Ibland har vi en tuff dag och det är okej. Men om man under längre tid haft ett lågt stämningsläge och andra symptom på depression så kan det vara tecken på något allvarligare. Då är det viktigt att söka hjälp.

Vad är dystymi?

Dystymi är en form av nedstämdhet som man har under längre tid om minst 2 år. Måendet kan variera under tiden, där man vissa dagar och veckor kan må bättre, men om mer än hälften av dagarna präglas av nedstämdhet så kan man drabbats av dystymi.

Det är sällan en orsak till att man lider av det utan det är en kombination av genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Svåra händelser som förluster, trauma och långvarig stress kan också leda till att man utvecklar tillståndet. Det kan även vara bakomliggande biologiska förklaringar som bristande serotonin eller noradrenalin. Det är viktigt att söka hjälp, du behöver inte kämpa i ensamhet.

Är dystymi kronisk depression?

Om man har varit nedstämd och haft symptom på depression som har hållit i sig i mer än två år så brukar man tala om att tillståndet är kroniskt. Dystymi är därför sett som en form av lindring konstant depressionstillstånd. Har du en odefinierad känsla av olust eller depression, tveka inte att söka upp en professionell terapeut som hjälper dig. Det är ett tillstånd som går att behandla och på Lavendla kan vi hjälpa dig.

Mitt bästa råd till dig är att inte vara rädd för förändring och lita på dig själv. Du har svaren inom dig.

Ellen Lindgren, leg. psykolog

Möt våra terapeuter


Symptom på långvarig depression

Dystymi innebär en ihållande nedstämdhet där mer än hälften av dagarna präglas av nedstämdhet. Man skall även ha minst två andra depressiva symtom, vilket är färre än vid vanlig depression och måendet ska inte följa direkt efter att man haft en vanlig depression utan vara mer fristående. Här är vanliga symptom:

  • Minskad energi eller aktivitet
  • Sömnsvårigheter
  • Minskat självförtroende eller känslor av otillräcklighet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Frekvent gråtmildhet
  • Minskat intresse eller glädje av aktiviteter som vanligtvis bringar glädje
  • Känsla av hopplöshet eller uppgivenhet
  • En upplevd oförmåga att hantera de vanliga ansvarsområdena i vardagslivet
  • Pessimism kring framtiden eller grubblerier kring tidigare händelser

Andra tillstånd som ångest, ADHD och PTSD

Om man inte behandlar andra psykologiska tillstånd så kan de övergå i dystymi eller depression över tid. Det kan bero på att man blir mer nedstämd om man drar sig undan saker och händelser som vid ångest och PTSD. Man kanske upplever svårigheter att klara av saker som andra klarar som vid neuropsykiatrisk problematik och då blir nedstämd. Det är viktigt att få en grundläggande bedömning när man söker hjälp så att man också kan få behandling för andra tillstånd som kan vara bakomliggande dystymi.


Boka ett första samtal idag

Fyll i dina uppgifter och välj en terapeut och en tid som passar dig.

Anna är en av våra terapeuter du är välkommen att boka tid hos.

Det finns effektiv behandling

Lider man av dystymi så går det att få hjälp. Behandlingen kan variera beroende på svårighetsgrad och utifrån individuella behov. Vanligt ingår det här i behandlingen:

  1. Psykoterapi: Kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper till att identifiera och ändra negativa tankemönster och beteenden som kan bidra till tillståndet. Andra former av terapi, som interpersonell terapi och psykodynamisk terapi, kan också vara effektiva.
  2. Läkemedel: Läkemedel kan ordineras för att behandla dystymi och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) är vanliga typer av antidepressiva som används.
  3. Kombinationsbehandling: För vissa människor kan en kombination av psykoterapi och läkemedel vara mest effektiv.
  4. Livsstilförändringar: En hälsosam livsstil kan ha positiva effekter på humöret. Regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost och tillräckligt med sömn kan alla bidra till att förbättra måendet.

Om du eller någon du känner lider av dystymi, är det viktigt att söka professionell hjälp från en läkare, psykolog eller annan kvalificerad terapeut för att få en noggrann bedömning och behandling. Det är lätt att fastna i ett mönster av negativa tankar och beteenden som gör att det är svårt att på egen hand göra en förändring. På Lavendla finns vi här för att hjälpa dig mot ett bättre mående.

Vi gör det svåra lättare

Att drabbas av svåra känslor är vanligt men ibland kan man behöva stöd. Det är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet och terapi kan hjälpa dig att hantera olika problem. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan hjälpa dig. Vi gör det svåra lättare.

Om du eller någon du känner tankar på att skada sig själv, ring 112 eller sök akut medicinsk hjälp omedelbart.


Vi hjälper dig där du är

Det kan vara svårt att prata om psykisk ohälsa, men att söka hjälp är ett viktigt steg för att förbättra din livskvalitet. Fördelarna inkluderar förbättrad hälsa, arbetsförmåga och relationer. Genom att söka professionell hjälp kan du göra det svåra lite lättare. På Lavendla har vi terapeuter och psykologer som kan vägleda dig vidare.

Om du eller någon du känner har tankar på att skada dig själv ring 112 eller sök på närmaste akutmottagning omedelbart.

Möt oss fysiskt eller digitalt

Våra terapeuter jobbar såväl digitalt som lokalt. Många är också flexibla tidsmässigt och kan anpassa sig utifrån ditt behov.

Välj terapeut på hemsidan

Välj en terapeut du tycker passar direkt på hemsidan, utifrån bakgrund, kundomdömen eller språk. Annars beskriver du ditt behov så hjälper vi dig.

Få verktygen du behöver

Våra terapeuter kommer ge dig de verktyg du behöver för just din situation. Alla är vi olika. Vi möter varje individ där den finns.


12 vanliga frågor om dystymi

Vad är dystymi?

Dystymi är en form av nedstämdhet som man har under längre tid om minst 2 år där man har symptom minst hälften av tiden.

Vilka är de vanligaste symptomen på dystymi?

Dystomi är en form av lindring konstant depressionstillstånd. Man har också minst två depressionsymptom med exempelvis ihållande sorg, energibrist, sömnproblem och en minskad aptit. Konsultation med en psykolog eller terapeut kan hjälpa till att ställa en diagnos.

Vad orsakar kronisk depression?

Det är ofta flera orsaker till utvecklingen med en kombination av genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Svåra händelser kan också vara riskfaktorer men biologiska förklaringar kan också orsaka tillståndet.

Hur behandlas dystymi?

Behandlingsalternativ inkluderar ofta en kombination av medicinering, terapi och livsstilsförändringar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig form av psykologisk behandling men andra metoder kan också vara hjälpsamma.

Vad är skillnaden på vanlig depression och dystymi?

Dystymi är ett tillstånd som påminner om depression men där man inte uppfyller alla kriterier för egentlig depression. Dystymi pågår också under en längre tid och ses mer som lindrig och kronisk men den går att behandla.

Hur lång är en behandling för dystymi?

Behandlingens längd kan variera beroende på svårighetsgrad och individuella behov.

Kan barn ha dystymi?

Barn kan precis som vuxna drabbas av nedstämdhet och även depression. Det är viktigt att snabbt söka hjälp om du upplever att ditt barn har symptom på depression.

Kan motion hjälpa?

Ja, regelbunden fysisk aktivitet har visat sig kunna förbättra mående och psykisk hälsa. Men det bör inte ersätta professionell vård och medicinering.

Vilka riskfaktorer finns det för dystymi?

Stress, trauma, och personliga motgångar är vanliga riskfaktorer men det finns andra orsaker som bakomliggande neuropsykiatrisk problematik, genetiska faktorer eller biologiska orsaker.

Är depression vanligare hos män eller kvinnor?

Depression generellt är vanligare hos kvinnor, men män är mindre benägna att söka hjälp.

Hur påverkar dystymi relationer?

Depression kan göra det svårt att upprätthålla sunda relationer och kan leda till social isolering. Därför är det viktigt att söka hjälp för att bryta mönstret.

Var kan jag få hjälp?

Om du upplever symtom på dystymi, är det viktigt att söka professionell hjälp. Våra psykologer och terapeuter är tillgängliga för samtal online eller på plats och kan hjälpa dig att göra det svåra lättare.

Vad kan man få för hjälp med dystymi?

Att söka hjälp är ett stort steg för en bättre hälsa. Det är en positiv sak att bestämma sig för att ta kontroll över sitt mående. Här är en översikt av de steg som vanligtvis ingår i terapi.

Steg 1: Ett första bedönmingssamtal

Det första mötet med din psykolog eller terapeut är oftast en diagnostisk utvärdering där ni går igenom din psykiska och fysiska hälsa. Du kan få frågor om din livssituation, känslor, tankemönster och beteenden. Du kan även få fylla i skattningsformulär.

Steg 2: Målformulering

Här sätter du och din terapeut upp konkreta mål för terapin, både på kort och lång sikt.

Steg 4: Behandling

Här inleds själva behandlingsfasen, det kan vara behandling med exempelvis Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller andra behandlingsmetoder men också medicin vid behov. Terapin kan inkludera övningar och hemuppgifter som syftar till att ge dig verktyg att förändra ditt mående.

Steg 5: Uppföljning och utvärdering

Behandlingen följs upp regelbundet för att se hur väl terapin fungerar. Om det behövs kan behandlingsplanen justeras eller förnyas.

Steg 6: Avslut och framåtblick

När terapin närmar sig sitt slut är det dags att reflektera över framstegen. Du får också med dig en plan för hur du kan använda de verktyg och strategier du har lärt dig framöver i livet.

Om du eller någon i din närhet söker professionell hjälp för depression, tveka inte att boka en session med en av våra kvalificerade psykologer eller terapeuter. Om du mår väldigt dåligt och har tankar på att skada dig själv så kontakta akutpsykiatri eller ring 112.

Så tycker våra kunder

Mycket omtanke och empati. Förstod precis våra behov och önskemål. Rekommenderas verkligen.

Margaretha

ellen lindgren leg. psykolog

Skrivet av Ellen Lindgren

Ellen är leg. psykolog och har erfarenhet främst inom kliniskt psykologi där hon arbetat med olika tillstånd som stress, ångest, depression, sömnproblem, kriser och trauma inom primärvård och psykiatri. Hon har också arbetat med forskning när hon studerat i USA och med affektiv sjukdom och sömnproblem vid Karolinska Institutet.