torsdag 7 oktober 2010

72 glas vin

Vetenskapsradion meddelar idag:
En gravid kan dricka två glas vin i veckan!
Det visste jag redan.
En gravid kan dricka mycket mer vin än så.
Jag har träffat rätt många som gjort det.

Jag har också träffat rätt många barn som fått livslånga konsekvenser av föräldrars drickande.
Dessa barn har lidit av exempelvis:
ångest,
kontrollbehov,
depressioner,
ätstörningar,
fobier,
otrygghet,
brist på rutiner,
brist på tillit,
minnesstörningar,
inlärningssvårigheter,
koncentrationsproblem,
sömnstörningar,
vredesutbrott,
permanenta specifika och ospecificerade hjärnskador.

Så är det.

Hur mycket "kan" man dricka?
Mycket.
Nu kan man dricka vetenskapligt.

Hur kommer man fram till att två glas i veckan är en rimlig mängd?
Beror det inte på vem som dricker dem?

En graviditet är plus minus 36 veckor.
Två glas vin i veckan blir således 72 glas vin.
Mycket vin blir det.
Vem håller räkningen?
Hur stora glas kan man ha?
När börjar en vecka?
Hur mycket hasch kan man röka under en graviditet?
Hur mycket amfetamin kan man ta?
Är det bättre att snorta eller är det sprutor som gäller?
När barnet är fött?
Om man inte har några barn?
Hur mycket kan man då?

tisdag 28 september 2010

Till min dotter om jag hade haft någon.

Till min dotter om jag hade haft någon.

Du måste vara snygg.
Du måste vara glad.
Du måste vara smal.
Du måste vara tyst.
Du måste sitta still.
Du måste vara bäst.

Du måste ha en läkare.
Du måste ha mediciner.
Du måste vara snäll.
Du måste vara dig själv.
Du måste ta av dig glasögonen.
Du måste ta plats.

Du måste söka hjälp.
Du måste skriva under.
Du måste vara duktig.
Du måste vara ödmjuk.
Du måste ha tålamod.
Du måste hjälpa till.

Du måste ha en diagnos.
Du måste ta ansvar.

Du måste vilja själv.
Du måste vara öppen.
Du måste kunna själv.
Du måste kunna be om hjälp.
Du måste göra ett test.
Du måste ha KASAM.


KASAM.
Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter.
En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet)
och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet)
samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet).(Antonovskij.)

Har du lågt KASAM?

Du måste vara snygg.

onsdag 22 september 2010

Tvångsarbete

P1 Morgon fördjupar sig idag.
I Kina är det inte roligt, säger de.
Där kan man hamna i fängelse utan rättegång.
I kinesiska fängelser är det inte roligt.
Enligt "ett Marxistiskt, nej ursäkta, enligt ett Maoistiskt tankesätt"
har man en stark tro på arbete och i fängelserna har de dessutom "tvångsarbete".
Fångar gör jobb, tillverkar saker som vi köper.
Inte bra säger expertisen i P1.

"Det kan vara dödsstöten för ett varumärke", säger expertisen.
På så sätt drabbas även vi.
Annars drabbas vi ju rätt sällan i Sverige.
Det är tur att dödsstötar alltid sker i något annat land.
Tänk om vi hade tvångsarbete i fängelserna.
Om vi hade en sån syn på arbete här.


Tänk om sjuka människor skulle vara tvungna att arbeta.
Tänk om psykiskt sjuka och psykotiska personer skulle arbeta i Sverige.
Det skulle ju inte vara särskilt lönsamt, inte för någon.
Det måste löna sig att arbeta.
Tänk om exempelvis Volvo skulle använda sig av tvångsarbetare.
Tänk om jag hade jobbat på ett dagcenter där utvecklingsstörda fick packa oljefilter åt Volvo, för 20 kronor om dagen.
Tänk om man skulle tvingas till heltid.

I Danmark är det inte roligt heller.
Där har man lobotomerat en massa människor med utvecklingsstörning.
Ända till 1983.
Tänk om vi hade gjort det i Sverige.
Tänk om jag hade jobbat på ett svenskt mentalsjukhus 1982 där det var fullt med lobotomerade patienter med utvecklingsstörning.
Det kunde ju ha varit dödsstöten för den svenska psykiatrin.

I Frankrike utvisar man romer.
Tänk om vi hade gjort det.
Tänk om vi hade arresterat romer och skickat ut dem.
Tänk om vi hade haft rasister som beslutade i asylärenden.
Nu är det Frankrike som har det så.
Och Tyskland kanske.
Och Holland och Danmark.
Här är det annat.

Här är det friare, mer som Amerika.

I kväll ska de avliva en utvecklingsstörd kvinna i USA.
Hon är dömd för anstiftan till två mord.
Snacka om dödsstöt.
Trippelstöt.

I Kina är det inte roligt.
Det ser man ju på långt håll.

måndag 20 september 2010

Biggest Loser Sverige

Jaha.
Det gick ganska precis så som jag trodde i valet.
TV 4 sänder såpa ikväll också.
Biggest Loser Sverige.
TV 4 påannonserar "Den fruktade Invägningen."

Det handlar alltså inte om valet.

När Kristian Luuk och Bert Karlsson valvakat klart i rutan, finns kanske inget att tillägga?
Alexander Bard har också sagt sitt.
Jaha.
Lets Dance.
Vem blir utröstad i Lets Dance?
Vem blir The Biggest Loser?



Studio 1 i radions P1 har spelat skivor i veckan.
Tunna skivor med Siw Malmqvist och en lång lång intervju.
Det trodde jag inte.
Att det skulle handla om Siwan.
Har hon varit med i Lets Dance?


Tidigare val har man kunnat följa rösträkningen, distrikt för distrikt.
Vi brukade också få se på en karta, hur varje kommun röstat.
Det hanns visst inte med i år?
För mycket Bert?
Kan det bli för mycket Bert?

Analysen?
Ska någon avgå?
Vänsterpartiet kanske?
Idag säger samlad media att det är Vänsterpartiets fel att SD kommit in i riksdagen.
Om inte S hade samarbetat med V, säger de.
Då hade inte SD kommit in.
Det är alltså vänsterns fel.
OK.

Mona har hållit på och vänstrat?
"Mona Sahlin har inte lyckats erövra medelklassväljarna i storstäderna".
OK.
Socialdemokraterna behöver alltså inte "erövra" arbetslösa, besvikna fackföreningsmedlemmar,kommunalarbetarförbundet, metall, hela LO, inte pensionärer eller sjukskrivna,inte lågavlönade, fattiga, inte kvinnor, glesbygdsbor eller invandrare?
Det var ju skönt att S inte har svikit dessa grupper.
Vilket jättejobb de då hade haft framför sig!

Medelklassväljarna i storstäder klarar sig nog.
De brukar liksom göra det.
Och Mona, hon kan ju vara med i Lets Dance.
Hon kanske kan dansa med Siw Malmqvist.

Maud Olofsson vill inte dansa med Vänsterpartiet.
Reinfelt vill inte men han måste fråga chans på Miljöpartiet.
MP vill inte dansa med Reinfelt och Ohly vägrar att dansa med Åkesson.
Ingen vill dansa med Åkesson.

Ingen vill.

Jo skåningarna.
Och smålänningarna.
Och storstadsregionerna.
Och nästan alla kommuner.
Och SVT.

Jag ska nog gå och väga mig.
Väga in mig.




.

onsdag 8 september 2010

Byt ut Karl-Bertil!

Socialbidragen ökar.
Det vill säga, fler människor behöver få ekonomiskt bistånd från socialen.
Trettio tillfrågade kommuner meddelar att det beror på att fler och fler blir utförsäkrade från a-kassa och försäkringskassa.
En rimlig förklaring.

Socialförsäkringsminister Cristina Pösmunk Pehrsson tycker inte att det stämmer.
Hon säger att det ökade behovet av socialbidrag beror på "finanskrisen."
Dessutom, säger hon, är det bara trettio kommuner som tillfrågats och ingen vet väl hur ser de ut i de andra kommunerna, de som inte illfrågats.
Finanskrisen.
Jaså.
Där ser man.

Vi går mot val och opinionssiffrorna talar tydligt för att den borgerliga alliansen kommer att sitta kvar i 4 år till.
Det verkar vara det som de flesta önskar.
Samma väljare som i decennier bänkat sig framför Karl Bertil Jonssons julafton.
Att ta från de rika och ge till de fattiga.
Att sprida lite glädje i samhällets bottenskikt.

Och vilket bottenskikt sen?
De super, skrattar och spelar fiol.
Ändå får de paket.
Japanska servettringar av päronträ och en tavla med Bodens fästning av Byrådirektör H.K. Bergdahl.

Varför får bottenskiktet paket?
Det måste väl vara kontraproduktivt så det förslår?
Hur blir det då med motivationen?
Vi måste minska utanförskapet, inte belöna det.

Om alliansen vinner, vill jag se en annan julsaga i år.
En där Kharl Bhertil, nu medelålders och glöggfryntlig,tar taxi till Slumkvarteren och kräver tillbaka julklapparna.
Rätt ska vara rätt.
Änkan ska fan inte ha nån Aqua Vera flaska.
Vad sänder det ut för signaler?

Det måste löna sig att arbeta.

tisdag 31 augusti 2010

Ett rött litet flygplan

I flera dagar har ett rött litet flygplan kretsat över Majorna.
Efter sig har det en röd banderoll.
Ser mysigt ut, som något ur Kalle Anka.
Det ligger nära till hands att gissa på valpropaganda.
Bara ett par veckor kvar till valet och vägarna kantas av blå blå dunster.
Ett rött litet flygplan kanske kan hjälpa upp den rödgröna opinionssvackan, även om det ur miljöhänseende vore korkat.
Så tänker jag.
Tills jag får se vad det står på banderollen.
STENA GERMANICA 240 M.
Så står det.
Vad ska jag göra med den informationen?
Är det menat som reklam eller är det ett hot?
Det kan inte vara reklam.
Varför skulle jag vilja befatta mig med sagda fartyg?
För att det är 240 meter?
En gång åkte jag till Fredrikshavn med Stena.
Resan skedde medelst katamaran, fylld av asfulla kedjerökande människor, köerna var så långa att jag inte lyckades få något att äta eller dricka, vilket förmodligen var min smala lycka.
Resan kostade 3.000 kronor (!) "eftersom det var högsäsong".
Sen dess får jag ständigt reklam från rederiet Stena, per post och E-post.
Och nu kretsar ett rött litet flygplan över mig.
Det kan inte vara annat än ett hot.
Stenaterminalen är en grotesk företeelse som förstör hela Göteborg.
Leder all tung trafik genom stan.
Ockuperar hela hamnen.
Förr åktes det båt, förr handlades det taxfree.
Så är det inte längre.
Om man ska till Danmark eller Tyskland, borde man väl kunna ta sig ut till exempelvis Skandiahamnen för att DÄR gå på en båt?
Står det och faller på att vi måste komma så nära Järntorget som möjligt?
240 meter?
Jag undrar hur de har mätt.
Kanske fören eller aktern på STENA GERMANICA kommer att ligga i direkt anslutning till min lägenhet?
Påfarten?
Lastbilarna?
Kommer jag att kunna bo kvar hemma?
Jag googlar på STENA GERMANICA.
Det står att den är 29 meter bred.
Jag kommer att behöva flytta.
Förr eller senare kommer jag att behöva flytta.
Den som ändå hade ett rött litet flygplan.

lördag 14 augusti 2010

Aktuellt klockan 21.00?
Nej, tydligen inte.
Rapport kanske?
Inte det heller.
Har de bytt kanal nu igen?
Nej.
Inga nyheter i tv kl 21.00
Varför inte det nu då?
Är det antikt att ha nyheter på bestämda tider?
Vad är de rädda för?
Att vi ska sluta zappa?
Att vi ska tappa sugen?

Min käpphäst P1 har tappat sug och gnista och är snart en fullfjädrad skvalkanal.
Jag skulle vilja höra ett radioprogram i realtid, från början till slut.
Det är liksom det som är radio.
Inte fragment av program och inte femtio gånger under flera dygn innan det ska sändas.
Jag vet att jag kan ladda hem.
Jag vet att jag med hjälp av internet och telefoner kan sätta mig i förbindelse med personalen på Sveriges Radio.
Men jag vill inte.
Jag vill bara ha den informationen som finns i programmen.
I realtid och gärna bara en gång.
Det är det som är poängen med radio.

"...du vet väl om att du också kan klicka på..."

Om jag skulle ridas av en besynnerlig drift att titta på bilder tagna inifrån radiostudion, så vet jag att jag kan gå in på SR:s hemsida och samtidigt klicka mig fram till samtliga medarbetares porträttbilder, musiksmak, favoritrecept, grilltips och tandstatus.
Jag vet det.
Men jag vill inte.

Vill inte mjölka ur varje liten sänd sekund, vill inte betrakta allt som sägs som en händelse, vägrar kommentera, kommunicera med hela redaktionen, masturbera massmedia in i minsta häpnadsväckande detalj, jag vill bara höra ett program i realtid och på det programmets utsatta sändningstid, inte mer.

Sardinen vill att burken öppnas mot havet.