Det viktiga är att vi är människor som tror.
I Bibeln möter Jesus en man som kommer med sin son. Sonen verkar ha en allvarlig sjukdom, idag kanske den skulle diagnostiseras som autism eller grav utvecklingsstörning, men i texten talas om onda och orena andar. Världsbilden såg lite annorlunda ut då, och även om det fanns gott om kunskap om sjukdomar och botemedel så fanns också tanken på onda andar.
Pojken hade varit i detta tillstånd sedan han var liten. Troligen var hans föräldrar desperata eftersom inte bara sonen utan hela familjen led av att pojken var sjuk. Pappan berättar för Jesus att han försökt få lärjungarna att bota pojken men de kunde inte. Så frågar han Jesus om han kan. Jesus blir förvånad och lite ilska finns i rösten också. ”Om jag kan!” säger Jesus. Det doftar lite He-man om Jesus.
Idag har vi inte samma världsbild som de som skrev ner denna händelse. Men Gud möter oss i denna världen, inte i nån annan värld. Därför måste texter och berättelser som lyfts in i vår tid helt enkelt kläs i nya kläder. En verkligt äkta syn på Bibelns ord är att förstå dem i ljuset av det vi vet nu. Bibelns berättelser handlar om oss.
Vi får förstå att det som händer i texten och det Jesus försöker säga till oss ligger på ett djupare plan. På samma sätt som många sagor och berättelser vill ge oss mer än bara information. Genom att försöka förstå, tolka, så kan vi beröras på ett djupare plan.
Vi är bundna av tid och rum, vi ser födelse och död som de två yttre ramar inom vilka vi får leva våra liv. Men det gör inte Jesus. Gud är inte en människa – Gud är kärlek. Gud finns som luften vi andas. Gud kanske är just luften.
När pojken var botad och folket förmodligen började jubla och hylla Jesus så ber Jesus dem vara tysta och hålla händelsen hemlig. Jesus har alltså ett större uppdrag att utföra än att ”bara” fixa till en människas liv. Pojken blev frisk, men precis som när ett sjukvårdsteam planerar en väldigt komplicerad och svår operation finns det mer att göra, större uppgifter som väntar.
I fallet med pojken tror jag att Jesus menar att alla inklusive föräldrarna har fel fokus, de tror på fel sätt eller inte alls. Om pojken blir frisk eller inte är inte det viktiga i denna text. Det viktiga är att vi är människor som tror.
För att föra kampen mot det som faktiskt är ont och sjukt i vår tillvaro måste vi börja med att förstå att det är tron som är nyckeln till att livet kan bli helt igen. Att tro är att ha tillit till det oförklarliga, det som vi kallar Gud. Jag måste tro på att när min partner säger att hen älskar mig så är det så. Tro är mycket, mycket djupare än att veta. Tro är universell, det vill säga att skillnaden mellan människor går mellan dem som inte tror och dem som tror snarare än mellan olika religioner eller livshållningar.
Det viktiga är att vi är människor som tror.
Det finns ett hav som ingen ser
Det finns en grav där ingen dör
Det finns en sol som ej går ner
Det finns en strand i varje själ
________________
Larsa Rännar, präst
Lämna ett svar