Hur hälsar du på andra människor? Jag kommer ofta på mig själv med att säga ”hej hej” till människor jag känner, och till människor som jag passerar på gatan. Ibland blir det ett samtal, ibland bara ett hej.
Är du en som hälsar på alla du möter? Har du prövat att vara så? Tänk om ditt hej är den enda hälsningen som den människan får. Hisnande att tänka på. Nu tror du kanske att jag är galen, som inleder veckans tankar med något så enkelt som hur man hälsar på folk. Men jag tror att den lilla handlingen kan göra skillnad i vår värld. Världen vi lever i behöver fler hälsningar.
I denna veckas evangelietext bryr sig Jesus inte om artiga hälsningsfraser eller någon presentation av sig själv. Han frågar inte hur han kan hjälpa den blinde mannen. Han griper in i hans liv. Han spottar på marken, gör någon form av deg och lägger den på mannens ögon.
Gå och tvätta dig i Siloadammen, säger Jesus till honom. Mannen ifrågasätter inte Jesus utan går till dammen, och får sin syn tillbaka. Mannen som aldrig sett ser nu människorna runt omkring honom. Han som blivit tillsagt att han genom sina föräldrars synder är dömd till mörker ser nu ljus, former och människor. Livet förändrades för alltid den dagen. Jesus gav honom chanser som han aldrig tidigare kunnat ana.
Så går Jesus fram genom evangelierna, inte bunden till hälsningsfraser, nej, han ser människor och griper in i deras liv. Varje människas liv är angeläget för honom, lika angeläget.
Människorna kring denna man ser honom som en blind syndare, en människa som fått sitt straff för sin familjs synder. Det är inte vad Jesus ser. Jesus ser en människa som är öppen för att ledas in på trons väg. Trons väg börjar för mannen i helandet, i degen och vattnet som får skölja bort hans blindhet och människors domar. Ett frö blir sått i hans hjärta denna dag, när mannen får säga ”Jag vill tro på honom”.
Viljan till tro är ett stort steg på trons väg, det är den verksamma kraften som Jesus ger. Mannen, han som var blind men nu kan se, han är ett föredöme i tron. Jesus förklarar sig för honom, och han tar tron till sig. Gissningsvis förändrades riktningen för hans liv den dagen. Som om orden riktades direkt till honom: Kämpa trons goda kamp, sök vinna det eviga livet, som du kallats till!
Orden ekar in i våra liv också, samma omsorg som drev Jesus till honom har gett oss rätten att be, att söka Jesus i våra liv. Han vandrar inte på samma sätt längst våra gator men omsorgen och kärleken lever än idag och den utstötte, den blinde och den dömde finns även i vår stad. Låt oss tillsammans söka att lära känna honom som inte brydde sig om artighetsfraser, han som klev in i människors liv.
Vad säger du om att vi imorgon säger hej till någon vi inte känner? Att vi stannar upp och försöker se den ingen annan ser? Låt oss försöka leva som Jesus, öppna för trons kraft och för mötet med den vi inte känner. Låt oss hjälpa andra se att Jesus har satt spår i oss, och att vi vill sätta spår!
Lämna ett svar