eller nedprioriteras. Facebooks strategi att röra sig bort från nyheter har exempelvis lett till att YouTube, Instagram och TikTok vuxit i betydelse för användare som vill ta del av nyhetsmaterial.
Nyttan av diversifiering
FT Strategies har presenterat en rapport som diskuterar diversifieringens för- och nackdelar. Även om få tror att sidointäkter som event, paketresor, marknadsplats etcetera kommer att stå för en stor eller ens växande andel av de totala intäkterna, finns det potential då vinstmarginalen vanligtvis ligger avsevärt högre jämfört med kärnaffären. Riskerna som lyfts fram handlar exempelvis om att företag och dess varumärken kan tappa verksamhetsfokus samt bli otydliga för konsumenterna. Ladda ner hela rapporten här eller läs författarnas sammanfattning.
När Facebook stänger ner nyhetslänkning
Sommaren 2023 slutade Facebook att ha nyhetsartiklar i flöden i Kanada eftersom företaget hotades med böter om detta gjordes utan att ersättning utbetalades till rättighetsägarna. Nu står Australien inför motsvarande situation då Meta avser att lämna uppgörelsen kring ersättning som finns sedan 2022, vilket skulle innebära att Facebook slutar att länka till nyheter även i Australien. Så vad kan man då, ett år senare, se för effekter i Kanada? Axel Bruns, Professor, Digital Media Research Centre, Queensland University of Technology i Australien sammanfattar effekterna i en artikel i The Conversation. Den tydligast effekten är att besöken på nyhetssajterna minskat radikalt, och då speciellt för regionala och lokala publikationer. För att hantera detta har medierna själva ökat antalet FB-poster med sina artiklar som inlägg, men det har inte tillnärmelsevis kunna kompensera nedgången.
I Kanada har nedgången även lett till en politisk debatt kring effekterna det får på lokalpress. Oro uttrycks också över hur invånare med litet eller begränsat intresse för nyhetskonsumtion, som en direkt konsekvens, nu nästan inte tar del av nyheter alls. Många befarar också att det utrymme som frigörs kommer att fyllas av desinformation.
I PressGazette tas samma ämne upp. Ett exempel som lyfts i denna artikel är australiska Broadshett Media med 65 heltidsanställda där bedömningen är att 52 procent av intäkterna försvinner om Facebook slutar att distribuera nyheter. Fler exempel lyfts i artikeln och även om övriga upplever mindre försämringar än Broadshett Media så är den negativa tendensen gemensam.
AI
Fackförening kräver insyn i avtal med OpenAI
OpenAI tecknar avtal med mediehus över hela världen. Frågetecken kring dessa avtal väcks nu av fackförbund och på tidningen Business Insider efterfrågar fackförbundet Insider Union transparens kring det avtal moderbolaget Alex Springer tecknat med OpenAI. En uttalad oro är att när OpenAI refererar till materialet kommer referenser till källor och journalister saknas, vilket enligt fackförbundet gör frågan relevant inte bara för tidningens ägare utan också för tidningens journalister. Insider Union lyfter fram ett flertal exempel där OpenAI refererar på ett felaktigt sätt.
Men även om det i de avtal som tecknats mellan OpenAI och olika mediehus ingår att tjänsten korrekt ska ange och hänvisa till källor, så finns det de som tvivlar på att OpenAI har förmåga att göra detta. Matteo Wong på The Atlantic förklarar varför i denna artikel.
Nieman Lab har testat hur ChatGPT länkar till nyhetspublikationer som har avtal med OpenAI och kan påvisa att det ofta inte fungerar då länkarna är felaktiga.
OpenAI stämmer New York Times
Efter att New York Times stämt OpenAI har de senare svarat med en egen stämning mot de förstnämnda. OpenAI kräver i stämningen att New York Times ska bevisa att deras artiklar är original. Det som efterfrågas i detalj är att New York Times ska ange hur stor andel av deras artikelarkiv, på miljontals artiklar, som är original och var som helt eller delvis är taget från annat håll. New York Times ser stämningen som trakasseri och hämnd för den tidigare inlämnade stämningen mot OpenAI.
Hur kommer generativ AI påverka journalistiken?
The European Broadcasting Union har genomfört en omfattande studie och publicerat en rapport som bland annat bygger på en mängd intervjuer med ledande befattningshavare i Europas främsta mediehus. INMAs Sonali Verma sammanfattar innehållet.
Den tydligaste effekten av generativ AI förväntas bli att produktionen av nyheter kommer att förändras drastiskt. Sedan går åsikterna isär huruvida mediers roll som aktiv förmedlare gällande urval av nyheter kan bibehållas eller om det kommer bli användarna som själva styr vilka nyheter som de får ta del av.
I det stora hela är tongångarna förhållandevis optimistiska då mycket av det goda kan behållas, samtidigt som nya värden kan skapas. Förhoppningen är att journalister kommer att kunna lägga mer energi på kvalitativ research och mindre på enklare produktion och därigenom skapa större läsarvärden.
Konjunkturen
Konjunkturinstitutets kvartalsvisa sammanställning av konjunkturläget släpptes i början av augusti. Mindre justeringar jämfört med föregående rapport har gjorts men den samlade konjunkturbilden består. Enligt prognosen kommer konjunkturen börja återhämta sig i slutet av 2024, andra kvartalet 2024 innebar dock ett BNP-fall.
Det klart mest positiva är att inflationen fallit tydligt. Med stabil löneökningstakt innebär det att reallönerna nu ökar för första gången på flera år. Framöver väntar också fler räntesänkningar, och KI rekommenderar att Riksbanken går fram snabbare än vad Riksbanken själv har prognostiserat. Flera olika faktorer samverkar därför och gör att ekonomin för hushållen bör förbättras tydligt framöver.
Börsoron och de fallande räntorna på obligationer under sommaren har också inneburit att storbankerna återigen har graderat ner sina ränteprognoser, fram till årsskiftet förväntas Riksbankens styrränta minska med 0,75–1,0 procent. Riksbankens bedömning är -0,5 procent. Det återstår fyra penningpolitiska möten där styrräntan fastställs 2024, om de mest optimistiska storbankerna har rätt blir det en sänkning á 0,25 procent per möte. Det första mötet efter sommaren är 19 augusti.
| Juli 2024 | |||||||
| Utfall 2023 | Prognos 2024 | Prognos 2025 | Läge | Tendens | |||
| BNP* | -0,2% | 0,7% | 2,2% | Barometerindikatorn* | Svagt | → | |
| Sysselsättning* | 1,4% | -0,2% | 0,7% | varav: | |||
| Styrränta*⁰ | 4,0% | 3,0% | 2,25% | Hushåll* | Svagt | ↑ | |
| Inflation*^ | 6,0% | 1,8% | 1,8% | Detaljhandel* | Starkt | ↗ | |
| Annonsmarknad** | -1,2% | 3,8% | 3,0% | ||||
| * Konjunkturinstitutets Konjunkturläget / Konjunkturbarometer | |||||||
| ** Institutet för reklam och mediestatistik | |||||||
| ^ Inflation enligt måttet KPIF (dvs samlade prisförändringar exklusive räntor på bolån) | |||||||
| ⁰ Vid årets slut | |||||||
Nyheter i korthet
The Wall Street Journals genomsnittsprenumerant är 59 år gammal. Eftersom det anses problematiskt högt försöker de hitta fler yngre läsare genom en ny kampanj.
Metas X-utmanare Threads tillgängliggör sin API och möjliggör därmed för tredjepartsaktörer att skapa inbäddade funktioner och (antagligen även) egna appar.
Associated Press (AP) lanserar en systerorganisation för att gynna lokal och delstatlig press. Initialt ska minst 100 miljoner USD investeras i detta initiativ.
Artifact, Instagramgrundarnas AI-nyhetsapp som köptes av Yahoo i våras, har redan implementerats i Yahoo News App. Avsikten är att förbättra personifieringen av tjänsten och hjälpa företaget att ta ledande roll i AI-racet. Yahoo News är en stor aktör med hela 185 miljoner månatliga besök i USA.
Den amerikanske journalisten och affärsmannen Jim VandeHei, medgrundare till både Politico och Axios, sammanfattar i Axios ett antal trender som från olika håll försämrat villkoren för att bedriva nyhetsmedier. Villkoren förväntas framöver försämras ytterligare av generativ AI och prenumerationsaffären bedöms inte kunna utgöra räddningen, enligt artikelförfattaren.
I Österrike lyfter landets socialdemokrater (SPÖ) betydelsen av att unga tar del av nyhetsflödet och därigenom bekämpa fake news. Förslaget är att staten ska bekosta en tidningsprenumeration för alla invånare mellan 16–30 år.