“Var det blod?”

De senaste åren har vi upplevt kriser och lärt oss att vi ska vara beredda när de kommer. Har vi förberett vårt hem för strömavbrott och störningar i livsmedelsförsörjningen? Energi och råvarutillgångar känns osäkra och världsmarknaden svajar. Mitt i det står vi vanliga små människor och undrar vad som händer med vår privata tillvaro. Vad kan jag själv göra om krisen sveper fram? Vad har jag råd med? Finns något jag kan avstå? Frågorna hopar sig.

Jesus talar om den sanna födan i evangelietexten för Midfastosöndagen (Joh 6:48-59). Han nämner den krislösning som fanns för folket som gick genom öknen. För dem var krislösningen mannat som räckte för den innevarande dagen. Gud skulle förse dem med mer dagen därpå. När Jesus efter brödundret förklarar vad det betyder, säger han att mannat som kom till folkat mättade för dagen. Jesus beskriver att det sanna brödet ger evigt liv. Det sanna brödet är hans kropp och den sanna drycken hans blod. Om någon hade sagt samma sak till mig idag hade jag tyckt att den människan var vämjelig.

Vid ett tillfälle för många år sedan hade vi familjemässa och efter nattvarden sa jag: ”Herren Jesus Kristus, vilkens kropp och blod vi tagit emot, bevarar oss till evigt liv.” En pojke skrek rakt ut: ”Var det blod?” Jag fick tillfälle att förklara utifrån folkets reaktion i denna berättelse att man kan tycka att det är äckligt, men att det är bröd och vin som är Jesu kropp och blod. Det blev en viktig fördjupning och den del av mässan som folk kom ihåg flera år efteråt.

De som först tog del av evangelietexten och vi som läser idag förstår att det handlar om nattvardens bröd och vin, de är Jesu kropp och blod. Vi förstår att det är den djupa föreningen med Jesu kraft och Jesu person som är det som vi får del av. I Johannesevangeliet är enheten mellan Fadern i himlen och Jesus så tät att deras identiteter blandas. På samma sätt är vår gemenskap med Jesus tänkt att vara så nära. Jesus verkar genom våra liv, ord och handlingar. Våra förmågor ställs i tjänst till Gud.

Det blir inte långsökt att tänka att vårt liv och vår vardag hör samman med brödet och vinet, Jesu kött och blod. Ett annat ställe i Johannesevangeliet beskriver det så här: ”Jesus sade: »Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.«” (Joh 4:34). Det är från ett samtal med lärjungarna. Jesu mat är alltså att utföra hans vilja och fullborda Guds verk.

Livets bröd är Jesus som vi mottar i nattvardens gåvor. Dessa påminner om Jesus som fullbordade räddning för oss människor. När vi tar del av dessa gåvor sänds vi ut i världen att fullborda Guds verk och Jesu vilja. Genom oss blir både räddningsplanen och skapelsen fullbordad. Genom Jesus är Gud i oss och verkar i våra liv, för skapelsen, klimatet och medmänniskorna. Det är en riktigt bra krisplan, tycker jag.