Borgerlig begravningsplats

När du överväger att välja en borgerlig begravningsceremoni istället för en kyrklig begravning, kan du undra om du även behöver en särskild borgerlig begravningsplats. På den här webbsidan kan du ta reda på mer om gravplatser när det gäller borgerliga begravningar.

Det finns ingen specifik föreskrift om borgerliga gravplatser, istället sker vanligen nedsättning av den avlidnas aska på en kyrkogård. Tack vare begravningsavgiften som varje svensk medborgare bidrar till genom skatten, säkerställs rätten till en gravplats för alla.

Allmänna och privata begravningsplatser

De flesta begravningsplatser i Sverige är allmänna och öppna för alla som är folkbokförda i Sverige. Huvudman för begravningsverksamheten, med uppdrag av staten, är vanligen Svenska kyrkans församlingar, med undantag av Stockholms och Tranås kommuner. 

Det finns också privata begravningsplatser som drivs av andra trossamfund än Svenska kyrkan, till exempel katolska eller judiska begravningsplatser. Om man väljer en privat begravningsplats, betalar huvudmannen ett belopp för gravsättningen till den som förvaltar begravningsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att den som inte är medlem i Svenska kyrkan eller inte är döpt, inte har rätt till en kyrklig begravning.

Askspriding istället för en borgerlig begravningsplats

För att sprida den avlidnes aska på en plats annan än en traditionell begravningsplats, som till exempel över ett landskap eller vattensamling, krävs ett tillstånd från Länsstyrelsen. Om planen är att låta askan förenas med naturen, bör denna handling utföras minst 300 meter från bebodda områden om det gäller land, eller 300 meter från kusten om det handlar om vatten.

Processen för att ansöka om detta tillstånd är kostnadsfri. Du får inte förvara urnan i ditt hem under väntetiden för att sprida ut askan. Den bör förvaras på krematoriet, eller hos den församling som har ansvaret för begravningsverksamheten. Urnan kan endast hämtas när det är dags att sprida askan.

Om askan planeras att strös ut över vatten, kan en urna designad för sjösättning användas, som börjar lösas upp omedelbart vid kontakt med vatten. En urna som inte löser upp sig är inte tillåten i detta sammanhang. Spridandet av aska bör alltid ske på ett respektfullt sätt. Länsstyrelsen tyder termen ”strös ut” med en praktisk inställning. De anser att en sjösättningsurna, som upplöses i vattnet, på ett etiskt och respektfullt vis sprider den avlidnes aska.

våra BORGERLIGA officianter

Visa alla

Susanne
Eklöf

Borgerlig officiant och begravningsrådgivare

Kristina
Wessman

Borgerlig officiant och begravningsrådgivare

Lena
Thimon

Borgerlig officiant och begravningsrådgivare

Val av gravplats

I regel får man en gravplats i sin hemort. Alla svenska medborgare har rätt till en gravplats på den plats där de är folkbokförda. Begravningsplatser utanför hemorten kan också väljas om tillgängliga. Det centrala här är att den avlidnes önskemål alltid ska respekteras.

Med hjälp av kyrkogårdsförvaltningen eller begravningsbyrån kan man välja plats för graven. Dessa auktoriserade begravningsbyråer har omfattande lokalkunskap om gravplatser i det önskade området. Variationen mellan olika kyrkogårdar i landet är stor, både gällande tillgängliga gravplatser och de gravstenstyper som är tillåtna.

Typer av gravar

Beträffande olika typer av gravar – eller gravskick – tillåter begravningslagen i Sverige en rad alternativ. Valet av gravtyp bestäms ofta av två faktorer: beslutet om kremering kontra jordbegravning, samt mängden underhåll som de anhöriga är beredda att ta på sig på gravplatsen. Man kan välja mellan följande gravtyper:

  • Kistgravar eller urngravar där den avlidnes kropp eller aska begravs på en bestämd gravplats. Dessa är icke-anonyma och underhåll krävs av sådana gravar. 
  • Placering eller utströende av aska i en minneslund utgör ett anonymt val av gravsätt.
  • En askgravplats, ett förenklat alternativ till en urngrav, har lokala riktlinjer för minnesstenar och namnskyltar.
  • Askgravlund representerar en hybrid mellan minneslund och askgravplats, där ett kollektivt monument erbjuder möjlighet att fästa en namnskylt.
  • Ett kolumbarium, eller urnvägg, innebär att urnan bevaras inom en nisch.
  • Spridning av aska på en plats bortom begravningsplatsen är också möjligt, vanligtvis över havet eller en sjö.

Gravfälten på kyrkogårdar och begravningsplatser är ofta uppdelade för att särskilja kistgravar, urngravar och askgravar. Det är dock inte ovanligt att urnor placeras i kistgravar, vilket möjliggör för två personer att vila i samma grav trots att de har valt olika begravningssätt (kista eller urna).

ord från anhöriga

Anledningen till att vi valde Susanne som begravningsrådgivare är att hon även är officiant. Som person är hon enkel att ha att göra med, lätt att få tag i och svarat snabbt på frågor. Som officiant var hon strålande, något som flera som deltog berättade i efterhand.

Ann-Charlotte D.

Läs alla omdömen på Trustpilot

Gravrätt och ansvar

Gällande rätten till gravplats, det vill säga, hur länge gravplatsen finns och platsen är tillgänglig, så inkluderar allmänna begravningsplatser en period på 25 år för både kist- och urngravar. Under denna period har familjemedlemmar rätten att upprätthålla en minnesmarkering med gravsten och planterade blommor. När 25-årsperioden har passerat finns det möjlighet att förlänga gravrätten. Dessutom finns alternativet att överlåta ansvaret för gravskötsel till kyrkogårdsförvaltningen.

Ansvaret för underhållet av en gravplats ligger i regel hos en anhörig, kallad gravrättsinnehavare. De ansvarar för att graven alltid framstår i ett värdigt tillstånd. Om gravrättsinnehavaren av någon anledning inte kan sköta detta åtagande, träder kyrkogårdsförvaltningen in. Detta kan vara fallet om exempelvis en gravsten inte är säkert monterad. Om gravrättsinnehavaren då inte åtgärdar situationen, kommer kyrkogårdsförvaltningen att lägga ner stenen för att förhindra att den faller. 

När gravrättsinnehavaren går bort, överförs gravrätten till en annan person som står den bortgångne nära.

Kostnaden för gravskick

Kostnaden/priset för olika gravskick är en annan faktor att ta hänsyn till. Den begravningsavgift som varje medborgare bidrar med genom skatten innefattar rätten att bli begravd på en allmän begravningsplats och att vila där i 25 år. Efter denna period kan familjen förlänga gravrätten mot en avgift. 

Om valet faller på en askgravlund eller askgravplats tillkommer en engångskostnad, som bekostas av dödsboet, för namnvisning och underhåll under 25 år. Denna avgift kan variera beroende på vilken kyrkogårdsförvaltning som hanterar begravningsplatsen.

Vanliga frågor och svar om borgerliga begravningsplatser

Får man begravas på kyrkogården om man inte är döpt?

Ja, man får absolut begravas på kyrkogården även om man inte är döpt. De flesta begravningsplatser i Sverige är allmänna och öppna för alla som är folkbokförda i Sverige.

Var begravs man vid borgerlig begravning?

Det finns ingen specifik föreskrift om borgerliga gravplatser, istället sker vanligen nedsättning av den avlidnas aska på en kyrkogård.

Hur går askspridning till?

Vill man sprida ut askan någon annanstans än på begravningsplatsen behöver man ansöka till ett tillstånd för detta hos Länsstyrelsen. Stället där man sprider ut askan måste vara minst 300 meter från bebyggelse och kusten. Viktigt att notera är att markägarens godkännande alltid krävs för att tillåta utströning av aska över deras mark.
Området där du bestämmer dig för att sprida askan ska inte markeras ut. Askan får inte spridas över områden som är belagda med snö eller is.  En månad efter själva askspridningen är det nödvändigt att skicka ett certifikat till Länsstyrelsen som bekräftar att askan har spridits i enlighet med det utfärdade tillståndet.

Får man begravas var man vill?

Vanligtvis tilldelas en gravplats till den avlidne i hens hemkommun. Varje svensk medborgare har rätt till en gravplats där de officiellt är registrerade. Om det finns utrymme, kan också begravningsplatser utanför hemkommunen väljas. Det centrala är att man bör alltid uppfylla den avlidnas individuella preferenser.