Prop. 2017/18:166

Reviderade regler för fartyg i inlandssjöfart

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 mars 2018

Stefan Löfven

Tomas Eneroth (Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att genomföra EU-direktivet om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. Direktivet är i huvudsak en redaktionell omarbetning av ett tidigare direktiv. De lagändringar som föreslås är därför i huvudsak redaktionella justeringar i form av ändrade hänvisningar till direktivet och ändrad terminologi. Utöver detta föreslås dock bl.a. att det s.k. unionscertifikatet för inlandssjöfart ska medföras ombord på fartyget i original.

Propositionen innehåller vidare två förslag som inte är relaterade till det nämnda EU-direktivet. Det föreslås för det första att Transportstyrelsen ska få överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska sjöfartsskyddscertifikat för fartyg. Detta förslag innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till utländska organ. Riksdagens beslut bör därför fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Det föreslås för det andra att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från mönstringslagen för s.k. isnavigatörer.

De lagändringar som avser genomförandet av EU-direktivet föreslås träda i kraft den 7 oktober 2018. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),

2. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),

3. lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929)

Härigenom föreskrivs att 2 § mönstringslagen (1983:929) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

Lagen gäller inte i fråga om fartyg med mindre bruttodräktighet än 20 och fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik transportera gods eller passagerare.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för annan sjöpersonal än däcks- och maskinpersonal och telegrafister.

Regeringen får också meddela föreskrifter om vad som skall gälla för sådan personal som undantas.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för

1. annan sjöpersonal än däcks- och maskinpersonal och telegrafister, och

2. isnavigatörer.

Regeringen får också meddela föreskrifter om vad som ska gälla för sådan personal som undantas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för fartyg med särskild verksamhetsinriktning eller för inhyrda utländska fartyg meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om ytterligare undantag från lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

1 Senaste lydelse 2007:94.

2.2. Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364)

dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1, 1 a, 1 b och 7 §§, 5 kap. 7 § och 7 kap. 11 och 11 a §§ och rubriken närmast före 3 kap. 1 a § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 21 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §2

Med erkänd organisation avses i denna lag en organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg.

Med erkänt klassificeringssällskap avses i denna lag ett sällskap som har erkänts i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG, senast ändrat genom rådets direktiv 2013/22/EU av den 13 maj 2013 om anpassning av vissa direktiv när det gäller transportpolitik med anledning av Republiken Kroatiens anslutning.

Med erkänt klassificeringssällskap avses i denna lag ett sällskap som har erkänts i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG, i den ursprungliga lydelsen.

3 kap.

1 §3

Ett svenskt fartyg som har ett skrov med en största längd av minst 15 meter eller är ett passagerarfartyg ska ha ett fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver dock ha fartcertifikat endast om den största längden hos skrovet överstiger 24 meter.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG. 2 Senaste lydelse 2013:986. 3 Senaste lydelse 2017:306.

Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fartcertifikat.

Transportstyrelsen får befria ett fartyg från skyldigheten att ha fartcertifikat, om ett passagerarfartygscertifikat har utfärdats för fartyget enligt 2 §.

Fartyg och flytande utrustning som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.

Fartyg och flytande utrustning som har något av de certifikat som anges i 1 a § första stycket behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.

Gemenskapscertifikat

för

inlandssjöfart

Unionscertifikat

för

inlandssjöfart

1 a §

4

Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt direktiv 2006/87/EG eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:

Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett unionscertifikat för inlandssjöfart eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:

1. passagerarfartyg,

2. bogserfartyg och skjutbogserare som är avsedda att bogsera, sidobogsera eller skjuta på antingen sådana fartyg som avses i 3 eller flytande utrustning, och

3. andra fartyg som har en längd av minst 20 meter, eller för vilka produkten av längd, bredd och djupgående ger en volym på minst 100 m3.

Flytande utrustning ska också ha något av de certifikat som anges i första stycket vid trafik på inre vattenvägar.

Havsgående fartyg som har giltiga certifikat för havsgående trafik behöver trots första stycket inte ha något av de certifikat som där anges när de tillfälligt trafikerar inre vattenvägar.

Certifikatet ska medföras ombord i original.

1 b §5

Fartyg eller flytande utrustning som endast trafikerar svenska vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha något

Svenska fartyg eller svensk flytande utrustning som endast trafikerar svenska vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha

4 Senaste lydelse 2013:986. 5 Senaste lydelse 2013:986.

gemenskapscertifikat enligt 1 a §. något sådant certifikat som anges i 1 a § första stycket.

7 §6

Ett fartyg som ska ha fribordsmärken enligt 5 § ska också ha ett fribordscertifikat. Fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fribordscertifikat.

Ett fartyg som ska ha fribordsmärken enligt 5 § ska också ha ett fribordscertifikat. Fartyg som har något av de certifikat som anges i 1 a § första stycket behöver inte ha något fribordscertifikat.

5 kap.

7 §7

Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § ska besiktigas om det har genomgått någon större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdigheten. En sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats. För fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart ska en besiktning, i stället för inom den tid som anges i andra meningen, göras innan fartyget gör någon ny resa.

Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § ska besiktigas om det har genomgått någon större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdigheten. En sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats. För fartyg som har ett unionscertifikat för inlandssjöfart ska en besiktning, i stället för inom den tid som anges i andra meningen, göras innan fartyget gör någon ny resa.

21 a §

Om ett unionscertifikat för inlandssjöfart har ersatts av ett nytt ska fartygets ägare eller redare på uppmaning av tillsynsmyndigheten återlämna det ersatta certifikatet till myndigheten.

6 Senaste lydelse 2013:986. 7 Senaste lydelse 2013:986.

7 kap.

11 §8

Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation att utfärda och förnya andra certifikat än gemenskapscertifikat för inlandssjöfart och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.

Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation att utfärda och förnya andra certifikat än unionscertifikat för inlandssjöfart och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.

Innehållet i överlåtelsen ska regleras genom ett avtal. Avtalet får innehålla en begränsning av statens rätt att kräva ersättning från organisationen för skadestånd som staten ålagts att betala på grund av organisationens vållande. En sådan begränsning ska vara förenlig med vad som anges i detta avseende i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv 2014/111/EU.

11 a §9

Transportstyrelsen får överlåta åt ett erkänt klassificeringssällskap att utfärda och förnya gemenskaps-certifikat för inlandssjöfart. Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige får Transportstyrelsen i stället överlåta uppgifterna åt en erkänd organisation.

Transportstyrelsen får överlåta åt ett erkänt klassificeringssällskap att utfärda och förnya unionscertifikat för inlandssjöfart. Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige, får Transportstyrelsen i stället överlåta uppgifterna åt en erkänd organisation.

1. Denna lag träder i kraft den 7 oktober 2018.

2. Certifikat som har utfärdats med stöd av äldre bestämmelser gäller till och med de datum som följer av de bestämmelserna eller av beslutet om utfärdande.

8 Senaste lydelse 2017:306. 9 Senaste lydelse 2013:986.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd

Härigenom föreskrivs att 21 a § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 a §1

Transportstyrelsen får erkänna en organisation som uppfyller de krav som anges i bestämmelsen i punkt 4.5 i bilaga 3 till förordning (EG) nr 725/2004 som en erkänd sjöfartsskyddsorganisation.

Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation som uppfyller de ytterligare krav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 21 b § att

1. granska och godkänna skyddsplaner för fartyg enligt bestämmelsen i punkt 9.2 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004, och

2. utöva tillsyn enligt bestämmelserna i punkt 19.1–19.3 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004.

2. utöva tillsyn enligt bestämmelserna i punkt 19.1–19.4 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004.

Ett beslut om överlåtelse får förenas med ytterligare villkor för utförande av uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

1 Senaste lydelse 2013:294.

3. Ärendet och dess beredning

Tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart

Inom Näringsdepartementet utarbetades under hösten 2017 en promemoria med förslag till de författningsändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG i svensk rätt. Direktivet finns som bilaga 1 till denna proposition. Promemorians lagförslag finns som bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2017/06258/RS).

Överlåtelse av interimistisk certifiering av fartyg

Inom Näringsdepartementet utarbetades under våren 2017 en promemoria med förslag till lagreglering om överlåtelse till en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utföra interimistisk certifiering av fartyg. Promemorians lagförslag finns som bilaga 4.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2017/03553/MRT).

Isnavigatör

Inom Näringsdepartementet utarbetades under hösten 2017 en promemoria med förslag till de författningsändringar som krävs för att genomföra internationella bestämmelser om nya utbildningar för personal på bl.a. fartyg som trafikerar polarområden i svensk rätt. Promemorians lagförslag finns som bilaga 6.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2017/05885/RS).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 8 februari 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har en redaktionell ändring gjorts i lagtexten.

4. Revidering av direktivet om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG ersätter det nuvarande direktivet från 2006 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. Sverige har genomfört 2006 års direktiv huvudsakligen i fartygssäkerhetslagen (2003:364), förkortad FSL, fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), förkortad FSF, och Transportstyrelsens föreskrifter (se bl.a. TSFS 2014:96), jfr prop. 2012/13:177. Det nya direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 7 oktober 2018.

Nästan bara redaktionella uppdateringar

Det nya direktivet innebär i stort sett att tekniska och redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till 2006 års direktiv. Till exempel har terminologin anpassats till Lissabonfördraget genom att termen gemenskapscertifikat bytts ut mot termen unionscertifikat. Till följd av Lissabonfördraget har det införts befogenheter för kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter. I det nya direktivet har vidare vissa bestämmelser flyttats från bilagorna till artiklarna, i de allra flesta fall med oförändrat innehåll i sak. Det har dock gjorts vissa mer substantiella ändringar i direktivet.

Substantiella ändringar

Den största förändringen jämfört med det tidigare direktivet består i att de konkreta tekniska specifikationerna för fartyg som i 2006 års direktiv fanns i en mycket omfattande bilaga, nu har tagits bort, och ersatts av en hänvisning till de standarder som tas fram inom den nya kommitté (CESNI) som har konstituerats inom ramen för Rhenkommissionen (CCNR). CESNI består av samtliga medlemsstater inom EU samt de medlemsstater som är parter till CCNR, dvs. de stater genom vilka floden Rhen rinner. EU-kommissionen kommer därmed i fortsättningen inte att ta fram ändringar av det rent tekniska regelverket i bilagorna, utan i stället genom delegerade akter uppdatera hänvisningen i direktivet till CESNI:s standarder.

En ändring har också gjorts beträffande processen för att ändra klassificeringen av de nationella inre vattenvägarna. Enligt 2006 års direktiv kan en medlemsstat, efter samråd med kommissionen, göra ändringar i klassificeringen av sina vattenvägar i de zoner som är upptagna i bilaga I. Ändringarna ska därefter anmälas till kommissionen. Det finns däremot inte någon möjlighet för kommissionen att därefter ändra bilaga I, utan bilagan måste ändras genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta förfarande har förenklats i det nya direktivet så att kommissionen genom delegerade akter kan ändra klassificeringen av en vattenväg, inbegripet lägga till och stryka vattenvägar. Ändringar kan dock göras endast på begäran av den berörda medlemsstaten.

Det nya direktivet innehåller ett fåtal andra justeringar av mer substantiell karaktär, bl.a. följande: – enligt artikel 7 ska fartygets certifikat medföras ombord i original, – i artikel 12 har det förtydligats att unionscertifikatet får förnyas av alla myndigheter som har anmälts som behöriga, inte bara av den myndighet som har utfärdat certifikatet.

Utöver de förslag som lämnas i denna proposition kommer direktivet att kräva ändringar i såväl förordning som myndighetsföreskrifter.

5. Genomförande av det reviderade direktivet om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart

5.1. Termen gemenskapscertifikat byts ut mot termen unionscertifikat

Regeringens förslag: Termen gemenskapscertifikat i fartygssäkerhetslagen byts ut mot termen unionscertifikat.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens förslag: Det nya direktivet använder sig av termen unionscertifikat i stället för gemenskapscertifikat i enlighet med terminologin i Lissabonfördraget. Ändringarna är rent terminologiska.

De bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364) som använder termen gemenskapscertifikat bör således ändras så att termen unionscertifikat används i stället.

I 1 kap. 5 § andra stycket fartygssäkerhetslagen anges vad som avses med erkänt klassificeringssällskap. Bestämmelsen hänvisar därvid till det upphävda direktivet. En ändring bör därför göras så att hänvisningen i stället görs till det nya direktivet. Eftersom en ändring av direktivets bestämmelser om erkännande av klassificeringssällskap har en materiell innebörd bör hänvisningen även fortsättningsvis vara statisk.

5.2. Certifikatet ska medföras ombord i original

Regeringens förslag: Unionscertifikatet för inlandssjöfart och

Rhencertifikatet ska medföras ombord i original.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 7 ska farkoster som trafikerar de inre vattenvägarna medföra vissa certifikat i original. De certifikat som avses är oförändrade jämfört med 2006 års direktiv. Däremot har det införts ett krav i det nya direktivet på att medföra certifikatet i original. Något sådant krav finns inte i den svenska lagstiftningen.

En ändring bör därför göras för att genomföra direktivets krav, lämpligen i ett nytt stycke i 3 kap. 1 a § fartygssäkerhetslagen.

Hänvisningar till S5-2

  • Prop. 2017/18:166: Avsnitt 9.2

5.3. Återlämnande av det ursprungliga certifikatet vid utfärdande av ett nytt certifikat

Regeringens förslag: Om ett unionscertifikat för inlandssjöfart har ersatts av ett nytt ska fartygets ägare eller redare på uppmaning av tillsynsmyndigheten återlämna det ersatta certifikatet till myndigheten.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens förslag: Artikel 12 innehåller bestämmelser om att certifikat kan förnyas. Detta sker i vanliga fall genom att en anteckning görs på det befintliga certifikatet efter avslutad tillsynsförrättning. I vissa fall kan myndigheten välja att i stället utfärda ett nytt certifikat, jfr t.ex. artikel 14 andra stycket. Enligt artikel 2.09.4 i bilaga V till direktivet ska, om ett unionscertifikat ersätts av en ny version i stället för att dess giltighetstid förlängs, det gamla certifikatet skickas tillbaka till den behöriga myndighet som utfärdade det.

Det ursprungliga certifikatet ska enligt förslaget i avsnitt 5.2 medföras i original på fartyget. Redaren eller ägaren måste därför åläggas att återlämna originalcertifikatet till tillsynsmyndigheten, som därefter i sin tur får skicka certifikatet till den myndighet som har utfärdat det. Skyldigheten för redaren och ägaren kräver lagstöd. Lämpligen kan denna skyldighet anges i en ny bestämmelse i fartygssäkerhetslagen. Skyldigheten för tillsynsmyndigheten att därefter skicka in certifikatet till den utfärdande myndigheten kan regleras i förordning.

Hänvisningar till S5-3

5.4. Förtydligande av undantag från krav på certifikat

Regeringens förslag: Fartyg som har s.k. Rhencertifikat ska undantas från krav på fartcertifikat och fribordscertifikat.

Undantag från skyldigheten att ha unionscertifikat eller Rhencertifikat vid fart på inre vattenvägar i Sverige ska gälla svenska fartyg och svensk flytande utrustning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter.

Skälen för regeringens förslag

Undantag från krav på fartcertifikat och fribordscertifikat

Vid genomförandet av det nuvarande direktivet föreslog regeringen att fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart inte ska behöva ha fartcertifikat, passagerarfartygscertifikat eller fribordscertifikat, jfr prop. 2012/13:177 s. 31. I lagtexten fick detta förslag något olika

utformning, jfr 3 kap.1, 2 och 7 §§fartygssäkerhetslagen. De olika utformningarna innebär att innehav av ett s.k. Rhencertifikat, som enligt 3 kap. 1 a § fartygssäkerhetslagen är likställt med ett gemenskapscertifikat, endast ger undantag från krav på passagerarfartygscertifikat. Däremot krävs enligt 3 kap. 1 och 7 §§ FSL för fartyg med Rhencertifikat såväl fartcertifikat som fribordscertifikat. Några skäl till denna skillnad mellan gemenskapscertifikatet och Rhencertifikatet redovisas inte i propositionen. Något skäl för en sådan skillnad har inte heller framkommit. Bestämmelserna i 3 kap.1 och 7 §§fartygssäkerhetslagen bör därför ändras så att fartyg med Rhencertifikat befrias från krav på fartcertifikat och fribordscertifikat.

Undantag från krav på certifikat för inlandssjöfart

Enligt 3 kap. 1 a § fartygssäkerhetslagen gäller krav att inneha antingen ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart eller ett s.k. Rhencertifikat för att få trafikera inre vattenvägar. Enligt 3 kap. 1 b § gäller dock att fartyg eller flytande utrustning som endast trafikerar svenska vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg inte behöver ha något gemenskapscertifikat. De svenska inre vattenvägar som är utpekade i Transportstyrelsens föreskrifter saknar samtliga förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU. Avsikten vid genomförandet av det nuvarande direktivet om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart var att fartyg skulle ha en möjlighet att välja att i stället trafikera svenska farvatten med stöd av den nuvarande svenska regleringen i fartygssäkerhetslagen, jfr prop. 2012/13:177 s. 30. I sådant fall gäller för svenska fartyg krav på t.ex. fartcertifikat eller passagerarfartygscertifikat, jfr 3 kap.1 och 2 §§fartygssäkerhetslagen. Utländska fartyg kan dock inte få sådana certifikat. Någon avsikt att utländska inlandssjöfartsfartyg skulle få rätt att trafikera svenska inre vattenvägar utan något certifikat eller annat bevis på nödvändig sjövärdighet torde knappast ha funnits, och bör inte finnas. Det bör därför förtydligas i paragrafen att undantagsmöjligheten endast bör gälla för svenska fartyg och svensk flytande utrustning. Eftersom de svenska fartygen då i stället omfattas av krav på t.ex. fart- och passagerarfartygscertifikat uppfylls kravet i artikel 24.1 i direktivet, dvs. att undantag från krav på t.ex. certifikat för inlandsfartyg endast får medges under förutsättning att en tillräcklig säkerhetsnivå upprätthålls.

Undantag för havsgående fartyg

I 3 kap. 1 a § tredje stycket fartygssäkerhetslagen finns bestämmelser om undantag från krav på gemenskapscertifikat för inlandssjöfart för havsgående fartyg. Bestämmelsen har kompletterats med verkställighetsföreskrifter i Transportstyrelsens föreskrifter om bl.a. vilka certifikat som ska anses vara giltiga certifikat för havsgående trafik. Bestämmelserna är relativt detaljerade och lämpar sig bättre för en sammanhållen reglering i myndighetsföreskrift. Bestämmelsen i 3 kap. 1 a § tredje stycket fartygssäkerhetslagen bör därför tas bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i stället med stöd av 7 kap. 9 § samma lag meddela föreskrifter om undantag för havsgående fartyg.

5.5. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 7 oktober 2018.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 37 i direktivet ska de författningar som genomför direktivet genomföras senast den 7 oktober 2018. Ikraftträdandet bör således sättas till det datumet.

6. Överlåtelse av interimistisk sjöfartsskyddscertifiering av fartyg

Regeringens förslag: Transportstyrelsen ska få överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska sjöfartsskyddscertifikat för fartyg.

Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens, förutom att det i promemorian föreslås att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2018.

Remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter.

Skälen för regeringens förslag

Europaparlamentets och rådets förordning nr 725/2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (EU-förordningen) innehåller bestämmelser om hur fartyg och hamnanläggningar ska skyddas mot allvarliga brottsliga handlingar, t.ex. terrorhandlingar. Till exempel ska varje rederi och hamnanläggning göra en skyddsutredning och ta fram en skyddsplan som ska godkännas. Rederierna och hamnanläggningarna ska för att få interagera med andra fartyg och hamnanläggningar ha ett s.k. sjöfartsskyddscertifikat. Rederier och hamnanläggningar ska utse skyddschefer. EU-förordningen innebär att det internationella regelverk om sjöfartsskydd som antogs inom ramen för den internationella sjöfartsorganisationen IMO som en följd av terrorhandlingarna i USA den 11 september 2001 gjorts till direkt gällande EU-rätt. EU-förordningen kompletteras bl.a. av lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.

EU-förordningen omfattar kommersiella fartyg och hamnanläggningar. Krigsfartyg och trupptransportfartyg omfattas inte, jfr t.ex. artikel 3.7 i förordningen. Därmed omfattas inte heller samverkan mellan en hamnanläggning och ett sådant militärt fartyg.

Bestämmelser om kontroll och tillsyn över att rederier och hamnanläggningar uppfyller kraven på sjöfartsskydd finns i EU-förordningen. Transportstyrelsen utövar tillsyn över att EU-förordningen följs när det gäller svenska fartyg och hamnanläggningar. EU-förordningen medger

att tillsynen i vissa fall kan överlåtas till erkända sjöfartsskyddsorganisationer, vilket i de flesta fall utgörs av s.k. klassificeringssällskap. Enligt 21 a § lagen om sjöfartsskydd får Transportstyrelsen överlåta till en sådan erkänd sjöfartsskyddsorganisation att granska och godkänna skyddsplaner för fartyg och att utöva viss tillsyn.

Överlåtelse av tillsynsuppgifter inom sjöfartsskyddet är redan möjligt

Möjligheten att överlåta vissa tillsynsuppgifter till erkända sjöfartsskyddsorganisationer finns som ovan beskrivits både i det internationella regelverket och i EU-förordningen. Möjligheten utnyttjades inte när de internationella bestämmelserna genomfördes eller när EU-förordningen trädde i kraft, men infördes 2013 som ett led i regeringens ambition att öka flexibiliteten och valmöjligheten för svenska rederier vid valet av tillsynsorgan, jfr prop. 2012/13:110. De uppgifter som enligt 21 a § lagen om sjöfartsskydd får överlåtas till dessa organisationer är dels granskning och godkännande av skyddsplaner för fartyg enligt bestämmelsen i punkt 9.2 i bilaga 2 till EU-förordningen, dels utövandet av tillsyn enligt bestämmelserna i punkt 19.1–19.3 i bilaga 2 till EU-förordningen. De tillsynsuppgifter som omfattas utgörs närmare bestämt av kontroller av fartygets sjöfartsskyddssystem och tillhörande utrustning (punkt 19.1) och utfärdande av eller påskrift av certifikatet (punkt 19.2). I punkt 19.3 finns bestämmelser om certifikatets varaktighet och giltighet som blir tillämpliga vid utförandet av uppgifterna i punkt 19.2.

Interimistisk certifiering kan inte överlåtas …

I punkt 19.4 i bilaga 2 till EU-förordningen finns bestämmelser om interimistisk certifiering som kompletterar certifieringen i punkt 19.2. Dessa tillfälliga certifikat får utfärdas till huvudsakligen nybyggda fartyg, fartyg som flaggas in eller fartyg som varit ur drift en längre period, och endast fram till dess att det permanenta certifikat som avses i punkt 19.2 utfärdats. Skillnaden mellan ett interimistiskt och ett permanent certifikat består i att ett interimistiskt certifikat inte förutsätter att fartygets skyddsplan är godkänd. Det räcker med att kontrollera att skyddsplanen är upprättad och har skickats in till myndigheten eller den erkända sjöfartsskyddsorganisationen för godkännande.

Någon möjlighet att överlåta den interimistiska certifieringen till erkända sjöfartsskyddsorganisationer, något som både det internationella regelverket som EU-förordningen alltså möjliggör, finns dock inte enligt 21 a § lagen om sjöfartsskydd. Av förarbetena till den lagändring varigenom överlåtelsemöjligheten infördes framgår inte att det var någon uttrycklig avsikt att undanta interimistisk certifiering från möjligheten att överlåta till erkända sjöfartsskyddsorganisationer. Tvärtom synes avsikten snarare ha varit att även denna certifiering skulle kunna överlåtas (jfr prop. 2012/13:110 s. 17 och 32). Inte heller i Transportstyrelsens rapport som låg till underlag för regeringens förslag framgår att interimistisk certifiering skulle vara undantagen från möjligheten att överlåta till erkända sjöfartsskyddsorganisationer.

… men bör kunna överlåtas

Möjligheten att överlåta uppgifter till erkända organisationer, såväl när det gäller uppgifter som rör fartygs säkerhet som när det gäller uppgifter inom sjöfartsskyddet är tillåten och mycket vedertagen globalt. Den är också sedan några år tillbaka även utnyttjad i stor omfattning i Sverige för att förenkla och skapa bättre näringspolitiska förutsättningar för rederier, utan att miljö-, säkerhets- eller sjöfartsskyddskraven sänks eller att åtagandena som flagg-, hamn- eller kuststat påverkas negativt, jfr prop. 2012/13:110 s. 19. Det har inte framkommit att detta skulle ha medfört några negativa konsekvenser i form av t.ex. ökade säkerhetsrisker eller bristfällig tillsyn. Möjligheten för rederier och hamnanläggningar att kunna använda sig av erkända sjöfartsskyddorganisationer för kontroller av sjöfartsskyddet är positiv och förenklar det dagliga arbetet. Någon anledning till att interimistiska certifieringar inte ska kunna överlåtas har inte framkommit. Det bör således införas en möjlighet för Transportstyrelsen att överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utföra även interimistisk certifiering av fartyg enligt bestämmelserna i punkt 19.4 i bilaga 2 till EU-förordningen. Bestämmelsen i 21 a § lagen om sjöfartsskydd bör därför hänvisa till även punkt 19.4 i bilaga 2 till EU-förordningen.

Den nuvarande hänvisningen i 21 a § lagen om sjöfartsskydd till EUförordningen är dynamisk. Hänvisningen bör vara dynamisk även i fortsättningen eftersom en eventuell ändring i förordningen kan antas träda i kraft och ska tillämpas inom en sådan tid att det inte finns förutsättningar att ändra bestämmelsen i lagen innan EU-förordningen ska börja tillämpas.

Grundlagsstöd krävs för överlämnande av förvaltningsuppgifter

Förslaget innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlämnas till en privat aktör. Av 12 kap. 4 § andra stycket regeringsformen, förkortad RF, följer att ett överlämnande av en sådan förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till en juridisk person eller en enskild individ måste ha stöd i lag.

De erkända sjöfartsskyddsorganisationer som har en möjlighet att utöva tillsyn enligt nuvarande regler utgörs av såväl svenska som utländska aktörer. Den som redan utnyttjar en erkänd sjöfartsskyddsorganisation för tillsyn kan således ha ett intresse av att använda samma organisation även för utfärdandet av interimistiska sjöfartsskyddscertifikat. Det bör därför vara möjligt att överlämna den här föreslagna uppgiften även till utländska organ. Av 10 kap. 8 § RF framgår att förvaltningsuppgift som inte direkt grundar sig på RF kan överlåtas till bl.a. en utländsk inrättning genom beslut av riksdagen. Enligt nämnda bestämmelse får riksdagen i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse. Eftersom uppgiften innefattar myndighetsutövning krävs enligt 10 kap. 8 § andra stycket RF att riksdagen fattar beslut i den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket RF.

Ikraftträdande

I promemorian föreslås att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Beredningen inom Regeringskansliet har inneburit att denna tid har passerats. Lagändringen bör därför i stället träda i kraft den 1 juli 2018.

Hänvisningar till S6

7. Undantag från mönstring för isnavigatörer

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från mönstringslagens tillämpning för isnavigatörer. Regeringen ska också få meddela föreskrifter om vad som ska gälla för sådan personal som undantas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter.

Skälen för regeringens förslag

Vad är mönstring?

Mönstringslagen (1983:929) innehåller bestämmelser om vilka generella krav som sjömän ska uppfylla för att få tillträda en befattning ombord på fartyg. Sjömannen ska bl.a. ha giltig sjöfartsbok, inte på grund av sitt hälsotillstånd vara olämplig för befattningen eller sjömansyrket, ha föreskriven behörighet för befattningen, uppfylla de villkor i övrigt för att inneha befattning ombord som kan ha föreskrivits i andra författningar och med läkarintyg visa att det inte finns några hinder mot tjänstgöringen på grund av sjömannens hälsotillstånd. Kraven i mönstringslagen kompletteras av mer preciserade krav i andra författningar. Mönstringslagen innehåller dock även konkreta bestämmelser om sjöfartsboken och om den läkarundersökning som ska ligga till grund för läkarintyget.

Enligt mönstringslagen ska redaren och befälhavaren i samband med att en sjöman tillträder en befattning ombord förvissa sig om att sjömannen uppfyller kraven. Lagen innehåller också bestämmelser om rapportering av tjänstgöringen till sjömansregistret. Mönstringsförfarandet är således en administrativ uppgift som framför allt redaren behöver utföra för varje person som tjänstgör på redarens fartyg.

Mönstringslagen omfattar som utgångspunkt alla sjömän som ska tjänstgöra i någon befattning ombord, oavsett typen av tjänst och hur länge tjänsten pågår.

Nya krav vid tjänstgöring i polarområden

Enligt Polarkoden (International Code for Ships Operating in Polar Waters) ska befälen vid tjänstgöring i polarområden i vissa fall fr.o.m. den 1 juli 2018 ha certifikat för avancerad polartjänstgöring. Kraven som ska uppfyllas för att få ett sådant certifikat specificeras i den internationella konventionen om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning, förkortad STCW-konventionen. Regeringen har genom

beslut den 18 januari 2018 genomfört de nya kraven för tjänstgöring i polarområden dels i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), dels i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, jfr SFS 2018:18 och 2018:19. Det finns enligt Polarkoden en möjlighet att använda en utomstående person för det fall den ordinarie besättningen saknar ett sådant certifikat. I 2 kap. 9 § fartygssäkerhetsförordningen definieras denna utomstående person som isnavigatör. Kompetenskraven är desamma oavsett om det är ett ordinarie befäl eller en utomstående person som rederiet utnyttjar. Om ett rederi väljer att använda sig av en utomstående person, dvs. en isnavigatör, som alltså inte ingår i den ordinarie besättningen, kommer denne typiskt sett inte att behövas ombord under ett fartygs hela resa, utan just vid passering av hela eller delar av polarområdet, beroende på vilken behörighet som den övriga besättningen har samt områdets iskoncentration. Även om en isnavigatör används har vakthavande befäl kvar ansvaret för framförandet av fartyget. En isnavigatör är således närmast att betrakta som en särskild typ av lots.

Olämpligt att tillämpa mönstringslagen på utländska isnavigatörer

Det är för närvarande ett begränsat antal svenska befäl som tjänstgör på fartyg som trafikerar polarområden. Det kan därför antas att det än så länge är relativt få svenska sjömän som kan få ett certifikat för avancerad polartjänstgöring. Det kan således inte uteslutas att rederier som avser att trafikera polarområden med svenska fartyg behöver anlita utländska isnavigatörer. Mönstringslagen är tillämplig på samtliga personer som tjänstgör på svenska fartyg. Eftersom mönstringslagen i vissa fall ställer krav som inte finns i andra länder kan det dock vara svårt eller åtminstone olämpligt att tillämpa mönstringslagen på dessa utländska isnavigatörer. De grundläggande sjösäkerhetskrav som får anses nödvändiga för tjänstgöring på svenska fartyg uppfylls normalt även av utländska sjömän, även om det administrativa förfarandet i mönstringslagen inte tillämpas. Till exempel måste en isnavigatör vara certifierad enligt kraven i STCW-konventionen och uppfyller därmed de sjösäkerhetskrav som anses nödvändiga. De flesta länder har också krav på medicinsk lämplighet, sjöfartsbok eller motsvarande.

Isnavigatörer bör därför undantas från tillämpningen av mönstringslagen. Någon möjlighet enligt mönstringslagen för regeringen eller en myndighet att meddela föreskrifter om undantag från mönstringslagens bestämmelser för det här aktuella ändamålet finns dock inte. De undantagsmöjligheter som finns i 2 § mönstringslagen är inte tillämpliga på isnavigatörer. Det bör därför införas en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från mönstringslagens tillämpning för isnavigatörer samt att meddela föreskrifter om vad som ska gälla för denna personal om den undantas. Eftersom begreppet isnavigatör inte definieras i lagen kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer genom verkställighetsföreskrifter förtydliga vad som avses. Utgångspunkten bör då vara att begreppet bör vara detsamma som i fartygssäkerhetsförordningen.

Möjligheten att använda sig av isnavigatörer enligt Polarkoden träder i kraft den 1 juli 2018. Den här föreslagna lagändringen bör därför träda i kraft samma datum.

Hänvisningar till S7

8. Kostnader och andra konsekvenser

Inga av förslagen i denna proposition har någon påverkan på statens budget, jämställdheten, den kommunala självstyrelsen eller miljön.

8.1. Genomförande av det reviderade direktivet om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart

I den mån förslagen i avsnitt 5 utgör materiella ändringar påverkar dessa i princip enbart Transportstyrelsen som kan behöva ändra dels sina föreskrifter, dels vissa arbetsrutiner etc. Ändringarna är dock av sådan marginell karaktär att det knappast torde uppkomma några ökade arbetsuppgifter, bl.a. mot bakgrund av att det för närvarande inte finns några certifierade svenska inlandsfartyg eller några utländska inlandsfartyg i trafik i Sverige. I vilket fall som helst kan de eventuellt ökade arbetsuppgifterna täckas av befintliga anslag inom utgiftsområdet.

Ett par av ändringarna innebär ändrade krav när det gäller hanteringen av fartygets certifikat och påverkar således rederierna. Ändringarna är dock mycket marginella och bör inte föranleda några ökade kostnader för redarna.

8.2. Överlåtelse av utfärdande av interimistiska sjöfartsskyddscertifikat

Transportstyrelsen har med stöd av nuvarande bestämmelser överlåtit till fem erkända sjöfartsskyddsorganisationer att utföra uppgifter inom ramen för sjöfartsskyddet, bl.a. att utfärda sjöfartsskyddscertifikat. Den nu föreslagna möjligheten att även kunna överlåta interimistisk certifiering till dessa organisationer bedöms få mycket små konsekvenser. Det finns i dag ca 90 svenska fartyg som har sjöfartsskyddscertifikat. Interimistiska sjöfartsskyddscertifikat får utfärdas endast i vissa angivna situationer. Även om det är svårt att bedöma i vilken omfattning interimistiska certifikat kan behöva utfärdas, är en rimlig uppskattning att det inte bör röra sig om mer än som allra mest fem–tio stycken sådana certifikat per år. I likhet med vad som gäller för övriga uppgifter som utförs av organisationerna är detta en tjänst som utförs mot betalning, ofta genom en fast årsavgift som täcker samtliga tjänster som organisationen tillhandahåller. Någon ökad kostnad för rederierna bör därför i normalfallet inte uppstå. För rederierna innebär förslaget dock en ökad flexibilitet eftersom de har möjlighet att utnyttja den erkända organisation som de redan utnyttjar även för interimistiska

certifikat för det fall ett sådant behov skulle uppstå. De behöver då inte anlita Transportstyrelsen vilket skulle medföra en ökad kostnad för rederierna.

För Transportstyrelsen innebär förslaget åtminstone i teorin en minskad efterfrågan på myndighetens tjänster, även om effekten i enlighet med det ovan redovisade bör vara mycket marginell. Under åren sedan regelverket om sjöfartsskydd infördes 2004 har mycket få interimistiska certifikat utfärdats, uppskattningsvis 30–40 stycken.

8.3. Undantag från mönstring för isnavigatörer

Förslaget om att s.k. isnavigatörer ska kunna undantas från mönstringsförfarandet bedöms få relativt marginella konsekvenser. Även om isnavigatören undantas från mönstringsförfarandet med stöd av det föreslagna bemyndigandet kvarstår skyldigheten att uppfylla övriga sjösäkerhetsbestämmelser om t.ex. utbildning och certifiering. Några negativa effekter för sjösäkerheten eller miljön bör således inte uppkomma, utan isnavigatörens kompetens och erfarenhet kommer snarare att bidra till en ökad sjösäkerhet och höjt miljöskydd. För de rederier som använder sig av isnavigatörer kan effekten av detta förslag bli positiv, eftersom rederierna inte behöver uppfylla de administrativa krav som mönstringsförfarandet innebär.

9. Författningskommentar

9.1. Förslaget till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929)

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när lagen inte är tillämplig, och om möjligheter att meddela föreskrifter om undantag från lagen. I andra stycket regleras möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning. Till bestämmelsen har lagts en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från lagens tilllämpning för isnavigatörer. Begreppet isnavigatör definieras inte i lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock i verkställighetsföreskrifter förtydliga vad som avses med begreppet. Bestämmelsen har genom tillägget fått en annan redaktionell utformning.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.

9.2. Förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

1 kap. 5 §

I andra stycket har hänvisningen till 2006 års direktiv ändrats till en hänvisning till det nya direktivet. Hänvisningen till direktivet är även efter ändringen statisk. Erkännandet av organisationer görs av kommissionen.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.1.

3 kap. 1 §

Fjärde stycket innehåller bestämmelser om undantag från krav på fartcertifikat. Bestämmelsen har ändrats så att inte enbart gemenskapscertifikat för inlandssjöfart, numera benämnt unionscertifikat för inlandssjöfart (jfr t.ex. 3 kap. 1 a §), utan även ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen ger rätt till undantag från kravet på fartcertifikat.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

1 a §

I första stycket har termen gemenskapscertifikat bytts ut mot termen unionscertifikat. Ändringen är av enbart redaktionell betydelse. Även rubriken till paragrafen har ändrats på motsvarande sätt. I första stycket har också hänvisningen till 2006 års direktiv tagits bort. Någon hänvisning till det nya direktivet har dock inte införts. Begreppet unionscertifikat för inlandssjöfart är tydligt även utan en sådan hänvisning.

Innehållet i det tidigare tredje stycket har tagits bort. Föreskrifter om undantag för havsgående fartyg kan meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 7 kap. 9 § 1. I det tredje stycket har i stället införts en bestämmelse om att certifikatet ska medföras ombord i original. Bestämmelsen genomför artikel 7.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.1, 5.2 och 5.4

1 b §

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från krav på gemenskapscertifikat för inlandssjöfart. Paragrafen har ändrats dels på så sätt att undantagsmöjligheten endast gäller för svenska fartyg eller svensk flytande utrustning, dels på så sätt att undantagsmöjligheten gäller även för fartyg eller flytande utrustning som har ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

7 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från krav på fribordscertifikat. Bestämmelsen har ändrats med innebörden att inte enbart gemenskapscertifikat för inlandssjöfart, numera benämnt unionscertifikat för inlandssjöfart, utan även ett certifikat utfärdat i

enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen ger rätt till undantag från kravet på fribordscertifikat.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

5 kap. 7 §

I paragrafen har termen gemenskapscertifikat bytts ut mot termen unionscertifikat. Ändringen är av enbart redaktionell betydelse.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.1.

21 a §

Paragrafen är ny och bidrar till genomförandet av artikel 2.09.4 i bilaga V till direktivet. Redaren och ägaren kan återlämna certifikatet på valfritt sätt till myndigheten.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.

7 kap. 11 §

I paragrafen har termen gemenskapscertifikat bytts ut mot termen unionscertifikat. Ändringen är av enbart redaktionell betydelse.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.1.

11 a §

I paragrafen har termen gemenskapscertifikat bytts ut mot termen unionscertifikat. Ändringen är av enbart redaktionell betydelse.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.1.

Hänvisningar till S9-2

    9.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd

    21 a §

    Paragrafen innehåller bestämmelser om erkännande av organisationer för utförande av uppgifter inom sjöfartsskyddet, och om överlåtelse av uppgifter till sådana organisationer. I andra stycket anges vilka uppgifter som får överlåtas till dessa organisationer. Bestämmelsen har kompletterats så att även interimistisk certifiering enligt punkt 19.4 i bilaga 2 till EU-förordningen om sjöfartsskydd kan överlåtas till en erkänd sjöfartsskyddsorganisation. Hänvisningen till EU-förordningen är dynamisk.

    Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    25

    DIREKTIV

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/1629

    av den 14 september 2016

    om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om

    upphävande av direktiv 2006/87/EG

    EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1,

    med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

    efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

    med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

    med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

    i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

    av följande skäl:

    (1)

    Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG (4) införs harmoniserade villkor för utfärdande av

    tekniska certifikat för fartyg i inlandssjöfart på unionens inre vattenvägar.

    (2)

    De tekniska kraven för fartyg som trafikerar Rhen fastställs av Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen

    (CCNR).

    (3)

    De tekniska krav som anges i bilagorna till direktiv 2006/87/EG omfattar de flesta av bestämmelserna om

    besiktning av fartyg på Rhen, i den version som godkändes av CCNR 2004. Villkoren och de tekniska kraven för

    utfärdande av certifikat för inlandssjöfart enligt artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen

    uppdateras regelbundet och anses avspegla den senaste tekniska utvecklingen.

    (4)

    Med tanke på de olika rättsliga ramverken och tidsramarna för beslutsfattande är det svårt att upprätthålla

    likvärdigheten mellan de unionscertifikat för inlandssjöfart som utfärdas enligt direktiv 2006/87/EG och de

    certifikat som utfärdas enligt artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen. Detta medför en

    brist på rättslig förutsebarhet som har en potentiellt negativ inverkan på sjöfartssäkerheten.

    (5)

    För att uppnå en harmonisering på unionsnivå och undvika snedvridning av konkurrensen och varierande

    säkerhetsnivåer bör samma tekniska krav tillämpas på hela unionens inre vattenvägar och de bör regelbundet

    uppdateras.

    16.9.2016

    L 252/118

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) EUT C 177, 11.6.2014, s. 58.

    (2) EUT C 126, 26.4.2014, s. 48.

    (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av

    den 16 juni 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 september 2016.

    (4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och

    om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (EUT L 389, 30.12.2006, s. 1).

    26

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    (6)

    Eftersom CCNR har byggt upp betydande sakkunskap när det gäller utarbetande och uppdatering av tekniska

    krav för fartyg i inlandssjöfart bör denna sakkunskap utnyttjas till fullo till förmån för de inre vattenvägarna

    i unionen. En europeisk kommitté för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten (Cesni), som agerar under

    CCNR:s överinseende och som står öppen för experter från samtliga medlemsstater, ansvarar för att utarbeta

    tekniska standarder för inlandssjöfarten som unionen bör hänvisa till.

    (7)

    Unionscertifikat för inlandssjöfart som intygar att farkoster helt uppfyller de tekniska kraven bör vara giltiga på

    alla inre vattenvägar inom unionen.

    (8)

    Villkoren för medlemsstaternas utfärdande av kompletterande unionscertifikat för inlandssjöfart för trafik på

    vattenvägar i zonerna 1 och 2 (flodmynningar) och trafik på vattenvägar i zon 4 bör harmoniseras i högre grad.

    (9)

    Av säkerhetsskäl bör standarderna harmoniseras i hög grad och på ett sådant sätt att säkerhetsstandarderna för de

    inre vattenvägarna inom unionen inte blir mindre omfattande. Medlemsstaterna bör dock, efter samråd med

    kommissionen, tillåtas att fastställa specifika bestämmelser om ytterligare eller mindre omfattande tekniska krav

    för vissa zoner, förutsatt att åtgärderna är begränsade till de specifika aspekter som anges i bilagorna III och IV.

    (10) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att göra undantag från detta direktiv i vissa fall som rör farbara vattenvägar

    utan förbindelse med inre vattenvägar i andra medlemsstater eller vissa farkoster som enbart trafikerar en

    nationell vattenväg, samtidigt som en tillräcklig säkerhetsnivå upprätthålls. I de fall där sådana undantag omfattar

    samtliga farkoster som trafikerar vattenvägar i en medlemsstat skulle det vara en oproportionell och onödig

    skyldighet för den medlemsstaten att införliva samtliga skyldigheter som anges i detta direktiv. Medlemsstater får

    inte utfärda unionscertifikat för inlandssjöfart såvida de inte har införlivat relevanta skyldigheter enligt detta

    direktiv.

    (11) Undantag från detta direktiv och erkännande av likvärdighet med avseende på specifika farkoster bör medges för

    att möjliggöra alternativa metoder, främja innovation eller förhindra att oskäliga kostnader uppstår, under

    förutsättning att likvärdig eller tillfredsställande säkerhet säkerställs. I syfte att säkerställa enhetliga villkor för

    genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter rörande sådana undantag

    och erkännanden av likvärdighet. Kommissionen bör ha möjlighet att hänvisa till rekommendationer från Cesni

    i fråga om sådana undantag och fall av erkännanden av likvärdighet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet

    med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (1).

    (12) Av administrativa, tekniska och ekonomiska effektivitetsskäl bör medlemsstaterna ha möjlighet att utse behöriga

    myndigheter som ansvarar för att säkerställa överensstämmelse med detta direktiv och dess korrekta tillämpning

    i enlighet med sin nationella praxis.

    (13) Ett unionscertifikat för inlandssjöfart bör utfärdas för en farkost som klarar en teknisk besiktning innan farkosten

    sätts i trafik. Denna tekniska besiktning bör genomföras för att kontrollera om farkosten uppfyller de tekniska

    krav som anges i detta direktiv. Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör ha rätt att när som helst kontrollera

    att sådan överensstämmelse föreligger och att ett giltigt certifikat för inlandssjöfart är tillgängligt ombord.

    (14) Det är lämpligt att, inom vissa tidsgränser och med hänsyn till den berörda kategorin av farkost, fastställa

    giltighetsperioden för unionscertifikat för inlandssjöfart från fall till fall.

    (15) För att upprätthålla en hög säkerhetsnivå inom inlandssjöfarten är det nödvändigt att fastställa närmare

    bestämmelser om ersättande, förnyelse, förlängd giltighet och utfärdande av nya unionscertifikat för

    inlandssjöfart.

    (16) För att säkerställa att detta direktiv genomförs effektivt bör uppgifter om farkoster som trafikerar inre vattenvägar

    införas i den europeiska databasen med uppgifter om fartygsskrov (nedan kallad den europeiska databasen) för

    användning av de behöriga myndigheterna. Den europeiska databasen bör framför allt ge möjlighet att

    kontrollera historiken för varje pågående ansökan om certifikat och uppgifter om samtliga giltiga certifikat som

    redan utfärdats för den berörda farkosten. Kommissionen bör ha hand om och anpassa den europeiska databasen

    så att den fullt ut kan bidra till tillämpningen av detta direktiv.

    16.9.2016

    L 252/119

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer

    för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    27

    (17) De åtgärder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG (1) måste fortsätta att gälla för

    fartyg som inte omfattas av detta direktiv.

    (18) För att förbättra unionslagstiftningens klarhet bör tillämpningsområdet för direktiv 2009/100/EG anpassas för att

    beakta det här direktivets kompletterande tillämpningsområde och för att ta hänsyn till utvecklingen i fråga om

    internationella avtal. Direktiv 2009/100/EG bör därför ändras.

    (19) En övergångsordning bör gälla för farkoster i trafik som fortfarande saknar unionscertifikat för inlandssjöfart när

    de genomgår en första teknisk besiktning enligt de reviderade tekniska krav som fastställs i detta direktiv.

    (20) För att förbättra och förenkla lagstiftningen bör det vara möjligt att i detta direktiv hänvisa till internationella

    normer utan att upprepa dem i unionens lagstiftning.

    (21) Cesni har inrättats för att främja harmonisering av tekniska standarder som tillämpas inom inlandssjöfarten i hela

    Europa. För att säkerställa en hög säkerhetsnivå och god effektivitet för inlandssjöfarten, för att upprätthålla

    likvärdigheten för certifikaten för inlandssjöfart och med hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg och

    övrig utveckling inom sektorn bör hänvisningen till den tillämpliga europeiska standarden för fastställande av

    tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart (nedan kallad ES-TRIN-standarden) i detta direktiv hållas aktuell.

    Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör

    därför delegeras till kommissionen med avseende på uppdatering av hänvisningen till den senaste versionen av

    ES-TRIN-standarden och fastställande av dess tillämpningsdag.

    (22) I de fall där det med hänvisning till en lämplig analys är vederbörligen motiverat och där det saknas relevanta och

    uppdaterade internationella standarder avsedda att säkerställa navigationssäkerheten, eller där förändringar

    i Cesnis beslutsprocess skulle äventyra unionens intressen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med

    artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar, i syfte att slå vakt om

    unionens intressen, av bilaga II till detta direktiv genom tillhandahållande av lämpliga tekniska krav.

    (23) I syfte att ändra eller komplettera vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter

    i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av klassifi­

    ceringen av en vattenväg, ytterligare specificering av de uppgifter som ska föras in i den europeiska databasen,

    typer av åtkomst till samt instruktioner för användning och drift av denna databas, uppdatering av tekniska

    minimikrav för farkoster som trafikerar inre vattenvägar samt ändring av bilagorna III och IV för att ta hänsyn till

    den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, av bilaga V för att uppdatera och effektivisera dess förfarandemässiga

    bestämmelser och av bilaga VI för att ändra kriterierna för erkännande av klassificeringssällskap i syfte att

    säkerställa navigationssäkerheten samt ändringar av alla hänvisningar i detta direktiv till bilagorna II och V som

    krävs efter antagandet av delegerade akter.

    (24) Vid antagande av delegerade akter är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt

    förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det

    interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (2). För att säkerställa lika stor delaktighet

    i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som

    medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper

    som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

    (25) I syfte att möjliggöra alternativa metoder, främja innovation, förhindra att oskäliga kostnader uppstår, möjliggöra

    en effektiv process för utfärdande av certifikat eller för att ta hänsyn till regionala förhållanden bör kommissionen

    tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att tillåta vissa undantag från de tekniska kraven för specifika

    farkoster, erkännande av klassificeringssällskap och godkännande av ytterligare eller mindre omfattande tekniska

    krav för fartyg som trafikerar vissa zoner som inte är förbundna med en annan medlemsstats farbara inre

    vattenvägar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

    16.9.2016

    L 252/120

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG av den 16 september 2009 om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg

    i inlandssjöfart (EUT L 259, 2.10.2009, s. 8).

    (2) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

    28

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    (26) För att säkerställa en lämplig ram för samordning och samarbete med behöriga internationella organisationer för

    inlandssjöfart, särskilt CCNR, och för utarbetandet av enhetliga tekniska standarder för inlandssjöfart, som

    unionen och internationella organisationer kan hänvisa till, bör detta direktiv ses över, särskilt beträffande

    effektiviteten i de åtgärder som införs genom det och mekanismerna för samarbete med behöriga internationella

    organisationer för inlandssjöfart, i syfte att uppnå en enda, enhetlig uppsättning tekniska standarder.

    (27) I Danmark, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Cypern, Lettland, Malta, Portugal, Slovenien och Finland finns det

    inte några inre vattenvägar eller så används inlandssjöfart inte i någon betydande utsträckning. Därför vore det en

    oproportionell och onödig skyldighet för dessa medlemsstater att införliva och genomföra detta direktiv.

    (28) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen fastställandet av de tekniska krav som krävs för att trygga säkerheten

    för farkoster som trafikerar unionens inre vattenvägar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av

    medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå,

    kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

    I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt

    för att uppnå detta mål.

    (29) Direktiv 2006/87/EG bör därför upphöra att gälla.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    KAPITEL 1

    TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER OCH VATTENVÄGSZONER

    Artikel 1

    Syfte

    I detta direktiv fastställs följande:

    a) De tekniska krav som är nödvändiga för att trygga säkerheten för farkoster som trafikerar de inre vattenvägar som

    avses i artikel 4.

    b) Klassificeringen av dessa inre vattenvägar.

    Artikel 2

    Tillämpningsområde

    1.

    Detta direktiv är tillämpligt på följande farkoster:

    a) Fartyg med en längd (L) av 20 meter eller mer.

    b) Fartyg för vilka produkten av längd (L), bredd (B) och djupgående (T) är en volym på 100 kubikmeter eller mer.

    c) Bogserfartyg och skjutbogserare avsedda att bogsera eller skjuta på antingen farkoster som avses i leden a och b eller

    flytande utrustning, eller avsedd att långsides bogsera sådana farkoster eller flytande utrustning.

    d) Passagerarfartyg.

    e) Flytande utrustning.

    16.9.2016

    L 252/121

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    29

    2.

    Detta direktiv ska inte tillämpas på följande:

    a) Färjor.

    b) Militärfartyg.

    c) Havsgående fartyg, inbegripet havsgående bogserfartyg och skjutbogserare, som

    i) trafikerar eller befinner sig på vattenvägar inom tidvattensområden,

    ii) tillfälligt trafikerar inre vattenvägar

    förutsatt att de medför minst

    — ett certifikat som visar att fartyget uppfyller kraven i 1974 års internationella konvention om säkerheten för

    människoliv till sjöss (Solas) eller ett likvärdigt certifikat; ett certifikat som visar att fartyget uppfyller kraven

    i 1966 års internationella lastlinjekonvention eller ett likvärdigt certifikat, och ett internationellt oljeskydds­

    certifikat (IOPP) som visar att fartyget uppfyller kraven i 1973/1978 års internationella konvention till

    förhindrande av förorening från fartyg (Marpol),

    — för havsgående fartyg som inte omfattas av Solas 1966 års internationella lastlinjekonvention eller Marpol, de

    relevanta certifikat och det fribordsmärke som krävs i deras flaggstaters lagstiftning,

    — för passagerarfartyg som inte omfattas av de konventioner som avses i första strecksatsen, ett certifikat

    beträffande säkerhetsregler och säkerhetsnormer för passagerarfartyg utfärdat i enlighet med Europaparlamentets

    och rådets direktiv 2009/45/EG (1), eller

    — för fritidsfartyg som inte omfattas av de konventioner som avses i första strecksatsen, ett certifikat från

    flaggstaten som visar en tillräcklig säkerhetsnivå.

    Artikel 3

    Definitioner

    I detta direktiv avses med

    a) farkost: fartyg eller flytande utrustning,

    b) fartyg: fartyg i inlandssjöfart eller havsgående fartyg,

    c) fartyg i inlandssjöfart: fartyg som är avsett uteslutande eller huvudsakligen för trafik på inre vattenvägar,

    d) bogserfartyg: fartyg som är konstruerat för att utföra bogsering,

    e) skjutbogserare: fartyg som är konstruerat för att framdriva en skjutbogserad konvoj,

    f) passagerarfartyg: dagstursfartyg eller fartyg med hytter som är konstruerat och utrustat för att kunna transportera

    fler än tolv passagerare,

    g) flytande utrustning: flytande installationer som bär upp arbetsredskap som kranar, muddringsutrustning, pålkranar

    eller hissar,

    h) flytande anläggning: flytande installation som i normala fall inte är avsedd att flyttas, såsom simbad, docka, brygga

    eller båtskjul,

    i) flytande föremål: flotte eller någon annan typ av konstruktion, föremål eller sammankoppling som kan framföras,

    annat än ett fartyg, flytande utrustning eller flytande anläggning,

    16.9.2016

    L 252/122

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för

    passagerarfartyg (EUT L 163, 25.6.2009, s. 1).

    30

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    j) fritidsfartyg: fartyg, annat än passagerarfartyg, som är avsett för sport- och fritidsändamål,

    k) höghastighetsfartyg: motordriven farkost som kan uppnå en fart över 40 km/tim genom vattnet,

    l) volymdeplacement: volymen av fartygets undervattenskropp, i kubikmeter,

    m) längd (L): skrovets största längd i meter, med undantag för roder och bogspröt,

    n) bredd (B): skrovets största bredd i meter, mätt på utsidan av bordläggningen (med undantag för skovelhjul,

    avbärarlist och liknande),

    o) djupgående (T): det lodräta avståndet i meter mellan den lägsta punkten på skrovet utan att räkna med kölen eller

    andra fasta fastkopplingar och vattenlinjen vid största djupgående,

    p) förbundna inre vattenvägar: vattenvägar i en medlemsstat, vilka, genom inre vattenvägar som i enlighet med nationell

    eller internationell rätt kan trafikeras av farkoster som omfattas av detta direktiv, är förbundna med en annan

    medlemsstats inre vattenvägar.

    Artikel 4

    Klassificering av inre vattenvägar

    1.

    I detta direktiv ska unionens inre vattenvägar klassificeras enligt följande:

    a) Zonerna 1, 2, 3 och 4:

    i) Zonerna 1 och 2: de vattenvägar som förtecknas i bilaga I, kapitel 1.

    ii) Zon 3: de vattenvägar som förtecknas i bilaga I, kapitel 2.

    iii) Zon 4: alla övriga inre vattenvägar som enligt nationell rätt kan trafikeras av farkoster som omfattas av

    tillämpningsområdet för detta direktiv.

    b) Zon R: de vattenvägar som avses i led a för vilka certifikat ska utfärdas i enlighet med artikel 22 i den reviderade

    konventionen för sjöfarten på Rhen, i den lydelse som artikeln har den 6 oktober 2016.

    2.

    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på ändringar av

    bilaga I i syfte att ändra klassificeringen av en vattenväg, inbegripet tillägg och strykningar av vattenvägar. Sådana

    ändringar i bilaga I får göras endast på begäran av den berörda medlemsstaten, för vattenvägar på dess territorium.

    KAPITEL 2

    SJÖFARTSCERTIFIKAT

    Artikel 5

    Efterlevnad av tekniska krav och säkerhetskrav

    1.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att de farkoster som avses i artikel 2.1 som trafikerar de inre vattenvägar inom

    unionen som avses i artikel 4 är konstruerade och underhålls i enlighet med de krav som anges i detta direktiv.

    2.

    En farkosts förenlighet med punkt 1 ska intygas genom ett certifikat som utfärdas i enlighet med detta direktiv.

    16.9.2016

    L 252/123

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    31

    Artikel 6

    Unionscertifikat för inlandssjöfart

    1.

    Unionscertifikat för inlandssjöfart ska utfärdas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med

    detta direktiv. Vid utfärdande av ett unionscertifikat för inlandssjöfart ska medlemsstaterna kontrollera att ett sådant

    giltigt certifikat som avses i artikel 7 inte redan har utfärdats för den berörda farkosten.

    2.

    Unionscertifikatet för inlandssjöfart ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga II.

    3.

    Varje medlemsstat ska upprätta en förteckning över de behöriga myndigheterna för utfärdandet av unionscertifikat

    för inlandssjöfart och anmäla förteckningen samt eventuella ändringar av denna till kommissionen. Kommissionen ska

    upprätthålla en uppdaterad förteckning över behöriga myndigheter på en lämplig webbplats.

    4.

    Unionscertifikatet för inlandssjöfart ska utfärdas för farkosten efter en teknisk besiktning som ska genomföras

    innan farkosten sätts i trafik för att kontrollera om den uppfyller de tekniska krav som avses i bilagorna II och V.

    5.

    Vid de tekniska besiktningar som föreskrivs i punkt 4 i denna artikel och i artikel 29, eller vid en teknisk

    besiktning som utförs på begäran av farkostens ägare eller dennes ombud ska det, om så är lämpligt, kontrolleras om en

    farkost uppfyller de ytterligare krav som avses i artikel 23.1 och 23.2.

    6.

    De behöriga myndigheter som utfärdar unionscertifikatet för inlandssjöfart ska besluta om förfarandena för

    begäran om besiktning och fastställande av plats och tidpunkt för besiktningen. Den behöriga myndigheten ska avgöra

    vilka dokument som ska lämnas in. Förfarandet ska vara sådant att besiktningen kan äga rum inom rimlig tid efter

    begäran.

    7.

    Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska, på begäran av farkostens ägare eller dennes ombud, utfärda ett

    unionscertifikat för inlandssjöfart för en farkost som inte omfattas av detta direktiv, om farkosten uppfyller de krav som

    anges i detta direktiv.

    Artikel 7

    Skyldighet att medföra certifikat

    Farkoster som trafikerar de inre vattenvägar inom unionen som avses i artikel 4 ska medföra följande originalhandlingar:

    a) När de trafikerar vattenvägar inom zon R, antingen

    — ett certifikat som utfärdats enligt artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, eller

    — ett unionscertifikat för inlandssjöfart som intygar att farkosten, i förekommande fall i enlighet med övergångsbe­

    stämmelserna enligt bilaga II till detta direktiv för farkoster som trafikerar Rhen (zon R), helt uppfyller de tekniska

    krav som avses i bilagorna II och V till detta direktiv och för vilka det enligt tillämpliga regler och förfaranden har

    fastställts att de motsvarar de tekniska krav som fastställts i enlighet med den reviderade konventionen för

    sjöfarten på Rhen.

    b) När de trafikerar andra vattenvägar, ett unionscertifikat för inlandssjöfart eller ett certifikat som utfärdats enligt

    artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen, i förekommande fall inbegripet kompletterande

    unionscertifikat för inlandssjöfart i enlighet med artikel 8 i detta direktiv.

    16.9.2016

    L 252/124

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    32

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Artikel 8

    Kompletterande unionscertifikat för inlandssjöfart

    1.

    Farkoster som medför ett giltigt unionscertifikat för inlandssjöfart eller ett certifikat som utfärdats enligt artikel 22

    i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen ska förses med ett kompletterande unionscertifikat för

    inlandssjöfart i enlighet med artikel 23 i detta direktiv.

    2.

    Det kompletterande unionscertifikatet för inlandssjöfart ska utformas i enlighet med förlagan i bilaga II och

    utfärdas av behöriga myndigheter i enlighet med de villkor som fastställs för de berörda vattenvägarna.

    Artikel 9

    Tillfälliga unionscertifikat för inlandssjöfart

    1.

    Medlemstaternas behöriga myndigheter får utfärda ett tillfälligt unionscertifikat för inlandssjöfart för

    a) farkoster som med den behöriga myndighetens tillstånd ska gå till en bestämd plats för att erhålla ett unionscertifikat

    för inlandssjöfart,

    b) farkoster vars unionscertifikat för inlandssjöfart har förkommit, förstörts eller tillfälligt återkallats i något av de fall

    som avses i artikel 13 och 15 eller i bilagorna II och V,

    c) farkoster vars unionscertifikat för inlandssjöfart håller på att upprättas efter godkänd besiktning,

    d) farkoster som inte har uppfyllt samtliga villkor som krävs för erhållande av ett unionscertifikat för inlandssjöfart

    i enlighet med bilagorna II och V,

    e) farkoster som har skadats så att de inte längre uppfyller kraven i deras unionscertifikat för inlandssjöfart,

    f) flytande anläggningar eller flytande föremål i de fall då de myndigheter som ansvarar för specialtransporter, enligt

    gällande krav utfärdade av sjöfartsmyndigheterna i medlemsstaterna, beviljar tillstånd att utföra en specialtransport på

    villkor att ett sådant tillfälligt unionscertifikat för inlandssjöfart erhålls,

    g) farkoster som i enlighet med artiklarna 25 och 26 i detta direktiv omfattas av ett undantag från bilagorna II och V,

    i avvaktan på antagandet av relevanta genomförandeakter.

    2.

    Det tillfälliga unionscertifikatet för inlandssjöfart får endast utfärdas om farkostens, den flytande installationens

    eller den flytande utrustningens sjövärdighet verkar vara säkerställd i tillräckligt hög grad. Det ska utformas med

    användning av förlagan i bilaga II.

    3.

    Det tillfälliga unionscertifikatet för inlandssjöfart ska innehålla de villkor som den behöriga myndigheten anser

    nödvändiga, och ska ha följande giltighet:

    a) I de fall som avses i punkt 1 a, d, e och f, för en enda bestämd resa som ska företas inom en lämplig tidsperiod, dock

    högst en månad.

    b) I de fall som avses i punkt 1 b och c, för en lämplig tidsperiod.

    c) I de fall som avses i punkt 1 g, sex månader; det tillfälliga unionscertifikatet för inlandssjöfart får förlängas med sex

    månader åt gången fram till dess att motsvarande genomförandeakt har antagits.

    16.9.2016

    L 252/125

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    33

    Artikel 10

    Giltighet för unionscertifikat för inlandssjöfart

    1.

    Giltighetstiden för unionscertifikat för inlandssjöfart som utfärdas för nybyggda farkoster ska fastställas av den

    behöriga myndigheten och får inte överstiga

    a) fem år för passagerarfartyg och höghastighetsfartyg,

    b) tio år för alla andra farkoster.

    Giltighetstiden ska anges på unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    2.

    När det gäller farkoster som redan före den tekniska besiktningen går i trafik ska den behöriga myndigheten

    fastställa giltighetstiden för unionscertifikatet för inlandssjöfart från fall till fall mot bakgrund av resultatet av

    besiktningen. De giltighetstider som anges i punkt 1 får emellertid inte överskridas.

    Artikel 11

    Förlängning i undantagsfall av giltighetstiden för unionscertifikat för inlandssjöfart

    Den behöriga myndighet som utfärdat eller förnyat ett unionscertifikat för inlandssjöfart får i enlighet med bilagorna II

    och V undantagsvis förlänga giltighetstiden med högst sex månader utan teknisk besiktning. En sådan förlängning ska

    anges på certifikatet.

    Artikel 12

    Förnyelse av unionscertifikat för inlandssjöfart

    1.

    Unionscertifikatet för inlandssjöfart ska förnyas när dess giltighetstid löper ut i enlighet med de villkor som

    fastställs i artikel 6, efter en teknisk besiktning för att kontrollera om farkosten uppfyller de tekniska krav som avses

    i bilagorna II och V. Unionscertifikat för inlandssjöfart får förnyas av varje behörig myndighet som har anmälts till

    kommissionen i enlighet med artikel 6.3.

    2.

    Vid förnyelse av unionscertifikat för inlandssjöfart ska de övergångsbestämmelser som föreskrivs i bilaga II gälla för

    farkosten på de villkor som anges i den bilagan.

    Artikel 13

    Ersättande av unionscertifikat för inlandssjöfart

    Varje medlemsstat ska fastställa på vilka villkor ett giltigt unionscertifikat för inlandssjöfart som förkommit eller skadats

    får ersättas. Dessa villkor ska föreskriva att vid ansökan om ersättande ska, vid förlust av certifikatet, en förlustanmälan

    av certifikatet tillhandahållas eller, om certifikatet skadats, det skadade certifikatet lämnas in. På det ersättande certifikatet

    ska det anges att det är ett duplikat.

    16.9.2016

    L 252/126

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    34

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Artikel 14

    Större ändringar eller större reparationer av farkoster

    Om farkosten undergår större ändringar eller större reparationer som påverkar farkostens förenlighet med de tekniska

    krav som avses i bilagorna II och V i fråga om farkoststrukturens stabilitet eller farkostens gång- eller manövrerings­

    egenskaper eller särskilda specifikationer, ska farkosten på nytt genomgå en sådan teknisk besiktning som föreskrivs

    i artikel 6 innan den får företa någon ny sjöresa.

    Efter denna besiktning ska det befintliga unionscertifikatet för inlandssjöfart ändras så att det återspeglar farkostens

    förändrade tekniska egenskaper, eller ska det certifikatet återkallas och ett nytt utfärdas. Om det nya certifikatet utfärdas

    av någon annan medlemsstat än den där det ursprungliga certifikatet utfärdades eller förnyades ska den behöriga

    myndighet som utfärdade eller förnyade certifikatet underrättas inom 30 dagar från dagen för utfärdandet av det nya

    certifikatet.

    Artikel 15

    Vägran att utfärda eller förnya, och återkallande av, unionscertifikat för inlandssjöfart

    1.

    I ett beslut om att inte utfärda eller förnya ett unionscertifikat för inlandssjöfart ska skälen till beslutet anges.

    Farkostens ägare eller dennes ombud ska underrättas om detta och få information om hur beslutet kan överklagas och

    vilka frister för överklagande som gäller i den berörda medlemsstaten.

    2.

    Ett giltigt unionscertifikat för inlandssjöfart får återkallas av den behöriga myndighet som utfärdade eller förnyade

    det om farkosten inte längre uppfyller de tekniska krav som anges i dess certifikat.

    Artikel 16

    Erkännande av certifikat för farkoster från tredjeländer

    I avvaktan på att överenskommelser mellan unionen och tredjeländer om ömsesidigt erkännande av certifikat för

    farkoster träder i kraft får de behöriga myndigheterna i en medlemsstat erkänna de certifikat som utfärdats för farkoster

    från tredjeländer för sjöfart på vattenvägar inom den medlemsstatens territorium.

    Artikel 17

    Register över certifikat

    Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter för ett register över alla certifikat som de har utfärdat

    eller förnyat i enlighet med artiklarna 6, 8, 9 och 12. Det registret ska innehålla alla de upplysningar som ingår i den

    förlaga till certifikat som återges i bilaga II.

    16.9.2016

    L 252/127

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    35

    KAPITEL 3

    FARTYGSIDENTIFIERING, BESIKTNINGAR OCH ÄNDRADE TEKNISKA KRAV

    Artikel 18

    Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg

    1.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att varje farkost ges ett unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg (nedan

    kallat europeiskt identifieringsnummer) i enlighet med bilagorna II och V.

    2.

    Varje farkost ska ha endast ett europeiskt identifieringsnummer som ska vara oförändrat under hela dess livstid.

    3.

    Den behöriga myndigheten ska när den utfärdar ett unionscertifikat för inlandssjöfart ange det europeiska identifi­

    eringsnumret på certifikatet.

    4.

    Varje medlemsstat ska upprätta en förteckning över de behöriga myndigheter som är ansvariga för att tilldela

    europeiska identifieringsnummer och delge kommissionen förteckningen samt eventuella ändringar av denna.

    Kommissionen ska tillhandahålla en uppdaterad förteckning över behöriga myndigheter på en lämplig webbplats.

    Artikel 19

    Den europeiska databasen med uppgifter om fartygsskrov

    1.

    Kommissionen ska handha den europeiska databasen i syfte att stödja administrativa åtgärder för att upprätthålla

    navigationssäkerheten och underlätta vid navigering och i syfte att säkerställa tillämpningen av detta direktiv.

    All behandling av personuppgifter som utförs av medlemsstaterna ska ske i enlighet med unionsrätten i fråga om skydd

    av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (1).

    All behandling av personuppgifter som utförs av kommissionen ska ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets

    förordning (EG) nr 45/2001 (2).

    2.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna utan dröjsmål för varje farkost för in följande

    uppgifter i den europeiska databasen:

    a) De uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva farkosten i enlighet med detta direktiv.

    b) Uppgifter om de certifikat som utfärdats, förnyats, ersatts och återkallats samt om den behöriga myndighet som

    utfärdade certifikaten, i enlighet med detta direktiv.

    c) En digital kopia av samtliga certifikat som utfärdats av de behöriga myndigheterna i enlighet med detta direktiv.

    d) Uppgifter om eventuella ansökningar om certifikat i enlighet med detta direktiv vilka har avslagits eller håller på att

    behandlas.

    e) Eventuella ändringar av de uppgifter som avses i leden a–d.

    16.9.2016

    L 252/128

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

    behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds­

    förordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

    (2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutio­

    nerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

    36

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    3.

    De uppgifter som avses i punkt 2 får behandlas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, av parterna

    i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen och av tredjeländer som har anförtrotts uppgifter som rör

    tillämpningen av detta direktiv och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG (1), i följande syften:

    a) Tillämpning av det här direktivet och direktiv 2005/44/EG.

    b) Säkerställande av förvaltning av vattenvägstrafik och infrastruktur.

    c) Upprätthållande eller tillsyn av navigationssäkerheten.

    d) Insamling av statistiska uppgifter.

    4.

    Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får i enskilda fall överföra personuppgifter till ett tredjeland eller en

    internationell organisation under förutsättning att detta endast sker efter en bedömning från fall till fall och att kraven

    i förordning (EU) 2016/679, särskilt de som framgår av kapitel V i den förordningen, är uppfyllda. Medlemsstaterna ska

    säkerställa att överföringen är nödvändig för de ändamål som avses i punkt 3 i denna artikel. Medlemsstaterna ska

    säkerställa att tredjelandet eller den internationella organisationen inte överför uppgifterna till ett annat tredjeland eller

    en annan internationell organisation, såvida inte uttryckligt skriftligt godkännande till detta erhållits och de villkor som

    fastställts av den behöriga myndigheten i medlemsstaten uppfylls.

    5.

    Kommissionen får i enskilda fall överföra personuppgifter till en myndighet i ett tredjeland eller till en

    internationell organisation eller ge dessa åtkomst till den europeiska databasen, under förutsättning att detta endast sker

    efter en bedömning från fall till fall, att överföringen eller åtkomsten krävs för de ändamål som avses i punkt 3 i den här

    artikeln och under förutsättning att kraven i artikel 9 i förordning (EG) nr 45/2001 är uppfyllda. Kommissionen ska

    säkerställa att överföringen eller åtkomsten är nödvändig för de ändamål som avses i punkt 3 i den här artikeln.

    Kommissionen ska se till att tredjelandet eller den internationella organisationen inte överför uppgifterna till ett annat

    tredjeland eller en annan internationell organisation, såvida inte uttryckligt skriftligt godkännande till detta erhållits och

    de villkor som fastställts av kommissionen uppfylls.

    6.

    Den behöriga myndigheten ska säkerställa att uppgifterna om en farkost raderas från den databas som avses

    i punkt 1 när denna farkost skrotas.

    7.

    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare ange

    a) de uppgifter som ska föras in i databasen av medlemsstaterna,

    b) de typer av åtkomst som är tillåtna, med hänsyn tagen till de kategorier av mottagare av uppgifter och de syften för

    vilka sådana uppgifter behandlas som avses i punkt 3,

    c) instruktioner för användning och drift av databasen, särskilt med avseende på datasäkerhetsåtgärder, registrering och

    behandling av uppgifter och sammankoppling av databasen med de register som avses i artikel 17.

    Artikel 20

    Genomförande av tekniska besiktningar

    1.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheter som avses i punkt 3 genomför de inledande,

    periodiska, särskilda och frivilliga besiktningar som avses i detta direktiv.

    2.

    Dessa behöriga myndigheter får helt eller delvis avstå från teknisk besiktning av farkosten om ett giltigt intyg

    utfärdat av ett erkänt klassificeringssällskap i enlighet med artikel 21 klart visar att farkosten helt eller delvis uppfyller de

    tekniska krav som avses i bilagorna II och V.

    16.9.2016

    L 252/129

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG av den 7 september 2005 om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre

    vattenvägar i gemenskapen (EUT L 255, 30.9.2005, s. 152).

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    37

    3.

    Varje medlemsstat ska upprätta en förteckning över de behöriga myndigheter i medlemsstaten som är ansvariga för

    att genomföra tekniska besiktningar och delge kommissionen förteckningen samt eventuella ändringar av denna.

    Kommissionen ska upprätthålla en uppdaterad förteckning över behöriga myndigheter och besiktningsorgan på en

    lämplig webbplats.

    4.

    Varje medlemsstat ska uppfylla de särskilda krav i fråga om besiktningsorganen och begäran om en besiktning

    vilka föreskrivs i bilagorna II och V.

    Artikel 21

    Erkännande av klassificeringssällskap

    1.

    Kommissionen ska anta genomförandeakter för att erkänna ett klassificeringssällskap som uppfyller de kriterier

    som anges i bilaga VI eller återkalla ett erkännande i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i denna

    artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 33.2.

    2.

    Ansökan om erkännande ska lämnas in till kommissionen av den medlemsstat där klassificeringssällskapet har sitt

    huvudkontor eller en filial som får utfärda intyg som visar att farkoster uppfyller de krav som avses i bilagorna II och V

    i enlighet med detta direktiv. Ansökan ska åtföljas av all information och dokumentation som behövs för att kontrollera

    att kriterierna för erkännande är uppfyllda.

    3.

    Varje medlemsstat får till kommissionen lämna in en begäran om att återkalla erkännandet om den anser att ett

    klassificeringssällskap inte längre uppfyller de kriterier som anges i bilaga VI. Begäran om återkallande ska åtföljas av

    skriftligt underlag.

    4.

    De klassificeringssällskap som senast den 6 oktober 2016 hade fått erkännande i enlighet med direktiv

    2006/87/EG ska få behålla detta erkännande.

    5.

    Kommissionen ska senast den 7 oktober 2017 för första gången offentliggöra och därefter på en lämplig

    webbplats regelbundet uppdatera en förteckning över de klassificeringssällskap som erkänts i enlighet med den här

    artikeln. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar när det gäller namn- och

    adressuppgifter för de klassificeringssällskap för vilka de har ansökt om erkännande.

    Artikel 22

    Kontroll av efterlevnaden

    1.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter när som helst kan kontrollera om en farkost

    medför ett giltigt certifikat i enlighet med artikel 7 och huruvida det uppfyller kraven för utfärdande av ett sådant

    certifikat.

    Om kraven inte uppfylls ska de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder i enlighet med punkterna 2–5 i den här

    artikeln. De ska även begära att farkostens ägare eller dennes ombud vidtar alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda

    situationen inom den tidsfrist som fastställs av de behöriga myndigheterna.

    Den behöriga myndighet som utfärdat det certifikat som medförs på farkosten ska inom sju dagar efter kontrollen

    underrättas om att kraven inte uppfylls.

    2.

    Om inget giltigt certifikat medförs på farkosten får den hindras från att fortsätta sin resa.

    16.9.2016

    L 252/130

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    38

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    3.

    Om de behöriga myndigheterna vid en kontroll konstaterar att farkosten utgör en uppenbar fara för de personer

    som befinner sig ombord, för miljön eller för sjöfartssäkerheten får de hindra farkosten från att fortsätta sin resa till dess

    att nödvändiga åtgärder vidtagits för att åtgärda situationen.

    De behöriga myndigheterna får även föreskriva proportionella åtgärder som gör att farkosten, när så är lämpligt efter

    avslutad transport, utan fara kan framföras till en plats där den antingen kan besiktigas eller repareras.

    4.

    En medlemsstat som hindrat en farkost från att fortsätta sin resa, eller som underrättat farkostens ägare eller

    dennes ombud om sin avsikt att hindra den från detta om de brister som konstaterats inte avhjälpts, ska inom sju dagar

    underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat som utfärdat eller senast förnyat farkostens certifikat om det

    beslut som den fattat eller avser att fatta.

    5.

    I varje beslut om att avbryta en farkosts resa som fattats inom ramen för genomförandet av detta direktiv ska

    skälen till beslutet anges utförligt. Ett sådant beslut ska utan dröjsmål delges den berörda parten, som samtidigt ska

    underrättas om möjligheterna att överklaga enligt gällande lagstiftning i den berörda medlemsstaten, samt om

    tidsfristerna för detta.

    Artikel 23

    Ändrade tekniska krav för vissa zoner

    1.

    En medlemsstat får, i förekommande fall med förbehåll för kraven i den reviderade konventionen för sjöfarten på

    Rhen, anta tekniska krav utöver dem som avses i bilagorna II och V för farkoster som trafikerar vattenvägar i zonerna 1

    och 2 inom dess territorium. Dessa ytterligare krav får endast omfatta de aspekter som anges i bilaga III.

    2.

    Rörande passagerarfartyg som trafikerar icke förbundna inre vattenvägar i zon 3, får varje medlemsstat behålla

    tekniska krav utöver dem som avses i bilagorna II och V. Dessa ytterligare krav får endast omfatta de aspekter som anges

    i bilaga III.

    3.

    Om tillämpningen av de övergångsbestämmelser som avses i bilaga II skulle leda till att befintliga nationella

    säkerhetsstandarder blir mindre omfattande får en medlemsstat underlåta att tillämpa de övergångsbestämmelserna på

    passagerarfartyg som trafikerar dess icke förbundna inre vattenvägar. Under sådana omständigheter får den berörda

    medlemsstaten kräva att sådana passagerarfartyg som trafikerar dess icke förbundna inre vattenvägar från och med den

    30 december 2008 fullt ut uppfyller de tekniska krav som avses i bilagorna II och V.

    4.

    En medlemsstat får tillåta partiell tillämpning av de tekniska kraven eller fastställa tekniska krav som är mindre

    stränga än dem som avses i bilagorna II och V för farkoster som uteslutande trafikerar vattenvägar i zonerna 3 och 4

    inom dess territorium. De mindre stränga tekniska kraven eller den partiella tillämpningen av de tekniska kraven får

    endast omfatta de aspekter som anges i bilaga IV.

    5.

    Om en medlemsstat tillämpar punkt 1, 2, 3 eller 4 ska den underrätta kommissionen om detta minst sex månader

    före det planerade tillämpningsdatumet. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

    I de fall som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska kommissionen anta genomförandeakter för att godkänna de

    ytterligare tekniska kraven. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses

    i artikel 33.2.

    6.

    Efterlevnad av de ändrade tekniska kraven i enlighet med punkterna 1, 2, 3 och 4 ska specificeras i unionscer­

    tifikatet för inlandssjöfart eller i det kompletterande unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    16.9.2016

    L 252/131

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    39

    Artikel 24

    Undantag för vissa farkostkategorier

    1.

    Under förutsättning att en tillräcklig säkerhetsnivå upprätthålls får medlemsstaterna medge undantag från hela eller

    delar av detta direktiv för

    a) farkoster som trafikerar icke förbundna inre vattenvägar,

    b) farkoster med en dödvikt om högst 350 ton eller farkoster som inte är avsedda för godstransport och som har ett

    volymdeplacement på mindre än 100 kubikmeter, vilka kölsträcktes före den 1 januari 1950 och som enbart

    trafikerar det egna territoriet.

    2.

    Utan att det påverkar tillämpningen av den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen får medlemsstaterna

    medge undantag från detta direktiv i fråga om trafik inom det egna territoriet för farkoster som gör begränsade resor av

    lokalt intresse eller inom hamnområden. Dessa undantag och de resor eller de områden som de gäller ska anges på

    farkostens certifikat.

    3.

    Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de undantag som medgivits i enlighet med punkterna 1 och 2.

    Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

    Artikel 25

    Användning av ny teknik och undantag för särskilda farkoster

    1.

    I syfte att uppmuntra innovation och användning av ny teknik inom inlandssjöfart ska kommissionen ges

    befogenhet att anta genomförandeakter om godkännande av undantag eller erkännande av likvärdighet mellan tekniska

    specifikationer för en specifik farkost när det gäller

    a) utfärdande av ett unionscertifikat för inlandssjöfart innehållande ett erkännande av användning eller förekomst

    ombord på en farkost av andra material, anläggningar eller installationer eller annan utrustning eller användning av

    andra anordningar eller konstruktionsmetoder än dem som anges i bilagorna II och V, under förutsättning att en

    likvärdig säkerhetsnivå säkerställs,

    b) utfärdande av unionscertifikat för inlandssjöfart på försök och för en begränsad period med nya tekniska

    specifikationer som avviker från kraven i bilagorna II och V, under förutsättning att en tillräcklig säkerhetsnivå

    säkerställs.

    Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 33.2.

    2.

    De behöriga myndigheterna i en medlemsstat ska i förekommande fall ange tillämpliga undantag och erkännanden

    av likvärdighet som avses i punkt 1 i unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    Artikel 26

    Orimliga konsekvenser

    1.

    Efter det att övergångsbestämmelser för de tekniska krav som fastställs i bilaga II har upphört att gälla får

    kommissionen anta genomförandeakter som medger undantag från de tekniska krav som fastställs i den bilagan som var

    föremål för dessa övergångsbestämmelser, om dessa krav är tekniskt svåra att tillämpa eller om tillämpningen skulle

    kunna medföra orimliga kostnader.

    16.9.2016

    L 252/132

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    40

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 33.2.

    2.

    De behöriga myndigheterna i en medlemsstat ska i förekommande fall ange de undantag som avses i punkt 1

    i unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    Artikel 27

    Register över typgodkänd utrustning

    Kommissionen ska på en lämplig webbplats offentliggöra ett register över typgodkänd utrustning i enlighet med

    bilagorna II och V.

    KAPITEL 4

    SLUTBESTÄMMELSER

    Artikel 28

    Övergångsbestämmelser angående användningen av handlingar

    Handlingar som omfattas av detta direktiv och som utfärdats av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet

    med direktiv 2006/87/EG före den 6 oktober 2016 ska fortsätta att gälla tills de löper ut.

    Artikel 29

    Farkoster som är undantagna från tillämpningsområdet för direktiv 82/714/EEG

    1.

    Unionscertifikatet för inlandssjöfart ska utfärdas för farkoster som är undantagna från tillämpningsområdet för

    rådets direktiv 82/714/EEG (1) men som omfattas av det här direktivet i enlighet med artikel 2.1 i det här direktivet,

    efter en teknisk besiktning för att kontrollera att farkosterna uppfyller de tekniska krav som avses i bilagorna II och V till

    det här direktivet. Denna tekniska besiktning ska genomföras när farkostens befintliga certifikat löper ut, dock senast

    den 30 december 2018.

    2.

    Om de tekniska krav som avses i bilagorna II och V inte uppfylls ska detta anges i unionscertifikatet för

    inlandssjöfart. Förutsatt att de behöriga myndigheterna anser att dessa brister inte utgör en uppenbar fara får de

    farkoster som avses i punkt 1 i denna artikel fortsätta att gå i trafik fram till dess att de komponenter eller de

    fartygsdelar som har befunnits inte uppfylla kraven byts ut eller byggs om, varefter det ska krävas att komponenterna

    eller fartygsdelarna uppfyller de tekniska krav som avses i bilagorna II och V.

    3.

    Utbyte av befintliga delar mot identiska delar eller delar med likvärdig teknik och utformning under löpande

    reparationer och rutinunderhåll ska inte betraktas som ett utbyte eller en ombyggnad i den mening som avses i punkt 2.

    4.

    Uppenbar fara i den mening som avses i punkt 2 i denna artikel ska presumeras särskilt när krav som gäller

    farkoststrukturens stabilitet eller farkostens gång- eller manövreringsegenskaper eller särskilda specifikationer enligt de

    tekniska krav som avses i bilagorna II och V berörs. De undantag som föreskrivs i de tekniska krav som avses

    i bilagorna II och V ska inte uppfattas som brister som utgör en uppenbar fara.

    16.9.2016

    L 252/133

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) Rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart (EGT L 301, 28.10.1982, s. 1).

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    41

    Artikel 30

    Övergångsbestämmelser angående tillfälliga krav i enlighet med direktiv 2006/87/EG

    Tillfälliga krav som antagits i enlighet med artikel 1.06 i bilaga II till direktiv 2006/87/EG ska fortsätta att gälla tills de

    löper ut.

    Artikel 31

    Anpassning av bilagorna

    1.

    Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att anpassa bilaga II för att, utan onödigt

    dröjsmål, uppdatera hänvisningen till den senaste versionen av ES-TRIN-standarden och fastställa dess tillämpningsdag.

    2.

    Genom undantag från vad som sägs i punkt 1, ges kommissionen, i de fall där det med hänvisning till en lämplig

    analys är vederbörligen motiverat och där det saknas relevanta och uppdaterade internationella standarder avsedda att

    säkerställa navigationssäkerheten eller där förändringar i Cesnis beslutsprocess skulle äventyra unionens intressen,

    befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att ändra bilaga II i syfte att tillhandahålla lämpliga

    tekniska krav.

    3.

    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på anpassningar av

    bilagorna III och IV till vetenskapliga och tekniska framsteg.

    4.

    I syfte att uppdatera och rationalisera administrativa bestämmelser ges kommissionen befogenhet att anta

    delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på anpassningar av bilaga V.

    5.

    I syfte att ändra kriterierna för erkännande av klassificeringssällskap för att säkerställa navigationssäkerheten ges

    kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på anpassningar av bilaga VI.

    6.

    I syfte att uppdatera hänvisningarna i detta direktiv till vissa bestämmelser i bilagorna II och V för att ta hänsyn till

    de ändringar som gjorts i de bilagorna ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32.

    Artikel 32

    Utövande av delegeringen

    1.

    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna

    artikel.

    2.

    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4, 19 och 31 ska ges till kommissionen för en

    period på fem år från och med den 6 oktober 2016. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av

    befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst

    medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan

    förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

    3.

    Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4, 19 och 31 får när som helst återkallas av Europapar­

    lamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör

    att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare

    i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

    16.9.2016

    L 252/134

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    42

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    4.

    Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat

    i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

    5.

    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

    6.

    En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4, 19 och 31 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet

    eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten

    delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har

    underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på

    Europaparlamentets eller rådets initiativ.

    Artikel 33

    Kommittéförfarande

    1.

    Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 7 i rådets direktiv 91/672/EEG (1) (nedan

    kallad kommittén). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

    2.

    När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

    Om kommitténs yttrande ska erhållas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om

    kommitténs ordförande inom tidsfristen för att avge yttrandet så beslutar.

    Artikel 34

    Översyn

    Kommissionen ska senast den 7 oktober 2021 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en översyn

    av ändamålsenligheten hos de åtgärder som införts genom detta direktiv, särskilt med avseende på harmoniseringen av

    tekniska krav och utvecklingen av tekniska standarder för inlandssjöfart. Rapporten ska också innehålla en översyn av

    mekanismerna för samarbete med internationella organisationer som har behörighet i fråga om inlandssjöfart. Om så är

    lämpligt ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att ytterligare rationalisera samarbetet och samordningen

    i samband med fastställandet av standarder som det kan hänvisas till i unionsrättsakter. Kommissionen ska lägga fram en

    liknande rapport när det skett betydande förändringar på området för transport på inre vattenvägar.

    Artikel 35

    Sanktioner

    Medlemsstaterna ska föreskriva bestämmelserna om sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som har

    utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner

    tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

    16.9.2016

    L 252/135

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    (1) Rådets direktiv 91/672/EEG av den 16 december 1991 om det ömsesidiga erkännandet av båtförarcertifikat för transport av gods och

    passagerare på inre vattenvägar (EGT L 373, 31.12.1991, s. 29).

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    43

    Artikel 36

    Ändring av direktiv 2009/100/EG

    Direktiv 2009/100/EG ska ändras på följande sätt:

    1. Artikel 1 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 1

    Detta direktiv ska tillämpas på fartyg som används för godstransport på inre vattenvägar, och som har en samlad

    dödvikt på 20 metriska ton eller däröver,

    a) vars längd inte överstiger 20 meter, och

    b) för vilka produkten av längd (L), bredd (B) och djupgående (T) är en volym som är mindre än 100 kubikmeter.

    Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna om besiktning av fartyg på Rhen eller av europeiska

    överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (nedan kallad ADN).”

    2. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.

    Medlemsstaterna får begära att fartyg som fraktar farligt gods, enligt definitionen i ADN, ska uppfylla de

    krav som fastställts i denna överenskommelse. Som bevis på detta får de begära att det tillstånd som stadgas

    i överenskommelsen visas upp.”

    b) Punkt 5 andra stycket ska ersättas med följande:

    ”Särskilda villkor för transport av farligt gods ska anses uppfyllda på alla gemenskapens vattenvägar om fartygen

    motsvarar kraven i ADN. Bevis på detta kan lämnas genom det tillstånd som åsyftas i punkt 4.”

    Artikel 37

    Införlivande

    1.

    Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40, sätta i kraft de bestämmelser i lagar och

    andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 7 oktober 2018 och som ska gälla från och

    med den dagen. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

    När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan

    hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

    2.

    Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar

    inom det område som omfattas av detta direktiv.

    3.

    En medlemsstat som, på grund av undantag som godkänts i enlighet med artikel 24.1 och 24.2, inte har några

    farkoster som omfattas av detta direktiv i trafik på sina vattenvägar ska inte vara skyldig att införliva kapitel 2 och

    artiklarna 18.3, 20 och 21.

    16.9.2016

    L 252/136

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    44

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Artikel 38

    Upphävande

    Direktiv 2006/87/EG ska upphöra att gälla med verkan den 7 oktober 2018.

    Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med

    jämförelsetabellen i bilaga VII.

    Artikel 39

    Ikraftträdande

    Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Artikel 40

    Adressater

    Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna med undantag för Danmark, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Cypern,

    Lettland, Malta, Portugal, Slovenien och Finland.

    Utfärdat i Strasbourg den 14 september 2016.

    På Europaparlamentets vägnar

    M. SCHULZ

    Ordförande

    På rådets vägnar

    I. KORČOK

    Ordförande

    16.9.2016

    L 252/137

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    45

    FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

    Bilaga I:

    Förteckning över unionens inre vattenvägar, uppdelade geografiskt i zonerna 1, 2 och 3

    Bilaga II:

    Tekniska minimikrav för farkoster som trafikerar inre vattenvägar i zonerna 1, 2, 3 och 4

    Bilaga III:

    Områden för eventuella ytterligare tekniska krav för farkoster som trafikerar inre vattenvägar i zo­

    nerna 1 och 2 samt icke förbundna inre vattenvägar i zon 3

    Bilaga IV:

    Områden för eventuella begränsningar av de tekniska kraven för farkoster som trafikerar inre vat­

    tenvägar i zonerna 3 och 4

    Bilaga V:

    Närmare förfarandemässiga bestämmelser

    Bilaga VI:

    Klassificeringssällskap

    Bilaga VII:

    Jämförelsetabell

    16.9.2016

    L 252/138

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    46

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    BILAGA I

    FÖRTECKNING ÖVER UNIONENS INRE VATTENVÄGAR, UPPDELADE GEOGRAFISKT I ZONERNA 1, 2 OCH 3

    KAPITEL 1

    Zon 1

    Tyskland

    Ems

    från en linje som förbinder f.d. Greetsiel-fyrtornet och den västra piren vid hamninloppet

    i Eemshaven i riktning ut mot havet till latitud 53° 30′ N och longitud 6° 45′ Ö, dvs. nå­

    got utanför läktringsområdet för torrlastfartyg i Alte Ems i riktning mot havet (1)

    (1) När det gäller fartyg med en annan hemmahamn ska artikel 32 i Ems-Dollart-fördraget av den 8 april 1960 (BGBl. 1963 II, s. 602)

    beaktas.

    Polen

    Den del av Pomorskabukten som ligger söder om den linje som förbinder Nord Perd på ön Rügen och Niechorze fyr.

    Den del av Gdańskbukten som ligger söder om den linje som förbinder Hels fyr och bojen vid infarten till Baltijsk hamn.

    Sverige

    Sjön Vänern, i söder avgränsad av latitudparallellen genom Bastugrunds kummel.

    Göta älv och Rivöfjorden, i öster avgränsade av Älvsborgsbron, i väster av longitudparallellen genom Gäveskär fyr, och

    i söder av latitudparallellen genom Smörbådans fyr.

    Förenade kungariket

    SKOTTLAND

    Blue Mull Sound

    Mellan Gutcher och Belmont

    Yell Sound

    Mellan Tofts Voe och Ulsta

    Sullom Voe

    Innanför en linje från Gluss Islands nordöstra udde till Calback Ness norra spets

    Dales Voe

    Under vintern:

    Innanför en linje från Kebister Ness norra spets till Breiwicks kust vid longitud

    1° 10,8′ V

    Dales Voe

    Under sommaren:

    Se uppgifterna för Lerwick

    Lerwick

    Under vintern:

    Inom det område som norrut avgränsas av en linje från Scottle Holm till Scarfi Taing på

    Bressay och söderut av en linje från fyrtornet vid Twageos Point till Whalpa Taing på

    Bressay

    Lerwick

    Under sommaren:

    Inom ett område som norrut avgränsas av en linje från Brim Ness till det nordöstra hör­

    net av Inner Score och söderut av en linje från den södra spetsen av Ness of Sound till

    Kirkabisterness

    16.9.2016

    L 252/139

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    47

    Kirkwall

    Mellan Kirkwall och Rousay, men inte öster om en linje mellan Point of Graand (Egilsay)

    och Galt Ness (Shapinsay) eller mellan Head of Work (Mainland) genom fyrtornet vid

    Helliar Holm till Shapinsays kust, men inte nordväst om Eynhallow Islands sydöstra

    udde, men inte i riktning mot havet och en linje mellan Rousays kust vid 59° 10,5′

    N 002° 57,1′ V och Egilsays kust vid 59° 10′ N 002° 56,4′ V

    Stromness

    Till Scapa men inte utanför Scapa Flow

    Scapa Flow

    Inom ett område som avgränsas av linjer från Point of Cletts på ön Hoy till triangelpunk­

    ten vid Thomson's Hill på ön Fara och därifrån till Gibraltar Pier på ön Flotta; från St

    Vincent Pier på ön Flotta till Calf of Flottas västligaste udde; från Calf of Flottas östligaste

    udde till Needle Point på ön South Ronaldsay och från Ness på Mainland till fyrtornet vid

    Point of Oxan på ön Graemsay och därifrån till Bu Point på ön Hoy, och ut mot havet

    från farvattnen i zon 2

    Balnakiel Bay

    Mellan Eilean Dubh och A'Chleit

    Cromarty Firth

    Innanför en linje från North Sutor till Nairn Breakwater och ut mot havet från farvattnen

    i zon 2

    Inverness

    Innanför en linje från North Sutor till Nairn Breakwater och ut mot havet från farvattnen

    i zon 2

    Floden Tay – Dundee

    Innanför en linje från Broughty Castle till Tayport och ut mot havet från farvattnen

    i zon 2

    Firth of Forth och floden

    Forth

    Innanför en linje från Kirkcaldy till floden Portobello och ut mot havet från farvattnen

    i zon 2

    Solway Firth

    Innanför en linje från Southerness Point till Silloth

    Loch Ryan

    Innanför en linje från Finnart's Point till Milleur Point och ut mot havet från farvattnen

    i zon 2

    Clyde

    Yttre gräns:

    En linje från Skipness till en position en distansminut söder om Garroch Head och där­

    ifrån till Farland Head

    Inre gräns under vintern:

    En linje från Cloch Lighthouse till Dunoon Pier

    Inre gräns under sommaren:

    En linje från Bogany Point på Isle of Bute till Skelmorlie Castle och en linje från Ardla­

    mont Point till den sydligaste änden av Ettrick Bay innanför Kyles of Bute

    Anm.: Från och med den 5 juni till och med den 5 september går den ovannämnda inre

    sommargränsen längs en linje från en punkt två distansminuter utanför Ayrshires kust

    vid Skelmorlie Castle till Tomont End på Cumbrae, och en linje från Portachur Point på

    Cumbrae till Inner Brigurd Point i Ayrshire

    16.9.2016

    L 252/140

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    48

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Oban

    Inom ett område som norrut avgränsas av en linje från fyren vid Dunollie Point till Ard

    na Chruidh och söderut av en linje från Rudha Seanach till Ard na Cuile

    Kyle of Lochalsh

    Genom Loch Alsh till övre änden av Loch Duich

    Loch Gairloch

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Söder om en linje österut från Rubha na Moine till Eilan Horrisdale och därifrån till

    Rubha nan Eanntag

    NORDIRLAND

    Belfast Lough

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Carrickfergus till Bangor

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Loch Neagh

    På större avstånd än 2 distansminuter från kusten

    ENGLANDS ÖSTKUST

    Floden Humber

    Under vintern:

    Innanför en linje från New Holland till Paull

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Cleethorpes Pier till Patrington Church

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    WALES OCH ENGLANDS

    VÄSTKUST

    Floden Severn

    Under vintern:

    Innanför en linje från Blacknore Point till Caldicot Pill i Portskewett

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Barry Dock Pier till Steep Holm och därifrån till Brean Down

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Wye

    Under vintern:

    Innanför en linje från Blacknore Point till Caldicot Pill, Portskewett

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Barry Dock Pier till Steep Holm och därifrån till Brean Down

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Newport

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Barry Dock Pier till Steep Holm och därifrån till Brean Down

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    16.9.2016

    L 252/141

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    49

    Cardiff

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Barry Dock Pier till Steep Holm och därifrån till Brean Down

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Barry

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Barry Dock Pier till Steep Holm och därifrån till Brean Down

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Swansea

    Innanför en linje som förbinder de mot havet liggande ändarna av vågbrytarna

    Menaisundet

    Inom Menaisundet från en linje som förbinder fyren på Llanddwyn Island med Dinas

    Dinlleu och linjer som förbinder Puffin Islands södra ände med Trwyn Du Point och järn­

    vägsstationen i Llanfairfechan och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Dee

    Under vintern:

    Innanför en linje från Hilbre Point till Point of Air

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Formby Point till Point of Air

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Mersey

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Formby Point till Point of Air

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Preston och Southport

    Innanför en linje från Southport till Blackpool, innanför sandbankarna

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Fleetwood

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Rossal Point till Humphrey Head

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Lune

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Rossal Point till Humphrey Head

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    16.9.2016

    L 252/142

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    50

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Heysham

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Rossal Point till Humphrey Head

    Morecambe

    Under vintern:

    Inga

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Rossal Point till Humphrey Head

    Workington

    Innanför en linje från Southerness Point till Silloth

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    SÖDRA ENGLAND

    Floden Colne, Colchester

    Under vintern:

    Innanför en linje från Colne Point till Whitstable

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Clacton Pier till Reculvers

    Floden Blackwater

    Under vintern:

    Innanför en linje från Colne Point till Whitstable

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Clacton Pier till Reculvers

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Crouch och floden

    Roach

    Under vintern:

    Innanför en linje från Colne Point till Whitstable

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Clacton Pier till Reculvers

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Themsen och dess bi­

    floder

    Under vintern:

    Innanför en linje från Colne Point till Whitstable

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Clacton Pier till Reculvers

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Medway och Swale

    Under vintern:

    Innanför en linje från Colne Point till Whitstable

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Clacton Pier till Reculvers

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Chichester

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    16.9.2016

    L 252/143

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    51

    Langstone Harbour

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Portsmouth

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Bembridge, Isle of Wight

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Cowes, Isle of Wight

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Southampton

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Beaulieu

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Keyhaven Lake

    Innanför Isle of Wight inom ett område som österut avgränsas av en linje mellan spiran

    på kyrktornet i West Wittering och Trinity Church i Bembridge och västerut av en linje

    mellan the Needles och Hurst Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Weymouth

    Inom Portland Harbour och mellan floden Wey och Portland Harbour

    Plymouth

    Innanför en linje från Cawsand till Breakwater och Staddon

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Falmouth

    Under vintern:

    Innanför en linje från St. Anthony Head till Rosemullion

    Under sommaren:

    Innanför en linje från St. Anthony Head till Nare Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Floden Camel

    Innanför en linje från Stepper Point till Trebetherick Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Bridgewater

    Innanför sandbanken och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    16.9.2016

    L 252/144

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    52

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Floden Avon (Avon)

    Under vintern:

    Innanför en linje från Blacknore Point till Caldicot Pill, Portskewett

    Under sommaren:

    Innanför en linje från Barry Pier till Steep Holm och därifrån till Brean Down

    och ut mot havet från farvattnen i zon 2

    Zon 2

    Tjeckien

    Lipnoreservoaren

    Tyskland

    Ems

    Från en linje som går tvärsöver Ems nära inloppet till Papenburgs hamn mellan f.d.

    pumpstationen i Diemen och öppningen i fördämningen vid Halte till en linje som för­

    binder det f.d. Greetsiel-fyrtornet och västra piren i hamninloppet i Eemshaven

    Jade

    Innanför en linje som förbinder f.d. fyren i Schillig och Langwardens kyrktorn

    Weser

    Från nordvästra hörnet av järnvägsbron i Bremen till en linje som förbinder Langwardens

    och Cappels kyrktorn, inklusive förgreningarna Westergate, Rekumer Loch, Rechter Ne­

    benarm och Schweiburg

    Elbe med Bütztflether

    Süderelbe (från km 0,69 till

    mynningen i Elbe), Ruthen­

    strom (från km 3,75 till

    mynningen i Elbe),

    Wischhafener

    Süderelbe

    (från km 8,03 till myn­

    ningen i Elbe)

    Från nedre gränsen för Hamburgs hamn till en linje som förbinder sjömärket i Döse och

    det västra hörnet av fördämningen i Friedrichskoog (Dieksand), inklusive tillflödena Ne­

    benelbe och Este, Lühe, Schwinge, Oste, Pinnau, Krückau och Stör (i samtliga fall från

    mynningen till fördämningen)

    Meldorfer Bucht

    Innanför en linje som förbinder västra hörnet av fördämningen i Friedrichskoog (Diek­

    sand) och västra pirhuvudet i Büsum

    Eider

    Från Giselau-kanalens mynning (km 22,64) till linjen mellan mitten av fästningen

    (Tränke) och kyrktornet i Vollerwiek

    Gieslau-kanalen

    Från mynningen i Eider till mynningen i Nord-Ostsee-Kanal

    Flensburger Förde

    Innanför en linje som förbinder Kegnäs fyrtorn och Birknack och norrut från gränsen

    mellan Tyskland och Danmark i Flensburger Förde

    Schlei

    Innanför en linje mellan pirhuvudena i Schleimünde

    Eckernförder Bucht

    Innanför en linje som förbinder Boknis-Eck och den nordvästra spetsen av fastlandet nära

    Dänisch Nienhof

    Kieler Förde

    Innanför en linje som förbinder Bülks fyrtorn och sjökrigsmonumentet i Laboe

    16.9.2016

    L 252/145

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    53

    Nord-Ostsee-Kanal inklusive

    Audorfer See och Schirnauer

    See

    Från en linje som förbinder pirhuvudena i Brunsbüttel till en linje som förbinder signa­

    lerna i Kiel-Holtenau, inklusive Obereidersee och Enge, Audorfer See, Borgstedter See och

    Enge, Schirnauer See, Flemhuder See och Achterwehrer-kanalen

    Trave

    Från nordvästra hörnet av lyftbron för järnvägen i Lübeck med Pötenitzer Wiek och Das­

    sower See till en linje som förbinder de södra inre och de norra yttre pirhuvudena i Trave­

    münde

    Leda

    Från inloppet till yttre hamnen vid havsslussen i Leer till mynningen i Eems

    Hunte

    Från Oldenburgs hamn och från 140 m nedströms från Amalienbrücke i Oldenburg till

    mynningen i Weser

    Lesum

    Från Hammes och Wümmes sammanflöde (km 0,00) till mynningen i Weser

    Este

    Nedströms slussen i Buxtehude (km 0,25) till mynningen i Elbe

    Lühe

    Nedströms Au-Mühle i Horneburg (km 0,00) till mynningen i Elbe

    Schwinge

    Från det norra hörnet av Salztor-slussen i Stade till mynningen i Elbe

    Oste

    Från 210 m över mittlinjen på trafikbron över Oste-fördämningen (km 69,360) till myn­

    ningen i Elbe

    Pinnau

    Från sydvästra hörnet av järnvägsbron i Pinneberg till mynningen i Elbe

    Krückau

    Från sydvästra hörnet av bron till/från Wedenkamp i Elmshorn till mynningen i Elbe

    Stör

    Från tidvattenmätaren i Rensing till mynningen i Elbe

    Freiburger Hafenpriel

    Från östra hörnet av slussen i Freiburg an der Elbe till mynningen i Elbe

    Wismarbucht,

    Kirchsee,

    Breitling, Salzhaff och hamn­

    området i Wismar

    Ut mot havet till en linje mellan Hoher Wieschendorf Huk och Timmendorfs fyr och en

    linje som förbinder Gollwitzs fyr på ön Poel och Wustrow-halvöns södra udde

    Warnow, inklusive Breitling

    och förgreningar

    Nedströms från kvarndammen från norra hörnet av Geinitzbrücke i Rostock mot havet

    till en linje som förbinder de norra punkterna av Warnemündes västra och östra pirar

    Farvatten som omges av

    fastlandet samt halvöarna

    Darß och Zingst och öarna

    Hiddensee och Rügen (inklu­

    sive hamnområdet i Stral­

    sund)

    Ut mot havet mellan

    halvön Zingst och ön Bock: till latitud 54° 26′ 42′ N

    öarna Bock och Hiddensee: till en linje som förbinder ön Bocks norra udde och ön Hid­

    densees södra udde

    ön Hiddensee och ön Rügen (Bug): till en linje som förbinder Neubessins sydöstra udde

    och Buger Haken

    16.9.2016

    L 252/146

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    54

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Kleine Jasmunder Bodden

    Greifswalder Bodden

    Bodden ut mot havet till en linje från Thiessower Hakens östra udde (Südperd) till ön Ru­

    dens östra udde och vidare till ön Usedoms norra udde (54° 10′ 37′ N, 13° 47′ 51′ Ö)

    Ryck

    Österut från Steinbecker-bron i Greifswald till förbindelselinjen över vågbrytarnas utskju­

    tande delar

    Farvatten som omges av

    fastlandet samt ön Usedom

    (Peenestrom,

    inklusive

    hamnområdet i Wolgast

    samt Achterwasser och Oder

    Haff)

    Österut fram till gränsen till Polen i Stettiner Haff

    Uecker

    Från det sydvästra hörnet av trafikbron i Ueckermünde till förbindelselinjen över vågbry­

    tarnas utskjutande delar

    Anm.: När det gäller fartyg med hemmahamn i en annan stat ska artikel 32 i Ems-Dollart-fördraget av den 8 april 1960

    (BGBl. 1963 II, p. 602) beaktas.

    Frankrike

    Gironde från kilometertavlan (KP 48,50) till nedströmsdelen av spetsen av Ile de Patiras, till den transversala havsgräns

    som utgörs av linjen som förbinder Pointe de Grave med Pointe de Suzac

    Loire från Cordemais (KP 25) till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe de Mindin med

    Pointe de Penhoët

    Seine från början av Tancarville-kanalen till den transversala havsgräns som utgörs av linjen från Cape Hode, på den

    högra stranden, till den punkt, på den vänstra stranden, där den planerade fördämningen möter kusten nedanför Berville

    Vilaine från Arzal-dammen till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som förbinder Pointe du Scal med Pointe

    du Moustoir

    Genèvesjön

    Ungern

    Balatonsjön

    Nederländerna

    Dollard

    Eems

    Vadehavet (Waddenzee): inklusive förbindelselederna till Nordsjön

    IJsselmeer: inklusive Markermeer och IJmeer men exklusive Gouwzee

    16.9.2016

    L 252/147

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    55

    Nieuwe Waterweg och Scheur

    Caland-kanalen väster om Benelux-hamnen

    Hollands Diep

    Breeddiep, Beer-kanalen och de hamnar som är förbundna med den

    Haringvliet och Vuile Gat: inklusive vattenvägarna mellan Goeree-Overflakkee å ena sidan och Voorne-Putten och

    Hoeksche Waard å andra sidan

    Hellegat

    Volkerak

    Krammer

    Grevelingenmeer och Brouwerschavensche Gat: inklusive alla vattenvägar mellan Schouwen-Duiveland och Goeree-

    Overflakkee

    Keten, Mastgat, Zijpe, Krabbenkreek, Oosterschelde och Roompot: inklusive vattenvägarna mellan Walcheren, Noord-

    Beveland och Zuid-Beveland å ena sidan och Schouwen-Duiveland och Tholen å andra sidan exklusive Schelde–Rhen-

    kanalen

    Schelde och Westerschelde och dess mynning mot havet: inklusive vattenvägarna mellan Zeeländska Flandern (Zeeuws-

    Vlaanderen) å ena sidan och Walcheren och Zuid-Beveland å andra sidan exklusive Schelde–Rhen-kanalen

    Polen

    Szczecinbukten

    Kamieńbukten

    Wisłabukten

    Puckviken

    Włocławski reservoar

    Śniardwysjön

    Niegocinsjön

    Mamrysjön

    Sverige

    Göta älv, i öster avgränsad av Götaälvbron och i väst av Älvsborgsbron

    Förenade kungariket

    SKOTTLAND

    Scapa Flow

    Inom ett område begränsat av linjer dragna från Wharth på ön Flotta till martellotornet

    på South Walls, och från Point Cletts på ön Hoy till Thomsons triangelpunkt på ön Fara

    och därifrån till Gibraltar Pier på ön Flotta

    Kyle of Durness

    Söder om Eilean Dubh

    16.9.2016

    L 252/148

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    56

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Cromarty Firth

    Innanför en linje mellan North Sutor och South Sutor

    Inverness

    Innanför en linje från Fort George till Chanonry Point

    Findhorn Bay

    Innanför sandbanken

    Aberdeen

    Innanför en linje från South Jetty till Abercromby Jetty

    Montrose Basin

    Väster om en linje som går nord–syd tvärsöver hamninloppet vid fyren Scurdie Ness

    Floden Tay – Dundee

    Innanför en linje från tidvattensbassängen (fiskbassängen) Dundee till Craig Head, East

    Newport

    Firth of Forth och floden

    Forth

    Innanför Firth of Forth, men inte öster om järnvägsbron över Forth

    Dumfries

    Innanför en linje från Airds Point till Scar Point

    Loch Ryan

    Innanför en linje från Cairn Point till Kircolm Point

    Ayrs hamn

    Innanför sandbanken

    Clyde

    Ovanför farvattnen i zon 1

    Kyles of Bute

    Mellan Colintraive och Rhubodach

    Campbeltowns hamn

    Innanför en linje från Macringan's Point till Ottercharach Point

    Loch Etive

    Inom Loch Etive ovanför Falls of Lora

    Loch Leven

    Ovanför bron i Ballachulish

    Loch Linnhe

    Norr om Corran Points fyr

    Loch Eil

    Hela sjön

    Kaledoniska kanalen

    Loch Lochy, Loch Oich och Loch Ness

    Kyle of Lochalsh

    Innanför Kyleakin, inte väster om Eilean Ban Light eller öster om Eileanan Dubha

    Loch Carron

    Mellan Stromemore och Strome Ferry

    Loch Broom, Ullapool

    Innanför en linje från Ullapool Point Light till Aultnaharrie

    Kylesku

    Tvärsöver Loch Cairnbawn i området mellan Garbh Eileans östligaste punkt och Eilean na

    Rainichs västligaste punkt

    Stornoway Harbour

    Innanför en linje från Arnish Point till fyren i Sandwick Bay, nordvästra sidan

    16.9.2016

    L 252/149

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    57

    The Sound of Scalpay

    Inte öster om Berry Cove (Scalpay) och inte väster om Croc a Loin (Harris)

    North Harbour, Scalpay och

    Tarberts hamn

    Inom en distansminut från ön Harris strand

    Loch Awe

    Hela sjön

    Loch Katrine

    Hela sjön

    Loch Lomond

    Hela sjön

    Loch Tay

    Hela sjön

    Loch Loyal

    Hela sjön

    Loch Hope

    Hela sjön

    Loch Shin

    Hela sjön

    Loch Assynt

    Hela sjön

    Loch Glascarnoch

    Hela sjön

    Loch Fannich

    Hela sjön

    Loch Maree

    Hela sjön

    Loch Gairloch

    Hela sjön

    Loch Monar

    Hela sjön

    Loch Mullardach

    Hela sjön

    Loch Cluanie

    Hela sjön

    Loch Loyne

    Hela sjön

    Loch Garry

    Hela sjön

    Loch Quoich

    Hela sjön

    Loch Arkaig

    Hela sjön

    Loch Morar

    Hela sjön

    Loch Shiel

    Hela sjön

    Loch Earn

    Hela sjön

    Loch Rannoch

    Hela sjön

    16.9.2016

    L 252/150

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    58

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Loch Tummel

    Hela sjön

    Loch Ericht

    Hela sjön

    Loch Fionn

    Hela sjön

    Loch Glass

    Hela sjön

    Loch Rimsdale/Loch nan

    Clàr

    Hela sjön

    NORDIRLAND

    Strangford Lough

    Innanför en linje från Cloghy Point till Dogtail Point

    Belfast Lough

    Innanför en linje från Holywood till Macedon Point

    Larne

    Innanför en linje från Larne Pier till färjepiren på Island Magee

    Floden Bann

    Från den ända av vågbrytarna som ligger mot havet till Toome Bridge

    Lough Erne

    Upper Lough Erne och Lower Lough Erne

    Lough Neagh

    Inom två distansminuter från stranden

    ENGLANDS ÖSTKUST

    Berwick

    Innanför vågbrytarna

    Warkworth

    Innanför vågbrytarna

    Blyth

    Innanför de yttre pirhuvudena

    Floden Tyne

    Dunston Staithes till Tynes pirhuvuden

    Floden Wear

    Fatfield till Sunderlands pirhuvuden

    Seaham

    Innanför vågbrytarna

    Hartlepool

    Innanför en linje från Middleton Jetty till Old Pier Head

    Innanför en linje som förenar det norra pirhuvudet med det södra pirhuvudet

    Floden Tees

    Innanför en linje rakt västerut från Government Jetty till Tees Barrage

    Whitby

    Innanför pirhuvudena i Whitby

    Floden Humber

    Innanför en linje från North Ferriby till South Ferriby

    Grimsby Dock

    Innanför en linje från tidvattenbassängens västra pir till Fish Docks östra pir, norra kajen

    16.9.2016

    L 252/151

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    59

    Boston

    Innanför New Cut

    Dutch River

    Hela kanalen

    Floden Hull

    Beverley Beck till floden Humber

    Kielder Water

    Hela sjön

    Floden Ouse

    Nedanför Naburn Lock

    Floden Trent

    Nedanför Cromwell Lock

    Floden Wharfe

    Från sammanflödet med River Ouse till Tadcaster Bridge

    Scarborough

    Innanför pirhuvudena i Scarborough

    WALES OCH ENGLANDS

    VÄSTKUST

    Floden Severn

    Norr om en linje rakt västerut från Sharpness Point (51° 43,4′ N) till Llanthony och Mai­

    semore Weirs och ut mot havet från farvattnen i zon 3

    Floden Wye

    Vid Chepstow, norr om latitud (51° 38,0′ N) till Monmouth

    Newport

    Norr om punkten där kraftledningarna korsar varandra vid Fifoots Points

    Cardiff

    Innanför en linje från South Jetty till Penarth Head

    och de inneslutna vattnen väster om Cardiff Bay Barrage

    Barry

    Innanför en linje som förbinder de mot havet liggande ändarna av vågbrytarna

    Port Talbot

    Innanför en linje som förbinder de mot havet liggande ändarna av vågbrytarna i floden

    Afan utanför hamndockorna

    Neath

    Innanför en linje som går rakt norrut från den mot havet liggande änden av Baglan Bay

    Tanker Jetty (51° 37,2′ N, 3° 50,5′ V)

    Llanelli och Burry Port

    Inom ett område avgränsat av en linje från västra piren i Burry Port till Whiteford Point

    Milford Haven

    Innanför en linje från södra Hook Point till Thorn Point

    Fishguard

    Innanför en linje som förenar de mot havet liggande ändarna av de norra och östra våg­

    brytarna

    Cardigan

    Innanför gatten vid Pen-Yr-Ergyd

    Aberystwyth

    Innanför de mot havet liggande ändarna av vågbrytarna

    16.9.2016

    L 252/152

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    60

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Aberdyfi

    Innanför en linje från järnvägsstationen i Aberdyfi till sjömärket Twyni Bach Beacon

    Barmouth

    Innanför en linje från järnvägsstationen i Barmouth till Penrhyn Point

    Portmadoc

    Innanför en linje från Harlech Point till Graig Ddu

    Holyhead

    Inom ett område som avgränsas av huvudvågbrytaren och en linje från vågbrytarens hu­

    vud till Brynglas Point, Towyn Bay

    Menaisundet

    Innanför Menaisundet mellan en linje som förbinder Aber Menai Point med Belan Point

    och en linje som förbinder Beaumaris Pier med Pen-y-Coed Point

    Conway

    Innanför en linje från Mussel Hill till Tremlyd Point

    Llandudno

    Innanför vågbrytaren

    Rhyl

    Innanför vågbrytaren

    Floden Dee

    Ovanför Connah's Quay till pumpstationen vid Barrel Well Hill

    Floden Mersey

    Innanför en linje mellan Rock Lighthouse och North West Seaforth Dock, med uteslu­

    tande av andra hamnbassänger

    Preston och Southport

    Innanför en linje från Lytham till Southport och innanför Preston Docks

    Fleetwood

    Innanför en linje från Low Light till Knott

    Floden Lune

    Innanför en linje från Sunderland Point till Chapel Hill fram till och inbegripet Glasson

    Dock

    Barrow

    Innanför en linje som förbinder Haws Point på Isle of Walney och Roa Island Slipway

    Whitehaven

    Innanför vågbrytaren

    Workington

    Innanför vågbrytaren

    Maryport

    Innanför vågbrytaren

    Carlisle

    Innanför en linje som förbinder Point Carlisle och Torduff

    Coniston Water

    Hela sjön

    Derwentwater

    Hela sjön

    Ullswater

    Hela sjön

    Windermere

    Hela sjön

    16.9.2016

    L 252/153

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    61

    SÖDRA ENGLAND

    Blakeney och Morston Harb­

    our och inlopp

    Öster om en linje som går söder om Blakeney Point till inloppet till floden Stiffkey

    Floden Orwell och floden

    Stour

    Floden Orwell innanför en linje från vågbrytaren i Blackmanshead till Landguard Point

    och ut mot havet från farvattnen i zon 3

    Floden Blackwater

    Alla vattenvägar innanför en linje från den sydvästligaste udden av ön Mersea till Sales

    Point

    Floden Crouch och floden

    Roach

    Floden Crouch innanför en linje från Holliwell Point till Foulness Point, inklusive River

    Roach

    Floden Themsen och dess bi­

    floder

    Themsen ovanför en nordsydlig linje genom det östra yttersta hörnet av Denton Wharf

    Pier i Gravesend till Teddington Lock

    Floden Medway och Swale

    Floden Medway från en linje som dras från Garrison Point till Grain Tower, till Allington

    Lock; och Swale från Whitstable till Medway

    Floden Stour (Kent)

    Floden Stour ovanför mynningen till kajen vid Flagstaff Reach

    Dovers hamn

    Innanför linjer över de östra och västra inloppen till hamnen

    Floden Rother

    Floden Rother ovanför signalstationen för tidvatten vid Camber till Scots Float Sluice och

    till första slussen på floden Brede

    Floden Adur och Southwick

    Canal

    Innanför en linje över inloppet från hamnen i Shoreham till Southwick Canal Lock och

    till västra änden av Tarmac Wharf

    Floden Arun

    Floden Arun ovanför Littlehampton Pier till Littlehampton Marina

    Floden Ouse (Sussex) Ne­

    whaven

    Floden Ouse från en linje tvärsöver pirarna vid inloppet till hamnen i Newhaven till norra

    änden av North Quay

    Brighton

    Yttre hamnen i Brighton Marina innanför en linje från södra änden av West Quay till

    norra änden av South Quay

    Chichester

    Innanför en linje mellan Eastoke Point och kyrkspiran i West Wittering och ut mot havet

    från farvattnen i zon 3

    Langstone Harbour

    Innanför en linje mellan Eastney Point och Gunner Point

    Portsmouth

    Innanför en linje över hamninloppet från Port Blockhouse till Round Tower

    Bembridge, Isle of Wight

    Inom Bradings hamn

    Cowes, Isle of Wight

    Floden Medina innanför en linje från Breakwater Light på östra banken till House Light

    på västra banken

    16.9.2016

    L 252/154

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    62

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Southampton

    Innanför en linje från Calshot Castle till Hook Beacon

    Floden Beaulieu

    Inom floden Beaulieu, men inte öster om en nordsydlig linje genom Inchmery House

    Keyhaven Lake

    Innanför en linje rakt norr ut från Hurst Point Low Light till Keyhaven Marshes

    Christchurch

    The Run

    Poole

    Innanför linfärjan mellan Sandbanks och South Haven Point

    Exeter

    Innanför en östvästlig linje från Warren Point till sjöräddningsstationen mittemot Check­

    stone Ledge

    Teignmouth

    Inom hamnen

    Floden Dart

    Innanför en linje från Kettle Point till Battery Point

    Floden Salcombe

    Innanför en linje från Splat Point till Limebury Point

    Plymouth

    Innanför en linje från Mount Batten Pier till Raveness Point genom Drake's Islands. River

    Yealm innanför en linje från Warren Point till Misery Point

    Fowey

    Inom hamnen

    Falmouth

    Innanför en linje från St. Anthony Head till Pendennis Point

    Floden Camel

    Innanför en linje från Gun Point till Brea Hill

    Floden Taw och floden Tor­

    ridge

    Innanför en linje i bäring 200° från fyren vid Crow Point till stranden vid Skern Point

    Bridgewater

    Söder om en linje rakt österut från Stert Point (51° 13,0′ N)

    Floden Avon (Avon)

    Innanför en linje från Avonmouth Pier till Wharf Point, till Netham Dam

    KAPITEL 2

    Zon 3

    Belgien

    Maritima Schelde (nedströms från redden i Antwerpen)

    Bulgarien

    Donau: Från km 845,650 till km 374,100

    Tjeckien

    Reservoarer: Brněnská (Kníničky), Jesenice, Nechranice, Nové Mlýny III, Orlík, Rozkoš, Slapy, Těrlicko och Žermanice

    Grustagssjöar: Ostrožná Nová Ves och Tovačov

    16.9.2016

    L 252/155

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    63

    Tyskland

    Donau

    Från Kelheim (km 2 414,72) till gränsen mellan Tyskland och Österrike vid Jochenstein

    Rhen med Lampertheimer

    Altrhein (från km 4,75 till

    Rhen), Altrhein Stockstadt-

    Erfelden (från km 9,80 till

    Rhen)

    Från gränsen mellan Tyskland och Schweiz till gränsen mellan Tyskland och Nederlän­

    derna

    Elbe (Norderelbe) inklusive

    Süderelbe och Köhlbrand

    Från Elbe-Seiten-Kanals mynning till nedre gränsen för Hamburgs hamn

    Müritz

    Frankrike

    Adour från Bec du Gave till havet

    Aulne från Châteaulin-slussen till den transversala havsgräns som utgörs av Passage de Rosnoën

    Blavet från Pontivy till Pont du Bonhomme

    Calais-kanalen

    Charente från bron vid Tonnay-Charente till den transversala havsgräns som utgörs av linjen som passerar genom

    centrum av fyren nedströms på den vänstra stranden och genom centrum av Fort de la Pointe

    Dordogne från sammanflödet med Lidoire till Bec d'Ambès

    Garonne från bron vid Castet en Dorthe till Bec d'Ambès

    Gironde från Bec d'Ambès till den transversala linjen vid KP 48,50 genom spetsen (nedströms) av Ile de Patiras

    Hérault från hamnen i Bessan till havet, till den övre tidvattenlinjen

    Isle från sammanflödet med Dronne till sammanflödet med Dordogne

    Loire från sammanflödet med Maine till Cordemais (KP 25)

    Marne från bron vid Bonneuil (KP 169bis900) och slussen vid Saint-Maur till sammanflödet med Seine

    Rhen

    Nive från Haïtze-dammen vid Ustaritz till sammanflödet med Adour

    Oise från Janville-slussen till sammanflödet med Seine

    16.9.2016

    L 252/156

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    64

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Orb från Sérignan till havet, till den övre tidvattenlinjen

    Rhône från gränsen mot Schweiz till havet, med undantag för Petit Rhône

    Saône från bron Pont de Bourgogne vid Chalon-sur-Saône till sammanflödet med Rhône

    Seine från slussen vid Nogent-sur-Seine till början av Tancarville-kanalen

    Sèvre Niortaise från slussen vid Marans vid den transversala havsgränsen mittemot vakthuset vid mynningen

    Somme från nedströmssidan av bron Pont de la Portelette vid Abbeville till viadukten på järnvägen mellan Noyelles och

    Saint-Valéry-sur-Somme

    Vilaine från Redon (KP 89,345) till Arzal-dammen

    Amancesjön

    Annecysjön

    Biscarossesjön

    Bourgetsjön

    Carcanssjön

    Cazauxsjön

    Der-Chantecoqsjön

    Guerlédansjön

    Hourtinsjön

    Lacanausjön

    Orientsjön

    Pareloupsjön

    Parentissjön

    Sanguinetsjön

    Serre-Ponçonsjön

    Templesjön

    Kroatien

    Donau: från km 1 295 + 500 till km 1 433 + 100

    Floden Drava: från km 0 till km 198 + 600

    Floden Sava: från km 210 + 800 till km 594 + 000

    Floden Kupa: från km 0 till km 5 + 900

    Floden Una: från km 0 till km 15

    16.9.2016

    L 252/157

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    65

    Ungern

    Donau: Från km 1 812 till km 1 433

    Donau Moson: från km 14 till km 0

    Donau Szentendre: från km 32 till km 0

    Donau Ráckeve: från km 58 till km 0

    Floden Tisza: från km 685 till km 160

    Floden Dráva: från km 198 till km 70

    Floden Bodrog: från km 51 till km 0

    Floden Kettős Körös: från km 23 till km 0

    Floden Hármas Körös: från km 91 till km 0

    Sió-kanalen: från km 23 till km 0

    Velencesjön

    Fertősjön

    Nederländerna

    Rhen

    Sneekermeer, Koevordermeer, Heegermeer, Fluessen, Slotermeer, Tjeukemeer, Beulakkerwijde, Belterwijde, Ramsdiep,

    Ketelmeer, Zwartemeer, Veluwemeer, Eemmeer, Alkmaardermeer, Gouwzee, Buiten IJ, Afgesloten IJ, Noordzeekanaal,

    IJmuidens hamn, Rotterdams hamnområde, Nieuwe Maas, Noord, Oude Maas, Beneden Merwede, Nieuwe Merwede,

    Dordische Kil, Boven Merwede, Waal, Bijlandsch-kanalen, Boven Rijn, Pannersdensch-kanalen, Geldersche IJssel,

    Neder Rijn, Lek, Amsterdam–Rhen-kanalen, Veerse Meer, Schelde–Rhen-kanalen till mynningen i Volkerak, Amer,

    Bergsche Maas, Maas nedanför Venlo, Gooimeer, Europoort, Calandkanaal (öster om Benelux-hamnen), Hartelkanaal

    Österrike

    Donau: från gränsen till Tyskland till gränsen till Slovakien

    Inn: från mynningen till Passau-Inglings kraftverk

    Traun: från mynningen till km 1,80

    Enns: från mynningen till km 2,70

    March: till km 6,00

    Polen

    — Floden Biebrza från mynningen av Augustowski-kanalen till mynningen i floden Narew

    — Floden Brda från sammanflödet med Bydgoski-kanalen i Bydgoszcz till mynningen i floden Wisła

    16.9.2016

    L 252/158

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    66

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    — Floden Bug från mynningen av floden Muchawiec till mynningen i floden Narew

    — Dąbiesjön till gränsen med det inre havsvattnet

    — Augustowski-kanalen från sammanflödet med floden Biebrza till statsgränsen, tillsammans med sjöarna längs

    kanalens lopp

    — Bartnicki-kanalen från Ruda Woda-sjön till Bartężeksjön, tillsammans med Bartężeksjön

    — Bydgoski-kanalen

    — Elbląski-kanalen från Druznosjön till Jezioraksjön och Szeląg Wielki-sjön, tillsammans med dessa sjöar och sjöarna

    längs kanalens lopp, och en förgrening i riktning mot Zalewo från Jezioraksjön till och med Ewingisjön

    — Gliwicki-kanalen tillsammans med Kędzierzyński-kanalen

    — Jagielloński-kanalen från sammanflödet med floden Elbląg till floden Nogat

    — Łączański-kanalen

    — Ślesiński-kanalen med sjöarna belägna längs denna kanals lopp och Gopłosjön

    — Żerański-kanalen

    — Floden Martwa Wisła från floden Wisła i Przegalina till gränsen med det inre havsvattnet

    — Floden Narew från mynningen av floden Biebrza till mynningen i floden Wisła, tillsammans med Zegrzyńskisjön

    — Floden Nogat från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten

    — Floden Noteć (övre) från Gopłosjön till sammanflödet med Górnonotecki-kanalen samt Górnonotecki-kanalen och

    floden Noteć (nedre) från sammanflödet med Bydgoski-kanalen till mynningen i floden Warta

    — Floden Nysa Łużycka från Gubin till mynningen av floden Oder

    — Floden Oder från staden Racibórz till sammanflödet med floden östra Oder som övergår i floden Regalica från

    passagen Klucz-Ustowo, tillsammans med den floden och dess bifloder till Dąbiesjön samt en förgrening av floden

    Oder från slussen Opatowice till slussen i staden Wrocław

    — Floden västra Oder från dammen i Widuchowa (704,1 km av floden Oder) till gränsen mot det inre havsvattnet,

    tillsammans med bifloder samt passagen Klucz-Ustowo, som förenar floden östra Oder med floden västra Oder

    — Floden Parnica och Parnicki-passagen från floden västra Oder till gränsen mot det inre havsvattnet

    — Floden Pisa från Rośsjön till mynningen i floden Narew

    — Floden Szkarpawa från floden Wisła till mynningen i Wisłabukten

    — Floden Warta från Ślesińskisjön till mynningen i floden Oder

    — De stora masuriska sjöarnas system, omfattande de sjöar som förenas av de floder och kanaler som utgör ett

    huvudlopp från och med Rośsjön i Pisz till och med Węgorzewski-kanalen i Węgorzewo, tillsammans med sjöarna

    Seksty, Mikołajskie, Tałty, Tałtowisko, Kotek, Szymon, Szymoneckie, Jagodne, Boczne, Tajty, Kisajno, Dargin, Łabap,

    Kirsajty och Święcajty, tillsammans med Giżycki-kanalen och Niegociński-kanalen och Piękna Góra-kanalen, samt en

    förgrening från och med Ryńskiesjön i Ryn till Nidzkiesjön (fram till 3 km, till gränsen mot Nidzkiesjöns

    naturreservat), tillsammans med sjöarna Bełdany, Guzianka Mała och Guzianka Wielka

    — Floden Wisła från mynningen av floden Przemsza till sammanflödet med Łączański-kanalen samt från den kanalens

    mynning i Skawina till floden Wisłas mynning i Gdańsk-bukten, utom Włocławski-reservoaren

    16.9.2016

    L 252/159

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    67

    Rumänien

    Donau: Från gränsen mellan Serbien och Rumänien (km 1 075) till Svarta havet vid Sulina-armen.

    Donau–Svartahavskanalen (64,410 km lång): Från sammanflödet med floden Donau, vid km 299,300 av Donau vid

    Cernavodă (respektive km 64,410 av kanalen), till Constantas södra hamn–Agigea (km 0 av kanalen).

    Poarta Albă–Midia Năvodari-kanalen (längd 34,600 km): Från sammanflödet med Donau–Svartahavskanalen vid

    km 29,410 vid Poarta Albă (respektive km 27,500 av kanalen) till Midia hamn (km 0 av kanalen)

    Slovakien

    Donau: från km 1 880,26 till km 1 708,20

    Donaukanalen: från km 1 851,75 till km 1 811,00

    Floden Váh: från km 0,00 till km 70,00

    Floden Morava: från km 0,00 till km 6,00

    Floden Bodrog: från km 49,68 till km 64,85

    Reservoarer: Oravská Priehrada, Liptovská Mara, Zemplínska Šírava

    Sverige

    Trollhätte kanal och Göta älv, från latitudparallellen genom Bastugrunds kummel till Götaälvbron

    Sjön Mälaren

    Stockholms hamnar, i nordväst avgränsade av Lidingöbron, i nordost av en linje genom fyren Elfviksgrund i bäring

    135–315 grader, och i söder av Skurubron

    Södertälje kanal och Södertälje hamnar, i norr avgränsade av Södertälje sluss och i söder av latitudparallellen

    N 59° 09′ 00″

    Förenade kungariket

    SKOTTLAND

    Leith (Edinburgh)

    Innanför vågbrytarna

    Glasgow

    Strathclyde Loch

    Crinan Canal

    Crinan till Ardrishaig

    Kaledoniska kanalen

    Kanalsektionerna

    NORDIRLAND

    Floden Lagan

    Lagan Weir till Stranmillis

    ÖSTRA ENGLAND

    Floden Wear (inget tidvatten) Gamla järnvägsbron, Durham till Prebends Bridge, Durham

    Floden Tees

    Uppströms från Tees-dammen

    16.9.2016

    L 252/160

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    68

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Grimsby Dock

    Innanför slussarna

    Immingham Dock

    Innanför slussarna

    Hull Docks

    Innanför slussarna

    Boston Dock

    Innanför slussportarna

    Aire and Calder Navigation

    Goole Docks till Leeds; sammanflödet med Leeds–Liverpool-kanalen; Bank Dole junction

    till Selby (River Ouse Lock); Castleford Junction till Wakefield (fallande sluss)

    Floden Ancholme

    Ferriby Lock till Brigg

    Calder and Hebble Canal

    Wakefield (fallande sluss) till övre slussen i Broadcut

    Floden Foss

    Från (Blue Bridge-) sammanflödet med floden Ouse till Monk Bridge

    Fossdyke Canal

    Sammanflödet med floden Trent till Brayford Pool

    Goole Dock

    Innanför slussportarna

    Hornsea Mere

    Hela kanalen

    Floden Hull

    Från Struncheon Hill Lock till Beverley Beck

    Market Weighton Canal

    River Humber Lock till Sod Houses Lock

    New Junction Canal

    Hela kanalen

    Floden Ouse

    Från Naburn Lock till Nun Monkton

    Sheffield and South York­

    shire Canal

    Keadby Lock till Tinsley Lock

    Floden Trent

    Cromwell Lock till Shardlow

    Floden Witham

    Boston Sluice till Brayford Poole (Lincoln)

    WALES OCH VÄSTRA ENG­

    LAND

    Floden Severn

    Ovanför Llanthony och Maisemore Weirs

    Floden Wye

    Ovanför Monmouth

    Cardiff

    Roath Park Lake

    Port Talbot

    Innanför de inneslutna dockorna

    16.9.2016

    L 252/161

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    69

    Swansea

    Innanför de inneslutna dockorna

    Floden Dee

    Ovanför pumpstationen vid Barrel Well Hill

    Floden Mersey

    Dockorna (utom Seaforth Dock)

    Floden Lune

    Ovanför Glasson Dock

    Floden Avon (Midland)

    Tewkesbury Lock till Evesham

    Gloucester

    Gloucester City Docks Gloucester/Sharpness-kanalen

    Hollingworth Lake

    Hela sjön

    Manchester Ship Canal

    Hela kanalen och Salford Docks inklusive floden Irwell

    Pickmere Lake

    Hela sjön

    Floden Tawe

    Mellan havsfördämningen/marinan and Morfa Athletics Stadium

    Rudyard Lake

    Hela sjön

    Floden Weaver

    Nedanför Northwich

    SÖDRA ENGLAND

    Floden Nene

    Wisbech Cut och floden Nene till Dog-in a-Doublet Lock

    Floden Great Ouse

    Kings Lynn Cut och floden Great Ouse nedanför West Lynn Road Bridge

    Yarmouth

    Floden Yares mynning från en linje tvärsöver de norra och södra infartspirarnas ändar, in­

    klusive Breydon Water

    Lowestoft

    Lowestofts hamn nedanför Mutford Lock till en linje tvärsöver den yttre hamnens infarts­

    pirar

    Floden Alde och floden Ore Ovanför inloppet till floden Ore till Westrow Point

    Floden Deben

    Ovanför inloppet till floden Deben till Felixstowe Ferry

    Floden Orwell och floden

    Stour

    Från en linje från Fagbury Point till Shotley Point vid floden Orwell till Ipswich Dock;

    och från en nordsydlig linje genom Erwarton Ness vid floden Stour till Manningtree

    Chelmer & Blackwater Canal Öster om Beeleigh Lock

    Floden Themsen och dess bi­

    floder

    Themsen ovanför Teddington Lock till Oxford

    16.9.2016

    L 252/162

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    70

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Floden Adur och Southwick

    Canal

    Floden Adur ovanför den västra ändan av Tarmac Wharf, och inom Southwick Canal

    Floden Arun

    Floden Arun ovanför Littlehampton Marina

    Floden Ouse (Sussex), Ne­

    whaven

    River Ouse ovanför norra ändan av North Quay

    Bewl Water

    Hela sjön

    Grafham Water

    Hela sjön

    Rutland Water

    Hela sjön

    Thorpe Park Lake

    Hela sjön

    Chichester

    Öster om en linje mellan Cobnor Point och Chalkdock Point

    Christchurch

    Inom Christchurchs hamn utom the Run

    Exeter Canal

    Hela kanalen

    Floden Avon (Avon)

    Bristol City Docks

    Netham Dam till Pulteney Weir

    16.9.2016

    L 252/163

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    71

    BILAGA II

    TEKNISKA MINIMIKRAV FÖR FARKOSTER SOM TRAFIKERAR INRE VATTENVÄGAR I ZONERNA 1, 2, 3 OCH 4

    De tekniska kraven för farkoster är de som anges i ES-TRIN-standarden 2015/1.

    16.9.2016

    L 252/164

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    72

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    BILAGA III

    OMRÅDEN FÖR EVENTUELLA YTTERLIGARE TEKNISKA KRAV FÖR FARKOSTER SOM TRAFIKERAR INRE

    VATTENVÄGAR I ZONERNA 1 OCH 2 SAMT ICKE FÖRBUNDNA INRE VATTENVÄGAR I ZON 3

    Alla ytterligare tekniska krav som antas av en medlemsstat inom ramen för artikel 23.1 och 23.2 i detta direktiv, för

    farkoster som trafikerar den medlemsstatens territorium, ska begränsas till följande områden:

    1. Definitioner

    — Nödvändiga för att förstå de ytterligare kraven

    2. Stabilitet

    — Förstärkt konstruktion

    — Certifikat/intyg från ett erkänt klassificeringssällskap

    3. Flödningsavstånd och fribord

    — Fribord

    — Flödningsavstånd

    4. Vattentäthet i öppningar i skrovet och i överbyggnader

    — Överbyggnader

    — Dörrar

    — Fönster och skylight

    — Lastrumsluckor

    — Andra öppningar (ventilationsrör, avgasrör osv)

    5. Utrustning

    — Ankare och ankarkättingar

    — Lanternor

    — Ljudsignaler

    — Kompass

    — Radar

    — Sändar- och mottagaranläggningar

    — Livräddningsutrustning

    — Tillgång till sjökort

    6. Ytterligare krav för passagerarfartyg

    — Stabilitet (vindstyrka, kriterier)

    — Livräddningsutrustning

    — Fribord

    — Flödningsavstånd

    — Sikt från styrhytten

    16.9.2016

    L 252/165

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    73

    7. Konvojer och containertransport

    — Koppling mellan skjutbogserare och lastpråm

    — Stabilitet hos farkoster eller lastpråmar som transporterar containrar

    16.9.2016

    L 252/166

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    74

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    BILAGA IV

    OMRÅDEN FÖR EVENTUELLA BEGRÄNSNINGAR AV DE TEKNISKA KRAVEN FÖR FARKOSTER SOM TRAFIKERAR

    INRE VATTENVÄGAR I ZONERNA 3 OCH 4

    All sådan mindre omfattande tillämpning av de tekniska kraven som tillåts av en medlemsstat inom ramen för

    artikel 23.4 i detta direktiv för fartyg som uteslutande trafikerar vattenvägar i zonerna 3 och 4 på den medlemsstatens

    territorium ska begränsas till följande områden:

    Zon 3

    — Ankringsutrustning, inklusive ankarkättingarnas längd

    — Hastighet (framåt)

    — Kollektiva livräddningsredskap

    — 2-avdelningsstatus

    — Sikt från styrhytten

    Zon 4

    — Ankringsutrustning, inklusive ankarkättingarnas längd

    — Hastighet (framåt)

    — Livräddningsutrustning

    — 2-avdelningsstatus

    — Sikt från styrhytten

    — Andra oberoende drivenhet

    16.9.2016

    L 252/167

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    75

    BILAGA V

    NÄRMARE FÖRFARANDEMÄSSIGA BESTÄMMELSER

    Artikel 2.01

    Besiktningsorgan

    1. Besiktningsorgan ska inrättas av medlemsstaterna.

    2. Ett besiktningsorgan ska bestå av en ordförande och experter.

    I varje organ ska minst följande experter ingå:

    a) En tjänsteman vid den myndighet som ansvarar för inlandssjöfarten.

    b) En expert på konstruktion av fartyg för inlandssjöfart och maskiner i sådana fartyg.

    c) En sjöfartsexpert som avlagt en båtförarexamen för inre vattenvägar, vilken ger innehavaren tillåtelse att framföra

    det fartyg som ska besiktigas.

    3. Ordföranden och experterna i varje organ ska utses av myndigheterna i den medlemsstat där organet inrättats. När de

    inleder sitt uppdrag ska ordföranden och experterna skriftligen intyga att de kommer att utföra arbetet på ett

    fullständigt oberoende sätt. Tjänstemän behöver inte förelägga ett sådant intyg.

    4. Besiktningsorganen kan anlita hjälp från specialister i enlighet med tillämpliga nationella bestämmelser.

    Artikel 2.02

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.03

    Uppvisning av farkosten för besiktning

    1. Ägaren eller dennes ombud ska uppvisa farkosten olastad, rengjord och utrustad. Ägaren eller dennes ombud ska

    också lämna nödvändigt bistånd vid besiktningen, t.ex. tillhandahålla en lämplig arbetsbåt, ställa personal till

    förfogande och underlätta undersökningen av delar av skrovet eller installationer som inte är direkt åtkomliga eller

    synliga.

    2. Vid första besiktningen ska besiktningsorganet begära att farkosten är torrsatt för besiktningen. Besiktningsorganet

    kan ge avkall på kravet på besiktning av torrsatt farkost om ett klassificeringsintyg eller ett intyg från ett erkänt

    klassificeringssällskap kan företes som visar att konstruktionen motsvarar klassificeringssällskapets krav eller om ett

    intyg företes som visar att en behörig myndighet redan har utfört en besiktning av torrsatt farkost för andra ändamål.

    Vid regelbunden besiktning eller besiktning i enlighet med artikel 14 i detta direktiv kan besiktningsorganet kräva att

    besiktningen sker med farkosten torrsatt.

    Besiktningsorganet ska utföra driftprov vid en första besiktning av motorfartyg eller konvojer eller vid större

    modifikationer av framdrivnings- eller styrinrättningen.

    3. Besiktningsorganet kan kräva ytterligare driftprov och annan dokumentering. Denna föreskrift gäller även

    i byggnadsskedet.

    16.9.2016

    L 252/168

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    76

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    Artikel 2.04

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.05

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.06

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.07

    Uppgifter på och ändringar av unionscertifikatet för inlandssjöfart

    1. Farkostens ägare eller dennes ombud ska underrätta den behöriga myndigheten om alla ändringar av en farkosts

    namn eller ägare, alla ommätningar och alla ändringar när det gäller registrering eller hemmahamn och ska skicka in

    unionscertifikatet för inlandssjöfart till den myndigheten för ändring.

    2. Varje behörig myndighet får lägga till uppgifter på eller ändra unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    3. När en behörig myndighet gör ändringar eller lägger till uppgifter på ett unionscertifikat för inlandssjöfart ska den

    underrätta den behöriga myndighet som utfärdade unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    Artikel 2.08

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.09

    Periodisk besiktning

    1. Farkosten ska genomgå en regelbunden besiktning innan giltighetstiden för unionscertifikatet för inlandssjöfart löper

    ut.

    2. Den behöriga myndigheten ska på nytt fastställa giltighetstiden för unionscertifikatet för inlandssjöfart på grundval av

    resultatet av den besiktningen.

    3. Giltighetstiden ska anges på unionscertifikatet för inlandssjöfart och meddelas den myndighet som utfärdade

    unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    4. Om ett unionscertifikat för inlandssjöfart ersätts av en ny version i stället för att dess giltighetstid förlängs ska det

    gamla unionscertifikatet för inlandssjöfart skickas tillbaka till den behöriga myndighet som utfärdade det.

    16.9.2016

    L 252/169

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    77

    Artikel 2.10

    Frivillig besiktning

    Farkostens ägare eller dennes ombud får när som helst begära en frivillig besiktning.

    En sådan ansökan om besiktning ska beviljas.

    Artikel 2.11

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.12

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.13

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.14

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.15

    Kostnader

    Farkostens ägare eller dennes ombud är skyldig att betala alla kostnader i samband med besiktningen av farkosten och

    utfärdandet av unionscertifikatet för inlandssjöfart, enligt en speciell uppsättning taxor som ska utarbetas av varje

    medlemsstat.

    Artikel 2.16

    Information

    Den behöriga myndigheten får tillåta personer som kan styrka sitt välgrundade intresse att ta del av innehållet i ett

    unionscertifikat för inlandssjöfart och får tillhandahålla dessa personer utdrag eller kopior av unionscertifikaten för

    inlandssjöfart, som ska vara bestyrkta och identifierade som utdrag eller kopior.

    Artikel 2.17

    Register över unionscertifikat för inlandssjöfart

    1. De behöriga myndigheterna ska bevara originalet eller en kopia av alla unionscertifikat för inlandssjöfart de utfärdat

    och på dessa ange alla uppgifter och ändringar samt alla indragningar och fall av ersättande av unionscertifikat för

    inlandssjöfart. De ska uppdatera det register som avses i artikel 17 i detta direktiv i enlighet därmed.

    16.9.2016

    L 252/170

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    78

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    2. I syfte att vidta förvaltningsåtgärder för att upprätthålla navigationssäkerheten och underlätta vid navigering och för

    tillämpningen av artiklarna 2.02–2.15 i denna bilaga och av artiklarna 6, 9, 10, 13, 14, 15, 20, 21 och 22 i detta

    direktiv kommer skrivskyddad åtkomst till registret i enlighet med den förlaga som anges i bilaga II att beviljas andra

    medlemsstaters behöriga myndigheter, avtalsstater i Mannheimkonventionen och, såvitt likvärdigt integritetsskydd

    garanteras, tredjeländer på basis av administrativa avtal.

    Artikel 2.18

    Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg

    1. Det unika europeiska identifieringsnumret för fartyg (nedan kallat europeiskt identifieringsnummer för fartyg) ska bestå av

    åtta arabiska siffror i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

    2. Om inte farkosten har ett europeiskt identifieringsnummer för fartyg vid den tid då unionscertifikatet för

    inlandssjöfart utfärdas ska identifieringsnumret tilldelas farkosten av den behöriga myndigheten i den medlemsstat

    där farkosten är registrerad eller har sin hemmahamn.

    När det gäller farkoster från länder där ett europeiskt identifieringsnummer för fartyg inte kan tilldelas ska den

    behöriga myndighet som utfärdar unionscertifikatet för inlandssjöfart tilldela farkosten det europeiska identifi­

    eringsnummer som ska anges på unionscertifikatet för inlandssjöfart.

    3. Farkostens ägare eller dennes ombud ska ansöka om tilldelning av ett europeiskt identifieringsnummer för fartyg hos

    den behöriga myndigheten. Ägaren eller dennes ombud ska också ansvara för att det europeiska identifieringsnummer

    för fartyg som anges på unionscertifikatet för inlandssjöfart fästs på farkosten.

    Artikel 2.19

    (Utan innehåll)

    Artikel 2.20

    Underrättelser

    Varje medlemsstat eller dess behöriga myndigheter ska underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna eller

    andra behöriga myndigheter om följande:

    a) Namn och adresser för de tekniska enheter som, tillsammans med respektive nationell behörig myndighet, är

    ansvariga för tillämpningen av bilaga II.

    b) Det datablad som visas i bilaga II över de fartygsbaserade avloppsreningsanläggningstyper för vilka godkännande har

    utfärdats sedan den senaste underrättelsen.

    c) Erkända typgodkännanden för fartygsbaserade avloppsreningssystem baserade på andra standarder än dem som anges

    i bilaga II, för användning på medlemsstaternas nationella vattenvägar.

    d) Inom en månad från varje återkallande av ett typgodkännande och om skälen till ett sådant återkallande för

    fartygsbaserade avloppsreningssystem.

    e) Godkända specialankare efter en ansökan om att få minska ankarmassan, med angivande av ankarnas typbeteckning

    och den godkända minskningen av ankarmassan. Den behöriga myndigheten beviljar sökanden godkännande tidigast

    tre månader efter att ha underrättat kommissionen under förutsättning att den senare inte gör några invändningar.

    16.9.2016

    L 252/171

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    79

    f) Radarnavigeringsanläggningar och girhastighetsindikatorer för vilka de har utfärdat typgodkännande. Den relevanta

    underrättelsen ska innefatta det tilldelade typgodkännandenumret samt typbeteckningen, tillverkarens namn, namnet

    på innehavaren av typgodkännandet och datumet för typgodkännandet.

    g) Behöriga myndigheter som är ansvariga för godkännande av specialistföretag som kan utföra installation, utbyte,

    reparation eller underhåll av radarnavigeringsanläggningar och girhastighetsindikatorer.

    16.9.2016

    L 252/172

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    80

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    BILAGA VI

    KLASSIFICERINGSSÄLLSKAP

    Kriterier för erkännande av klassificeringssällskap

    Klassificeringssällskap som ansöker om erkännande i enlighet med artikel 21 i detta direktiv ska uppfylla samtliga

    följande kriterier:

    1. Klassificeringssällskapet ska kunna dokumentera en omfattande erfarenhet av att bedöma konstruktion och

    byggande av fartyg för inlandssjöfart. Klassificeringssällskapet ska tillämpa omfattande regler och föreskrifter för

    konstruktion, byggande och regelbunden besiktning av fartyg i inlandssjöfart, i synnerhet för beräkning av

    stabiliteten i enlighet med del 9 i de föreskrifter som bifogas ADN, som avses i bilaga II. Reglerna och föreskrifterna

    kommer att offentliggöras åtminstone på tyska, engelska, franska eller nederländska och ska kontinuerligt

    uppdateras och förbättras genom forsknings- och utvecklingsprogram. Reglerna och föreskrifterna får inte strida

    mot gällande bestämmelser i unionsrätten eller mot gällande internationella avtal.

    2. Klassificeringssällskapet ska offentliggöra sitt fartygsregister årligen.

    3. Klassificeringssällskapet får inte vara styrt av redare eller skeppsbyggare eller av andra som har kommersiella

    intressen i konstruktion, tillverkning, utrustande, reparation, drift eller försäkrande av fartyg. Klassificeringssällskapet

    får inte vara beroende av ett enda kommersiellt företag för sin inkomst.

    4. Klassificeringssällskapet ska ha sitt huvudkontor, eller en filial med befogenhet att fatta beslut och vidta åtgärder

    inom alla områden som sällskapet ansvarar för enligt bestämmelserna för inlandssjöfart, i någon av

    medlemsstaterna.

    5. Klassificeringssällskapet och dess experter ska ha ett gott rykte inom inlandsjöfarten; experterna ska kunna styrka

    sin yrkeskompetens. De ska agera på klassificeringssällskapets ansvar.

    6. Klassificeringssällskapet ska ha en tillfredsställande personalstyrka för tekniska frågor, ledning, stödjande uppgifter,

    besiktning och forskning som ska stå i proportion till arbetsuppgifterna och till antalet klassade fartyg och som

    också ska svara för utvecklingen av kapacitet och uppdateringen av krav. Klassificeringssällskapet ska ha inspektörer

    i åtminstone en medlemsstat.

    7. Klassificeringssällskapet ska styras av etiska regler.

    8. Klassificeringssällskapet ska ledas och förvaltas på ett sådant sätt att sekretessen garanteras för den information som

    en medlemsstat begär.

    9. Klassificeringssällskapet ska vara berett att lämna relevant information till en medlemsstat.

    10. Klassificeringssällskapets ledning ska ha fastställt och dokumenterat sin policy samt sina mål och åtaganden när det

    gäller kvalitet och ska ha säkerställt att alla nivåer inom klassificeringssällskapet förstår, tillämpar och upprätthåller

    denna policy.

    11. Klassificeringssällskapet ska ha utarbetat och genomfört, och ska upprätthålla, ett effektivt internt kvalitetssystem

    som baseras på relevanta delar av internationellt erkända kvalitetsstandarder och som överensstämmer med EN ISO/

    IEC 17020:2004, enligt tolkningen i IACS Quality System Certification Scheme Requirements. Kvalitetssystemet ska

    certifieras av ett oberoende besiktningsorgan som har erkänts av förvaltningen i den stat där klassificeringssällskapet

    har sitt huvudkontor eller sin filial i enlighet med punkt 4, och som bland annat ska säkerställa att

    a) klassificeringssällskapets regler och krav fastställs och upprätthålls på ett systematiskt sätt,

    b) klassificeringssällskapets regler och krav följs,

    c) kraven är uppfyllda för det lagstadgade arbete som klassificeringssällskapet har befogenhet att utföra,

    d) ansvarsområden, befogenheter och inbördes förhållanden fastställs och dokumenteras för de anställda vars arbete

    påverkar kvaliteten på klassificeringssällskapets tjänster,

    16.9.2016

    L 252/173

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    81

    e) allt arbete utförs under kontrollerade förhållanden,

    f) det finns ett kontrollsystem för övervakning av de handlingar och det arbete som utförs av inspektörer och

    teknisk och administrativ personal som är direkt anställda av klassificeringssällskapet,

    g) kraven för viktigt lagstadgat arbete som klassificeringssällskapet har befogenhet att utföra endast genomförs eller

    direkt övervakas av sällskapets särskilda inspektörer eller av särskilda inspektörer vid andra erkända klassifice­

    ringssällskap,

    h) det införs ett system för utbildning av inspektörer och kontinuerlig uppdatering av inspektörernas kunskaper,

    i) det förs register som visar att de föreskrivna standarderna uppnåtts inom de olika områden där tjänster utförs

    samt att kvalitetssystemet fungerar effektivt och

    j) det finns ett övergripande system för planerad och dokumenterad internrevision av den kvalitetsrelaterade

    verksamheten på alla platser där verksamhet bedrivs.

    12. Kvalitetssystemet ska certifieras av ett oberoende revisionsorgan som erkänts av förvaltningen i den medlemsstat där

    klassificeringssällskapet har sitt huvudkontor eller en filial i enlighet med punkt 4.

    13. Klassificeringssällskapet ska förbinda sig att anpassa sina krav till unionens tillämpliga direktiv och att i god tid ge

    kommissionen all relevant information.

    14. Klassificeringssällskapet ska förbinda sig att regelbundet samråda med redan erkända klassificeringssällskap för att

    garantera likvärdigheten när det gäller deras tekniska standarder och genomförandet av dessa, och bör tillåta

    företrädare för en medlemsstat och andra berörda parter att delta i utarbetandet av sällskapets regler och föreskrifter.

    16.9.2016

    L 252/174

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    82

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    BILAGA VII

    JÄMFÖRELSETABELL

    Direktiv 2006/87/EG

    Det här direktivet

    Artikel 1

    Artikel 2

    Artikel 2

    Artikel 3

    Artikel 1

    Artikel 4

    Artikel 5

    Artikel 9

    Artikel 6.1 och 6.3

    Artikel 8.1

    Artikel 6.2 och 6.4

    Artikel 8.4

    Artikel 6.5

    Artikel 3

    Artikel 7

    Artikel 4

    Artikel 8

    Artikel 11.2

    Artikel 9

    Artikel 11.1

    Artikel 10

    Artikel 14

    Artikel 11

    Artikel 13

    Artikel 12

    Artikel 12

    Artikel 13

    Artikel 15

    Artikel 14

    Artikel 16

    Artikel 15

    Artikel 18

    Artikel 16

    Artikel 17

    Artikel 18

    Artikel 19

    Artikel 10

    Artikel 20

    Artikel 21

    Artikel 17

    Artikel 22

    Artikel 5

    Artikel 23

    Artikel 6 har utgått till följd av Europaparlamentets och rå­

    dets direktiv 2008/68/EG (1)

    Artikel 7.1–7.3

    Artikel 24

    Artikel 25

    Artikel 26

    Artikel 27

    Artikel 28

    16.9.2016

    L 252/175

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Prop. 2017/18:166

    Bilaga 1

    83

    Direktiv 2006/87/EG

    Det här direktivet

    Artikel 8.2 och 8.3

    Artikel 29

    Artikel 30

    Artikel 20.1

    Artikel 31

    Artikel 20.2

    Artikel 22

    Artikel 32

    Artikel 19

    Artikel 33

    Artikel 34

    Artikel 24

    Artikel 35

    Artikel 21

    Artikel 36

    Artikel 23

    Artikel 37.1 och 37.2

    Artikel 7.4

    Artikel 37.3

    Artikel 38

    Artikel 39

    Artikel 25

    Artikel 26

    Artikel 27

    Artikel 40

    (1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och

    inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

    16.9.2016

    L 252/176

    Europeiska unionens officiella tidning

    SV

    Lagförslaget i promemorian Genomförande av EU-direktivet 2016/1629 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart

    Förslag till ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

    Härigenom föreskrivs1 i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364)

    dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1, 1 a, 1 b och 7 §§, 5 kap. 7 § och 7 kap. 11 och 11 a §§ och rubriken närmast före 3 kap. 1 a § ska ha följande lydelse,

    dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 21 a §, av följande lydelse.

    Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

    1 kap.

    5 §2

    Med erkänd organisation avses i denna lag en organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/ 2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg.

    Med erkänt klassificeringssällskap avses i denna lag ett sällskap som har erkänts i enlighet med

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG, senast ändrat genom rådets direktiv 2013/22/EU av den 13 maj 2013 om anpassning av vissa direktiv när det gäller transportpolitik med anledning av Republiken Kroatiens anslutning.

    Med erkänt klassificeringssällskap avses i denna lag ett sällskap som har erkänts i enlighet med

    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG.

    1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG. 2 Senaste lydelse 2013:986.

    3 kap.

    1 §3

    Ett svenskt fartyg som har ett skrov med en största längd av minst 15 meter eller är ett passagerarfartyg ska ha ett fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver dock ha fartcertifikat endast om den största längden hos skrovet överstiger 24 meter.

    Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fartcertifikat.

    Transportstyrelsen får befria ett fartyg från skyldigheten att ha fartcertifikat, om ett passagerarfartygscertifikat har utfärdats för fartyget enligt 2 §.

    Fartyg och flytande utrustning som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.

    Fartyg och flytande utrustning som har något av de certifikat som anges i 1 a § första stycket behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.

    Gemenskapscertifikat

    för

    inlandssjöfart

    Unionscertifikat

    för

    inlandssjöfart

    1 a §4

    Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt direktiv 2006/87/EG eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:

    Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett unionscertifikat för inlandssjöfart eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:

    1. passagerarfartyg,

    2. bogserfartyg och skjutbogserare som är avsedda att bogsera, sidobogsera eller skjuta på antingen sådana fartyg som avses i 3 eller flytande utrustning, och

    3. andra fartyg som har en längd av minst 20 meter, eller för vilka produkten av längd, bredd och djupgående ger en volym på minst 100 m3.

    Flytande utrustning ska också ha något av de certifikat som anges i första stycket vid trafik på inre vattenvägar.

    Certifikatet ska medföras ombord i original.

    1 b §5

    Fartyg eller flytande utrustning som endast trafikerar svenska

    Svenska fartyg eller svensk flytande utrustning som endast

    3 Senaste lydelse 2017:306. 4 Senaste lydelse 2013:986. 5 Senaste lydelse 2013:986.

    vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha något gemenskapscertifikat enligt 1 a §.

    trafikerar svenska vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha något sådant certifikat som anges i 1 a § första stycket.

    7 §6

    Ett fartyg som ska ha fribordsmärken enligt 5 § ska också ha ett fribordscertifikat. Fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fribordscertifikat.

    Ett fartyg som ska ha fribordsmärken enligt 5 § ska också ha ett fribordscertifikat. Fartyg som har något av de certifikat som anges i 1 a § första stycket behöver inte ha något fribordscertifikat.

    5 kap.

    7 §7

    Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § ska besiktigas om det har genomgått någon större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdigheten. En sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats. För fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart ska en besiktning, i stället för inom den tid som anges i andra meningen, göras innan fartyget gör någon ny resa.

    Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § ska besiktigas om det har genomgått någon större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdigheten. En sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats. För fartyg som har ett unionscertifikat för inlandssjöfart ska en besiktning, i stället för inom den tid som anges i andra meningen, göras innan fartyget gör någon ny resa.

    21 a §

    Om ett unionscertifikat för inlandssjöfart har ersatts av ett nytt ska fartygets ägare eller redare på tillsynsmyndighetens anmodan komma in med det ersatta certifikatet till myndigheten.

    6 Senaste lydelse 2013:986. 7 Senaste lydelse 2013:986.

    7 kap.

    11 §8

    Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation att utfärda och förnya andra certifikat än gemenskapscertifikat för inlandssjöfart och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.

    Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation att utfärda och förnya andra certifikat än unionscertifikat för inlandssjöfart och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.

    Innehållet i överlåtelsen ska regleras genom ett avtal. Avtalet får innehålla en begränsning av statens rätt att kräva ersättning från organisationen för skadestånd som staten ålagts att betala på grund av organisationens vållande. En sådan begränsning ska vara förenlig med vad som anges i detta avseende i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv 2014/111/EU.

    11 a §9

    Transportstyrelsen får överlåta åt ett erkänt klassificeringssällskap att utfärda och förnya gemenskapscertifikat för inlandssjöfart. Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige får Transportstyrelsen i stället överlåta uppgifterna åt en erkänd organisation.

    Transportstyrelsen får överlåta åt ett erkänt klassificeringssällskap att utfärda och förnya unionscertifikat för inlandssjöfart. Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige får Transportstyrelsen i stället överlåta uppgifterna åt en erkänd organisation.

    1. Denna lag träder i kraft den 7 oktober 2018.

    2. Certifikat som har utfärdats med stöd av äldre bestämmelser gäller till och med de datum som följer av de bestämmelserna eller av beslutet.

    8 Senaste lydelse 2017:306. 9 Senaste lydelse 2013:986.

    Förteckning över remissinstanserna för promemorian Genomförande av EU-direktivet 2016/1629 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart

    Efter remiss har yttranden lämnats av Regelrådet, Transportstyrelsen och Föreningen Svensk sjöfart.

    Skärgårdsredarna, Sjöbefälsföreningen, SEKO och Maritimt forum har fått tillfälle att yttra sig men har inte lämnat något yttrande.

    Lagförslaget i promemorian Överlåtelse av utfärdande av interimistiska sjöfartsskyddscertifikat till erkända sjöfartsskyddsorganisationer

    Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd

    Härigenom föreskrivs att 21 a § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd ska ha följande lydelse.

    Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

    21 a §1

    Transportstyrelsen får erkänna en organisation som uppfyller de krav som anges i bestämmelsen i punkt 4.5 i bilaga 3 till förordning (EG) nr 725/2004 som en erkänd sjöfartsskyddsorganisation.

    Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation som uppfyller de ytterligare krav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 21 b § att

    1. granska och godkänna skyddsplaner för fartyg enligt bestämmelsen i punkt 9.2 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004, eller

    2. utöva tillsyn enligt bestämmelserna i punkt 19.1–19.3 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004.

    2. utöva tillsyn enligt bestämmelserna i punkt 19.1–19.4 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004.

    Ett beslut om överlåtelse får förenas med ytterligare villkor för utförande av uppgifterna.

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

    1 Senaste lydelse 2013:294.

    Förteckning över remissinstanserna för promemorian Överlåtelse av utfärdande av interimistiska sjöfartsskyddscertifikat till erkända sjöfartsskyddsorganisationer

    Efter remiss har yttranden lämnats av Polismyndigheten, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Föreningen Svensk sjöfart.

    Det Norske Veritas, American Bureau Of Shipping, Bureau Veritas, Lloyd’s Register och Rina har fått tillfälle att yttra sig men har inte lämnat något yttrande.

    Lagförslaget i promemorian Nya utbildningar för personal på passagerarfartyg och på fartyg som trafikerar polarområden

    Förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929)

    Härigenom föreskrivs att 2 § mönstringslagen (1983:929) ska ha följande lydelse.

    Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

    2 §1

    Lagen gäller inte i fråga om fartyg med mindre bruttodräktighet än 20 och fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik transportera gods eller passagerare.

    Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för annan sjöpersonal än däcks- och maskinpersonal och telegrafister.

    Regeringen får också meddela föreskrifter om vad som skall gälla för sådan personal som undantas.

    Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för

    1. annan sjöpersonal än däcksoch maskinpersonal och telegrafister,

    2. isnavigatörer.

    Regeringen får också meddela föreskrifter om vad som ska gälla för sådan personal som undantas.

    Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för fartyg med särskild verksamhetsinriktning eller för inhyrda utländska fartyg meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om ytterligare undantag från lagens tillämpning.

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

    1 Senaste lydelse 2007:94.

    Förteckning över remissinstanserna för promemorian Nya utbildningar för personal på passagerarfartyg och på fartyg som trafikerar polarområden

    Efter remiss har yttranden lämnats av Kustbevakningen, Regelrådet, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Chalmers tekniska högskola AB och Föreningen Svensk sjöfart.

    Linnéuniversitetet, Skärgårdsredarna, Sjöbefälsföreningen och SEKO Sjöfolk har fått tillfälle att yttra sig men har inte lämnat något yttrande.

    Lagrådsremissens lagförslag

    Lagtext

    Regeringen har följande förslag till lagtext.

    Förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929)

    Härigenom föreskrivs att 2 § mönstringslagen (1983:929) ska ha följande lydelse.

    Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

    2 §1

    Lagen gäller inte i fråga om fartyg med mindre bruttodräktighet än 20 och fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik transportera gods eller passagerare.

    Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för annan sjöpersonal än däcks- och maskinpersonal och telegrafister.

    Regeringen får också meddela föreskrifter om vad som skall gälla för sådan personal som undantas.

    Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för

    1. annan sjöpersonal än däcks- och maskinpersonal och telegrafister, och

    2. isnavigatörer.

    Regeringen får också meddela föreskrifter om vad som ska gälla för sådan personal som undantas.

    Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för fartyg med särskild verksamhetsinriktning eller för inhyrda utländska fartyg meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om ytterligare undantag från lagens tillämpning.

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

    1 Senaste lydelse 2007:94.

    Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

    Härigenom föreskrivs1 i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364)

    dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1, 1 a, 1 b och 7 §§, 5 kap. 7 § och 7 kap. 11 och 11 a §§ och rubriken närmast före 3 kap. 1 a § ska ha följande lydelse,

    dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 21 a §, av följande lydelse.

    Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

    1 kap.

    5 §2

    Med erkänd organisation avses i denna lag en organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg.

    Med erkänt klassificeringssällskap avses i denna lag ett sällskap som har erkänts i enlighet med

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG, senast ändrat genom rådets direktiv 2013/22/EU av den 13 maj 2013 om anpassning av vissa direktiv när det gäller transportpolitik med anledning av Republiken Kroatiens anslutning.

    Med erkänt klassificeringssällskap avses i denna lag ett sällskap som har erkänts i enlighet med

    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG, i den ursprungliga lydelsen.

    3 kap.

    1 §3

    Ett svenskt fartyg som har ett skrov med en största längd av minst 15 meter eller är ett passagerarfartyg ska ha ett fartcertifikat. Fritidsfartyg behöver dock ha fartcertifikat endast om den största längden hos skrovet överstiger 24 meter.

    1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG. 2 Senaste lydelse 2013:986. 3 Senaste lydelse 2017:306.

    Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fartcertifikat.

    Transportstyrelsen får befria ett fartyg från skyldigheten att ha fartcertifikat, om ett passagerarfartygscertifikat har utfärdats för fartyget enligt 2 §.

    Fartyg och flytande utrustning som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.

    Fartyg och flytande utrustning som har något av de certifikat som anges i 1 a § första stycket behöver inte ha något fartcertifikat vid trafik på inre vattenvägar.

    Gemenskapscertifikat

    för

    inlandssjöfart

    Unionscertifikat

    för

    inlandssjöfart

    1 a §

    4

    Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt direktiv 2006/87/EG eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:

    Följande fartyg ska när de trafikerar inre vattenvägar ha ett unionscertifikat för inlandssjöfart eller ett certifikat utfärdat i enlighet med artikel 22 i den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen:

    1. passagerarfartyg,

    2. bogserfartyg och skjutbogserare som är avsedda att bogsera, sidobogsera eller skjuta på antingen sådana fartyg som avses i 3 eller flytande utrustning, och

    3. andra fartyg som har en längd av minst 20 meter, eller för vilka produkten av längd, bredd och djupgående ger en volym på minst 100 m3.

    Flytande utrustning ska också ha något av de certifikat som anges i första stycket vid trafik på inre vattenvägar.

    Havsgående fartyg som har giltiga certifikat för havsgående trafik behöver trots första stycket inte ha något av de certifikat som där anges när de tillfälligt trafikerar inre vattenvägar.

    Certifikatet ska medföras ombord i original.

    1 b §5

    Fartyg eller flytande utrustning som endast trafikerar svenska vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha något gemen-

    Svenska fartyg eller svensk flytande utrustning som endast trafikerar svenska vattenvägar utan förbindelse med en vattenväg i någon annan medlemsstat i EU via en inre vattenväg behöver inte ha

    4 Senaste lydelse 2013:986. 5 Senaste lydelse 2013:986.

    skapscertifikat enligt 1 a §. något sådant certifikat som anges i 1 a § första stycket.

    7 §6

    Ett fartyg som ska ha fribordsmärken enligt 5 § ska också ha ett fribordscertifikat. Fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart enligt 1 a § behöver inte ha något fribordscertifikat.

    Ett fartyg som ska ha fribordsmärken enligt 5 § ska också ha ett fribordscertifikat. Fartyg som har något av de certifikat som anges i 1 a § första stycket behöver inte ha något fribordscertifikat.

    5 kap.

    7 §7

    Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § ska besiktigas om det har genomgått någon större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdigheten. En sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats. För fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart ska en besiktning, i stället för inom den tid som anges i andra meningen, göras innan fartyget gör någon ny resa.

    Ett fartyg som har besiktigats enligt 6 § ska besiktigas om det har genomgått någon större ombyggnad, reparation eller förnyelse eller har skadats på ett sätt som kan inverka menligt på sjövärdigheten. En sådan besiktning ska göras inom tre månader från det att ombyggnaden, reparationen eller förnyelsen har avslutats. För fartyg som har ett unionscertifikat för inlandssjöfart ska en besiktning, i stället för inom den tid som anges i andra meningen, göras innan fartyget gör någon ny resa.

    21 a §

    Om ett unionscertifikat för inlandssjöfart har ersatts av ett nytt ska fartygets ägare eller redare på uppmaning av tillsynsmyndigheten återlämna det ersatta certifikatet till myndigheten.

    6 Senaste lydelse 2013:986. 7 Senaste lydelse 2013:986.

    7 kap.

    11 §8

    Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation att utfärda och förnya andra certifikat än gemenskapscertifikat för inlandssjöfart och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.

    Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation att utfärda och förnya andra certifikat än unionscertifikat för inlandssjöfart och att i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.

    Innehållet i överlåtelsen ska regleras genom ett avtal. Avtalet får innehålla en begränsning av statens rätt att kräva ersättning från organisationen för skadestånd som staten ålagts att betala på grund av organisationens vållande. En sådan begränsning ska vara förenlig med vad som anges i detta avseende i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, i lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv 2014/111/EU.

    11 a §9

    Transportstyrelsen får överlåta åt ett erkänt klassificeringssällskap att utfärda och förnya gemenskaps-certifikat för inlandssjöfart. Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige får Transportstyrelsen i stället överlåta uppgifterna åt en erkänd organisation.

    Transportstyrelsen får överlåta åt ett erkänt klassificeringssällskap att utfärda och förnya unionscertifikat för inlandssjöfart. Om fartyget uteslutande trafikerar inre vattenvägar i Sverige, får Transportstyrelsen i stället överlåta uppgifterna åt en erkänd organisation.

    1. Denna lag träder i kraft den 7 oktober 2018.

    2. Certifikat som har utfärdats med stöd av äldre bestämmelser gäller till och med de datum som följer av de bestämmelserna eller av beslutet om utfärdande.

    8 Senaste lydelse 2017:306. 9 Senaste lydelse 2013:986.

    Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd

    Härigenom föreskrivs att 21 a § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd ska ha följande lydelse.

    Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

    21 a §1

    Transportstyrelsen får erkänna en organisation som uppfyller de krav som anges i bestämmelsen i punkt 4.5 i bilaga 3 till förordning (EG) nr 725/2004 som en erkänd sjöfartsskyddsorganisation.

    Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation som uppfyller de ytterligare krav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 21 b § att

    1. granska och godkänna skyddsplaner för fartyg enligt bestämmelsen i punkt 9.2 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004, eller

    2. utöva tillsyn enligt bestämmelserna i punkt 19.1–19.3 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004.

    2. utöva tillsyn enligt bestämmelserna i punkt 19.1–19.4 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004.

    Ett beslut om överlåtelse får förenas med ytterligare villkor för utförande av uppgifterna.

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

    1 Senaste lydelse 2013:294.

    Lagrådets yttrande

    Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-02-21

    Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Lennart Hamberg samt justitierådet Erik Nymansson

    Reviderade regler för fartyg i inlandssjöfart

    Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 2018 har regeringen (Näringsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

    1. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),

    2. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),

    3. lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.

    Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Per Håvik.

    Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

    Näringsdepartementet

    Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

    Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth

    Föredragande: statsrådet Eneroth

    Regeringen beslutar proposition Reviderade regler för fartyg i inlandssjöfart