Johan Taubert och Kerstin Neld, vd för branschorganisationerna Tidningsutgivarna respektive Sveriges Tidskrifter, uppmärksammar i en debattartikel i Dagens Media Världsdagen för pressfrihet i dag den 3 maj och slår fast att demokratin måste värnas som mest när den utsätts för starkast påfrestningar.
Pressfrihetens dag borde vara en anledning att fira självständig och pluralistisk press, och dess betydelse för demokrati, kultur och välstånd i världen. I stället är det dessvärre en årlig påminnelse om de stora brister som fortfarande råder på pressfrihetens område i många länder. Auktoritära ledare har alltid medier som sin första måltavla.
Sedan slutet av februari i år har vi alla kunnat hålla oss underrättade om situationen i Ukraina tack vare journalister som arbetat med fara för sitt eget liv, och tack vare fria och oberoende publicister. Det som pågår är inte bara ett krig i Sveriges geografiska närområde utan även en konflikt som riskerar att få långtgående konsekvenser för säkerhetspolitiken i Europa och världen. I ett sådant läge måste demokratiska krafter samlas för att stå upp för det fria ordet.
På kort sikt handlar det för svenska medieföretag och branschorganisationer om att ekonomiskt och handfast stötta de modiga journalister som rapporterar från Ukraina och genom olika medieplattformar berättar vad som händer på plats. Där har det redan gjorts stora insatser.
Också det långsiktiga arbetet med att bistå och utveckla fria och oberoende medier i det alltmer diktatoriska Ryssland är oerhört viktigt. I samband med invasionen av Ukraina har Ryssland infört en ny lag som ger upp till tio års fängelse för den som sprider ”falska nyheter” och upp till 15 år om uppgifterna får ”allvarliga konsekvenser”. Efter den nya lagen har bland annat Nobelpristagaren Dmitrij Muratovs tidning Novaja Gazeta – i protest mot censuren om kriget – tillfälligt avbrutit utgivningen och dess sajt slutat uppdateras.
Men det finns ytterligare ett viktigt perspektiv som handlar om hur vi säkerställer fri och oberoende journalistik även i Sverige under kristider. Hur starka politiska intressen som än må finnas om att i ett krigs- eller annat krisläge säkerställa ”rätt” rapportering, måste det samhällsintresse som är det fria ordet och den fria opinionsbildningen väga tyngre.
Under restriktionerna med anledning av Covid-19 fanns det exempel på myndigheter som inte levde upp till offentlighetsprincipen om insyn – det konstaterade regeringens egen utredning av informationsarbetet under pandemin (Ds 2021:35). Det finns en avsevärd risk att medborgarnas efterfrågan på trovärdig information får stå tillbaka till förmån för stabilitet och samhällsskydd även i kommande samhällskriser, exempelvis till följd av krig i vår närhet.
Publicister som värnar det fria ordet kan aldrig acceptera den formen av inskränkningar. Demokratin måste värnas som mest när den utsätts för starkast påfrestningar.
I ett sådant perspektiv kan saker som momsen, returpappersreformen, postdistributionen och ePrivacy-förordningen framstå som futtigheter, men det är exempel på viktiga branschfrågor som kan ha avgörande betydelse för mångfalden av svenska medier och möjligheten att nå ut till läsarna. Lagstiftad infrastruktur krävs för att pressfriheten ska ha en reell betydelse.
Arbetet för pressfrihet får inte tillåtas begränsas till att ske utanför vårt lands gränser. Många strider återstår att utkämpa även på hemmaplan.
Johan Taubert
vd Tidningsutgivarna
Kerstin Neld
vd Sveriges Tidskrifter