Det kan inte hjälpas, texten om Sackaios känns lite som en tecknad serie. Den lille Sackaios som inte ser något i folkmassan utan måste springa före och klättra upp i ett träd för att försöka se Jesus. Britt G Hallqvists målar scenen i färgstarka lite tokroliga penseldrag när hon skriver i psalm 614: ”Sackeus var en publikan, den allra rikaste i stan/Han hade ingen vän ändå, så ensam fick han alltid gå” och ”Han var så liten, han klev opp i mullbärsfikonträdets topp.”
Men där klättrar han alltså upp, Sackaios, och väntar in Jesus, Och Jesus får syn på honom, ber honom komma ner och bjuder dessutom in sig själv på middag hos Sackaios. Det var ju långt ifrån självklart att någon skulle vilja umgås med en sådan som Sackaios, hur rik han än var – han var ju tullindrivare, nämligen, och alldeles frånsett att skatteindrivare normalt kanske inte är den mest populära yrkeskategorin så var han ju dessutom i tjänst hos romarna, ockupationsmakten. Men Jesus säger alltså till Sackaios ”I dag skall jag gästa ditt hem”. Och tullindrivaren upphörde med att driva in tull och fick mycket riktigt, till mångas ilska och irritation, ta emot Mästaren själv i sitt hem.
Jag tycker som sagt att berättelsen är rätt kul – och också hoppingivande. Visst sitter vi alla i det där trädet ibland, för att komma runt våra egna brister och få vara med? Och inte tillhör vi väl allihop hela tiden de mest populära personerna – det kan handla om något vi tvingas göra i en yrkesroll, i vår syssla som föräldrar, vi kanske tvingas svika en vän eller en grupp, ta tillbaka ett löfte. Det kan finnas många anledningar till att vi inte hela tiden är omsvärmade och populära – kanske rentav illa omtyckta ibland.
Men i Guds ögon duger vi allihop. Jesus räknar med oss. Även när vi är som mest larviga, även när vi tagit det mest impopulära beslut vi någonsin kommer att ta – så är vi i Guds ögon vackra och kloka. Det, tycker jag, är det bästa med hela berättelsen; Om till och med någon som Sackaios, som kräver sina landsmän på pengar som sedan går direkt ner i romarnas fickor, kan få besök av Jesus, och upprättelse, så kan nog vi andra också få det. Ingenting vi gör kan få oss diskvalificerade i Jesu ögon. Också till oss, när vi känner oss som allra mest värdelösa och uppgivna, töntiga och hopplösa, säger Jesus: ”Idag ska jag gästa ditt hem”.
Lämna ett svar