Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Miljardvinster en drivkraft bakom utnyttjandet av människor

Nyheter

Att utnyttja utsatta arbetstagare för att kunna begå ekonomisk brottslighet är mer riskfritt och betydligt mer vinstbringande än att handla med narkotika. Arbetslivskriminalitet är därför en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten – och ett allvarligt samhällshot.

Foto: Henrik Olofsson

Utsatta arbetstagare står i fokus i veckan när nio myndigheter går samman i en gemensam kommunikationsinsats mot arbetslivskriminalitet. Det handlar om människor som reser till Sverige i löfte om jobb, men riskerar att hamna i en skuggtillvaro där de i värsta fall utsätts för våld, utpressning och orimliga arbetsvillkor.

Ekobrottsmyndigheten ser de utsatta arbetstagarna som brottsoffer, men också ett medel för den organiserade brottsligheten att kunna begå ekonomisk brottslighet. De enorma brottsvinsterna som beräknas uppgå till uppemot 26 miljarder kronor per år, utgör själva drivkraften bakom den människoexploatering som pågår. Vinsterna får också brottsligheten att fortsätta, vilket i längden kan vara systemhotande, menar Tomas Andersson, kommissarie på Ekobrottsmyndigheten i Umeå.

– Utöver det mänskliga lidandet utgör skatterna som aldrig betalas in ett av de allvarligaste hoten mot Sveriges välfärd. Men även näringslivet hotas eftersom de schyssta företagen riskerar att konkurreras ut, eller ännu värre – själva börja utnyttja människor för att överleva, säger han.

Unik insyn

Arbetslivskriminalitet är också en viktig del av den kriminella ekonomin, som i sin tur utgör den organiserade brottslighetens blodomlopp. Att förebygga och bekämpa brottsligheten är därför ett av Ekobrottsmyndighetens huvuduppdrag. Här samarbetar den brottsförebyggande verksamheten med ekobrottskamrarna och underrättelsetjänsten, vilket ger dem en unik insyn och möjlighet att rikta sina insatser mot rätt aktörer och åtgärder.

– Vi samverkar med kommuner, regioner och näringsliv och informerar dem bland annat om hur de kan skydda sin verksamhet för att till exempel inte hamna i oseriösa upphandlingar, säger Tomas Andersson.

Att som inköpare eller upphandlare upptäcka kriminaliteten kan vara svårt, eftersom oseriösa aktörer ofta döljer sig bakom fina fasader. De tecknar kollektivavtal, säger att de ska betala avtalsenliga löner och sköta arbetsmiljön. Sedan lägger de sig på billigaste pris, eftersom de har lärt sig att det sällan görs några uppföljningar.

– De vet exakt vad som krävs för att kunna gå under radarn, och det gör att till exempel kommuner kan hamna i situationer där de tror sig göra affärer med en part, men egentligen gör affärer med en annan, säger Tomas Andersson.

Orimligt billigt?

För att bekämpa arbetslivskriminaliteten krävs därför mer kunskap och ett proaktivt förhållningssätt hos kommuner, organisationer och företag, men även allmänheten. Att tvätta bilen, fixa naglarna eller renovera köket för en orimligt billig penning kan vara frestande – och särskilt om man inte känner till vem som egentligen får betala priset.

– Här behöver såväl våra kontrollsystem som lagstiftning ses över, säger Tomas Andersson. Så länge det är riskfritt att tjäna miljarder på att utnyttja människor kommer arbetslivskriminaliteten att fortgå.


Tipsa Polisen

Publicerat 2024-09-09.