Personal inom inre sjöfart
Arbetstid
Besättningen och annan ombordpersonal får arbeta åtta timmar om dagen. Arbetstiden får förlängas om de arbetar högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en tolvmånadersperiod. Den högsta tillåtna arbetstiden under tolvmånadersperioden är 2 304 timmar. Om anställningen är kortare än tolv månader ska den högsta tillåtna arbetstiden minskas i motsvarande mån.
Exempel
Maria driver en passagerarfärja på Rhen. Under turistsäsongen ber hon sin besättning att arbeta 10-timmarsskift. Maria håller noga koll på deras arbetstid så att de under ett år inte jobbar mer än 48 timmar i veckan i snitt. Hon anpassar schemat och minskar arbetstiden under lågsäsongen för att kompensera. På så sätt kan hon klara bemanningen under högsäsongen utan att bryta mot arbetstidsreglerna.
Exempel
Piotr anställer personal för ett projekt på Donau som ska pågå i ett halvår. Han räknar ut den maximala arbetstiden för en anställning på sex månader. Under en tolvmånadersperiod får de anställda som mest jobba 2 304 timmar. Under sex månader får de jobba högst hälften så många timmar, dvs. 1 152 timmar (2 304 timmar delat med 12 månader = 196, gånger 6 månader = 1 152). Genom att se till att de anställdas totala arbetstid inte överskrider den gränsen håller han sig inom reglerna.
Arbetstiden får inte överstiga 14 timmar under en 24-timmarsperiod och 84 timmar under en sjudagarsperiod. Om det enligt schemat finns fler arbets- än vilodagar får den genomsnittliga veckoarbetstiden vara högst 72 timmar under en fyramånadersperiod.
Exempel
Bianca leder ett team med pråmarbetare som har ett tajt schema. Hon har ett fulltecknat program framför sig med många leveranser. Hon schemalägger sin personal att jobba 14 timmar per dag sex dagar i sträck, måndag–lördag. Varje vecka jobbar de alltså
14 timmar/dag x 6 dagar = 84 timmar/vecka.
Det här schemat följer reglerna om dygns- och veckoarbetstid, men ligger på max för veckoarbetstiden. Under de följande fyra månaderna vet Bianca att besättningen kommer att ha fler arbetsdagar än vilodagar. Hon måste se till att de i genomsnitt inte jobbar mer än 72 timmar i veckan.
Därför planerar hon in
- fyra veckor med långa arbetsdagar (84 timmar/vecka = totalt 336 timmar)
- fyra veckor med kortare arbetsdagar (60 timmar/vecka = totalt 240 timmar).
Under åtta veckor jobbar personalen
- totalt 586 timmar (336+240 timmar)
- i snitt 72 timmar/vecka under åtta veckor (576 timmar / 8 veckor = 72 timmar/vecka).
Genom att variera arbetstiderna på detta sätt ser Bianca till att besättningen jobbar högst 72 timmar i veckan under de fyra månaderna.
Årlig betald semester
Dina anställda har rätt till minst fyra veckors betald semester varje år, eller en proportionell andel om anställningen är kortare än ett år. Du får inte erbjuda de anställda pengar i stället för den lagstadgade semestern, utom då anställningen avslutas.
Nattarbete
Nattarbetstiden får vara högst 42 timmar per vecka. Med natt avses tiden mellan kl. 23 och kl. 6.
Viloperioder
Dina anställda får arbeta högst 31 dagar i sträck.
Om dina anställda enligt schemat har färre arbetsdagar än vilodagar ska de få lika många sammanhängande vilodagar som arbetsdagar. Om de t.ex. arbetar 10 dagar i sträck måste de få 10 vilodagar i sträck. Du får dock ge dina anställda färre sammanhängande vilodagar direkt efter arbetsdagarna om
- de anställda arbetar högst 31 dagar i sträck
- de får minst det antal sammanhängande vilodagar som anges i tabellen nedan
- den förlängda eller ändrade perioden av arbetsdagar utjämnas inom beräkningsperioden.
Om dina anställda har fler arbets- än vilodagar ska de få minst ett visst antal sammanhängande vilodagar enligt följande tabell:
| Arbetsdagar i följd | Vilodagar |
| 1–10 dagar | 0,2 vilodagar per arbetsdag |
| 11–20 dagar | 0,3 vilodagar per arbetsdag |
| 21–31 dagar | 0,4 vilodagar per arbetsdag |
Delar av vilodagar räknas samman, men de anställda kan bara ta ut hela vilodagar. En anställd som t.ex. arbetar 12 dagar i sträck har rätt till 3,6 vilodagar. Han eller hon kan då ta ut tre heldagar och föra över 0,6 dagar till nästa viloperiod.
Dina anställda ska ha en viloperiod på minst
- 10 timmar under en 24-timmarsperiod, varav minst 6 timmar utan avbrott
- 84 timmar under en sjudagarsperiod.
Säsongsarbete
Om du anställer säsongsarbetare på ett passagerarfartyg (högst nio sammanhängande månader under en tolvmånadersperiod) får de arbeta
- högst 12 timmar under varje 24-timmarsperiod
- högst 72 timmar under varje sjudagarsperiod.
De anställda ska tjäna in 0,2 vilodagar per arbetsdag. De ska ha minst två vilodagar under varje 31-dagarsperiod.
Exempel
Elisa jobbar på ett kryssningsfartyg och har olika schema beroende på säsong.
Ordinarie arbetsschema
Elisa och de andra i besättningen får jobba som mest 14 timmar under en 24-timmarsperiod och måste ha 10 timmars vila, varav minst 6 timmars sammanhängande vila. Under en vecka får Elisa jobba högst 84 timmar och måste vila 84 timmar.
Elisa jobbar 15 dagar i sträck. Enligt tabellen behöver hon 15 x 0,3 vilodagar = 4,5 vilodagar. Hon tar ledigt fyra hela dagar och för över en halv dag till nästa viloperiod.
Schema under högsäsong
Under turistsäsongen (men högst 9 månader) jobbar Elisa upp till 12 timmar per dag och 72 timmar i veckan.
Om hon jobbar 10 dagar under den här perioden får hon 10 x 0,2 vilodagar = 2 vilodagar.
Under en 31-dagarsperiod måste Elisa ha minst två hela vilodagar.
Registrera arbetstiden
Som arbetsgivare måste du registrera de anställdas dagliga arbetstid och viloperioder.
Minst följande information måste registreras:
- Fartygets namn
- Arbetstagarens namn
- Den ansvarige befälhavarens namn
- Datum
- Arbets- eller vilodag
- Arbetstidens och viloperiodernas början och slut
De registrerade uppgifterna ska sparas ombord åtminstone till beräkningsperiodens slut och kontrolleras regelbundet av arbetsgivaren och arbetstagaren. Du måste också ge dina anställda en kopia av uppgifterna, som de måste spara i minst ett år.
Hälsoundersökningar
Dina anställda måste få en gratis årlig hälsoundersökning som omfattas av tystnadsplikt. Nattarbetare som får hälsoproblem på grund av nattarbetet ska om möjligt omplaceras till dagarbete.
Erkänn behörighetsbevis från andra EU-länder
När du anställer personal måste de visa upp ett behörighetsbevis som intygar att de har den kompetens som krävs för arbetet. Du måste alltid godta behörighetsbevis som har utfärdats i ett annat EU-land.
Om du anställer personal från länder utanför EU måste du se till att deras kvalifikationer erkänns enligt EU:s regler genom att de bedöms som likvärdiga och godkänns av rätt instans.
Flera EU-länder har infört elektronisk kontroll av behörighetsbevis. Det är ett säkert, snabbt och kostnadseffektivt sätt att se till att du anställer behörig personal.
Utbildningskrav
Du måste se till att alla arbetstagare får obligatorisk utbildning om nödsituationer, första hjälpen och brandsäkerhet. I EU:s riktlinjer uppmuntras starkt till yrkesfortbildning. I vissa EU-länder är det obligatoriskt med fortbildning så hör med myndigheterna för att ta reda på vad som gäller.
Åldersgränser och språkkunskaper
EU-reglerna omfattar krav på minimiålder och arbetslivserfarenhet för olika typer av befattningar. EU-länderna får dock införa högre åldersgränser utifrån sina säkerhets- och verksamhetskrav. Du måste också se till att arbetstagarna har de språkkunskaper som krävs för arbetet och i de länder eller regioner där de arbetar.
Nedan hittar du information om vad som gäller i de olika länderna.