måndagen den 3:e mars 2014
Värsta Götalandsregionen
I dec 2012 skrev jag ett uppgivet blogginlägg kallat "Majornas Vanvårdscentral".
Nu är det mars 2014 och jag vill bara meddela för eventuella intressenter, att jag fortfarande väntar, utan att ha fått någon som helst behandling från sjukvården i detta Värsta Götaland.
Efter ett par års trassel med X antal remisser som skickats mellan läkare och ortopedmottagningar, lyckades jag våren 2013 utverka en tid på Spine Center i Göteborg. Där möttes jag av en stressad läkarherre som frågade mig: "Gör det ont när du drar runt dammsugaren?"
Jag sa att smärtan är konstant, oavsett vad jag utför för arbete.
Först några dagar senare kom jag på att frågan om städningen kom sig av att dammsugning var det enda han kunde tänka sig att jag skulle vilja utföra med min kropp.
Jag fick således ingen behandling på Spine Center och ingen tid för operation.
"Det är ju sex månaders rehabilitering efter en sån grej vet du. Och eftersom du har höftproblem också, så är det väl bra om du reder ut dem först."
Jag frågade hur jag skulle reda ut dem.
Det visste han inte.
Efter en mycket plågsam och ångestfylld magnetröntgenprocess som inte ledde någonvart och ytterligare ett halvårs väntan på ingenting, gick jag till Orto Center, som är en privatklinik.
Där fick jag träffa en bra läkare (Leif Svärd) som ställde diagnos på höft: Cam/Pinc.
De erbjöd mig direkt en operation som jag tvingades tacka nej till, eftersom det skulle kosta mig över 60.000:-.
Därefter hände ingenting.
Och ingenting.
Jag ringde ofta, under hela 2013, till husläkare på Majornas Vårdcentral och frågade om jag kunde om någon av deras många remisser lett till någon behandlingsplan.
Så var inte fallet.
Hösten 2013 kallades jag till ett ställe som heter Movement och ligger i Halmstad.
Jag åkte dit.
Och åkte hem.
Efter tre månader ringde jag upp dem och frågade varför jag hade varit där.
Då sa de att jag fick komma dit igen för en kortisonspruta.
Jag åkte tillbaka till Halmstad.
Där fick jag en kortisoninjektion och beskedet om att de är osäkra på om min höft ska behandlas alls "eftersom jag ju har så stora problem med ryggen och är det inte bäst att ryggproblemen åtgärdas först?"
Jag frågar hur.
Det vet de inte. Movement behandlar inte ryggar.
I november 2013 skickades nya remisser från Majornas vårdcentral till Ortopeden på Sahlgrenska.
I dag, 3 mars 2014 ringde Husläkaren från Majornas Vårdcentral och sa att han fått tillbaka remissen. Igen.
Att Överläkare X på ortopeden krävde nya magnetröntgenundersökningar "eftersom det gått så lång tid sen de förra."
Jag frågade varför jag ska magnetröntga kroppen igen, förutom att det redan är grundligt gjort så har ju remissen redan gått i retur.
Och då finns det ju liksom ingen patient i deras papper.
Vad ska de då med en magnetröntgen?
Läkaren höll med om att det verkar dumt. Men han var noga med att påtala att han inte kunde göra något åt det här. Att han aldrig varit med om ett så komplicerat ärende som detta. Att han förstår så väl min situation. Han sa också att det här är en stor kostnad för både samhället och individen.
Jag ville fråga vilket som kostar, förutom timlönerna för det tiotal läkare som bollat med remisser.
Jag har inte varit sjukskriven en dag p g a dessa besvär, eftersom jag inte har råd att vara sjukskriven.
Han föreslog att jag själv skulle kontakta Överläkaren X på Sahlgrenskas ortopedmottagning. Han som skickat tillbaka remissen. Husläkaren gav mig telefonnumret till Sahlgrenskas växel.
Tack så mycket, men just den delen hade jag kunnat fixa fram själv.
Jag ringde faktiskt.
Efter ungefär en timme kom jag fram till något som heter Kontaktpunkten.
En kvinna svarar att hon inte kan ge mig några kontaktuppgifter till Överläkare X.
-Varför inte?
Eftersom jag inte är hans patient.
Jag står kvar på ruta ett.
Om jag hade kunnat göra operationen på privatklinik och skicka räkningen till Värsta Götalandsregionen, hade de troligen sparat pengar. För det här är inte billigt.
Det här är nedbrytande, förnedrande och osannolikt.
Och det gör ont som fan.
Nu är det mars 2014 och jag vill bara meddela för eventuella intressenter, att jag fortfarande väntar, utan att ha fått någon som helst behandling från sjukvården i detta Värsta Götaland.
Efter ett par års trassel med X antal remisser som skickats mellan läkare och ortopedmottagningar, lyckades jag våren 2013 utverka en tid på Spine Center i Göteborg. Där möttes jag av en stressad läkarherre som frågade mig: "Gör det ont när du drar runt dammsugaren?"
Jag sa att smärtan är konstant, oavsett vad jag utför för arbete.
Först några dagar senare kom jag på att frågan om städningen kom sig av att dammsugning var det enda han kunde tänka sig att jag skulle vilja utföra med min kropp.
Jag fick således ingen behandling på Spine Center och ingen tid för operation.
"Det är ju sex månaders rehabilitering efter en sån grej vet du. Och eftersom du har höftproblem också, så är det väl bra om du reder ut dem först."
Jag frågade hur jag skulle reda ut dem.
Det visste han inte.
Efter en mycket plågsam och ångestfylld magnetröntgenprocess som inte ledde någonvart och ytterligare ett halvårs väntan på ingenting, gick jag till Orto Center, som är en privatklinik.
Där fick jag träffa en bra läkare (Leif Svärd) som ställde diagnos på höft: Cam/Pinc.
De erbjöd mig direkt en operation som jag tvingades tacka nej till, eftersom det skulle kosta mig över 60.000:-.
Därefter hände ingenting.
Och ingenting.
Jag ringde ofta, under hela 2013, till husläkare på Majornas Vårdcentral och frågade om jag kunde om någon av deras många remisser lett till någon behandlingsplan.
Så var inte fallet.
Hösten 2013 kallades jag till ett ställe som heter Movement och ligger i Halmstad.
Jag åkte dit.
Och åkte hem.
Efter tre månader ringde jag upp dem och frågade varför jag hade varit där.
Då sa de att jag fick komma dit igen för en kortisonspruta.
Jag åkte tillbaka till Halmstad.
Där fick jag en kortisoninjektion och beskedet om att de är osäkra på om min höft ska behandlas alls "eftersom jag ju har så stora problem med ryggen och är det inte bäst att ryggproblemen åtgärdas först?"
Jag frågar hur.
Det vet de inte. Movement behandlar inte ryggar.
I november 2013 skickades nya remisser från Majornas vårdcentral till Ortopeden på Sahlgrenska.
I dag, 3 mars 2014 ringde Husläkaren från Majornas Vårdcentral och sa att han fått tillbaka remissen. Igen.
Att Överläkare X på ortopeden krävde nya magnetröntgenundersökningar "eftersom det gått så lång tid sen de förra."
Jag frågade varför jag ska magnetröntga kroppen igen, förutom att det redan är grundligt gjort så har ju remissen redan gått i retur.
Och då finns det ju liksom ingen patient i deras papper.
Vad ska de då med en magnetröntgen?
Läkaren höll med om att det verkar dumt. Men han var noga med att påtala att han inte kunde göra något åt det här. Att han aldrig varit med om ett så komplicerat ärende som detta. Att han förstår så väl min situation. Han sa också att det här är en stor kostnad för både samhället och individen.
Jag ville fråga vilket som kostar, förutom timlönerna för det tiotal läkare som bollat med remisser.
Jag har inte varit sjukskriven en dag p g a dessa besvär, eftersom jag inte har råd att vara sjukskriven.
Han föreslog att jag själv skulle kontakta Överläkaren X på Sahlgrenskas ortopedmottagning. Han som skickat tillbaka remissen. Husläkaren gav mig telefonnumret till Sahlgrenskas växel.
Tack så mycket, men just den delen hade jag kunnat fixa fram själv.
Jag ringde faktiskt.
Efter ungefär en timme kom jag fram till något som heter Kontaktpunkten.
En kvinna svarar att hon inte kan ge mig några kontaktuppgifter till Överläkare X.
-Varför inte?
Eftersom jag inte är hans patient.
Jag står kvar på ruta ett.
Om jag hade kunnat göra operationen på privatklinik och skicka räkningen till Värsta Götalandsregionen, hade de troligen sparat pengar. För det här är inte billigt.
Det här är nedbrytande, förnedrande och osannolikt.
Och det gör ont som fan.
Förhandsgranska
Förhandsgranska
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar