Goda förvaltare

”Ploggning är en motionsform där man kombinerar joggning med skräpplockning.[…] I träningssyfte innehåller ploggning varierande kroppsrörelser, då det innehåller böjande, sätta sig på huk och sträckande, samt huvudaktiviteten springa”. Så står det på wikipedia om en får för sig att söka på ordet ploggning som är en en sammanslagning av orden plocka och joggning.
Jag älskar att vara ute i naturen, vandra i fjällen och springa i skogen, gärna ofta och länge. Jag njuter av skogen som omfamnar mig, eller av fjällens öppna vyer som breder ut sig framför mig. Där, mitt i Guds skapelse, har jag många av mina samtal med Gud. När jag pratar om bön med konfirmander brukar jag säga att det är i kyrkan och på mina löpturer i skogen som jag ber allra mest. Ja jag ska väl inte sticka under stol med att jag ibland kan bli lite irriterad på myggen som gärna tar sig en smakbit, eller att det kliar något otroligt när jag sprungit genom gräset med bara ben. Men en tur ute i skogen och ett samtal med Gud i naturen ger mig alltid ny energi och en fördjupad samvaro med både Gud och skapelsen.
Jag tänker att det är viktigt att värna om mig själv och det hjälper skapelsen till med. Det finns forskning som visar att vi mår bättre om vi får röra på oss och spendera tid i naturen. Men vi måste också värna om varandra och skapelsen, vi behöver mycket av naturen för vår existens. Gud har inte bara gett oss ett ansvar att värna om naturen utan vi är också helt beroende av den, av dess vatten exempelvis. Därför tänker jag ofta på en vers ur Sven Hillerts sång Så länge som du lever som vi ofta sjöng under mina tonår. Versen lyder:
”Du fick ett liv att leva. Du lever nu.
Du fick en värld att vårda. Den värnar du.
Du fick en jord att älska och ge ditt liv,
och så länge som du lever föds det liv av till liv.”
Jag funderar ofta på vad jag kan göra för att värna världen jag fått att vårda och hur jag kan ge mitt liv för jorden som jag älskar. För vi vet ju att vi behöver värna den, att vi kanske till och med behöver offra saker i vårt liv för att skapelsen ska må bättre. Jag försöker göra många små saker som att tänka på vad jag äter, konsumera mindre och återanvända påsar. Börja i det lilla.
Och nästa gång jag ger mig ut för att motionera för att värna om mig själv och för att samtala med Gud, då ska jag nog ta med mig en soppåse också. Så att jag kan ägna mig lite åt motionsformen ploggning och plocka upp det skräp jag hittar. För att värna om Guds skapelse som ger mig så mycket. På så sätt kan jag ge lite, lite tillbaka genom att plocka upp det skräp som hamnat på fel ställe.