Aktuellt - Svenskt Friluftsliv

EuroMeet i Italien

19 september 2024

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

I veckan som gick var Josefine Åhrman och Johan Faskunger på den europeiska konferensen EuroMeet på orten Lecco i Norra Italien. Konferensen arrangeras vartannat år och drivs av det europeiska nätverket ENOS – European Network of Outdoor Sports som Svenskt Friluftsliv är medlem i. Årets teman var digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt. Svenskt Friluftsliv arrangerade en workshop på med rubriken “The growing economic value of outdoor recreation – how can we use the evidence to promote physical activity?”

Fokus för workshopen var om fakta om friluftslivets samhällsnytta kan användas för att påverka beslutsfattare och politiker på olika nivåer i samhället i syfte att flytta fram positionerna och stärka friluftslivsarbetet.

Mer information om konferensen finns här:

EuroMeet Lecco | Outdoor Sports Events

Allemansrätten i fokus när riksdagens friluftsnätverk träffades

18 september 2024

Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och därför är det viktigt att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga. Detta och mycket mer diskuterades på höstens träff i riksdagen.

Riksdagens friluftsnätverk träffas fyra gånger per år för att lyfta och diskutera aktuella frågor med friluftsrörelsen. Under veckans träff diskuterades allemansrätten och des utmaningar och möjligheter. Våra medlemmar Sportfiskarna och Svenska kanotförbundet berättade hur de jobbar med allemansrätten både brett men också i skolan. En viktig del som togs upp av flera deltagare är vikten av att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga.

Denna vecka firas allemansrättens dag den 20 september med aktiviteter över hela landet som utförs av många olika aktörer.

Mer information om allemansrätten finns här: https://svensktfriluftsliv.se/allemansratten/

Mer pengar till friluftslivet

16 september 2024

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidigare i år meddelande regeringen minskade statsanslag till naturvård med 100 miljoner vilket innebar en halvering på 7 år trots att intresset för friluftsliv ökat. Nu aviserar Tidöpartierna att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat som årligen lockar miljontals besökare. Dessa områden är viktiga platser för att främja hälsa och för friluftsorganisationernas verksamhet. Pengarna ska bland annat gå till bättre information, säkerhetsanordningar och underhåll av vandringsleder i fjällen och övriga landet.

Det är mycket glädjande att regeringen har beslutat att satsa på friluftsliv i höstbudgeten, satsningen på naturvård kommer bidra till att Sveriges runt 5000 statliga nationalparker och naturreservat kan säkerställa underhåll av vandringsleder, eldplatser och utedass. För friluftsrörelsen är det viktigt att det finns platser att utöva sin verksamhet på och då är dessa platser viktiga. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Dessutom får friluftsrörelsen riktade medel på 7 miljoner per år under 2025 – 2027 för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag. Därför kommer en del av pengarna gå till friluftsaktiviteter för äldre.

Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.

Nordiskt samarbete i fokus

13 september 2024

De nordiska samarbetsministrarna bör inte enbart bevara dialogen med civilsamhället, utan även stärka och utöka dialogen med oss, skriver vi och medlemmarna i Nordic Civ på Altinget Debatt.

De nordiska samarbetsministrarna bör inte enbart bevara dialogen med civilsamhället, utan även stärka och utöka dialogen med oss, skriver vi och medlemmarna i Nordic Civ på Altinget Debatt

Civilsamhället har varit avgörande för att bygga samhörighet och tillit mellan invånarna i Norden. Svenskt Friluftsliv är medlemmar i det Nordiska nätverket Nordic Civ och under veckan deltog vi på Framtidskonferensen för civilsamhället i Norden där fokus låg på hur stärker vi förändringskraften genom samarbete över gränser. I samband med konferensen skrev vi en debattartikel i Altinget där vi belyser att i takt med att det nordiska samarbetet formaliseras alltmer genom institutioner som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, är det viktigt att säkerställa att klyftan mellan invånare och beslutsfattare inte blir för stor. Vi anser att eftersom det är civilsamhällets organisationer har örat mot marken kan de fungera som en länk mellan invånare och beslutsfattare i större utsträckning än idag. Nordens kollektiva innovationskraft är stor och det finns potential om vi arbetar framåtlutat, nyfiket och gemensamt.

Därför är vår förhoppning att en sådan ambition fortsatt finns från de nordiska samarbetsministrarna även i det framtida arbetet med att nå vision 2030.

Läs hela artikeln på Altinget:

Civilsamhället måste fortsatt ha en stark röst i det nordiska samarbetet – Altinget – Allt om politik: altinget.se

Remissvar: Våra synpunkter till Förslag till ändrade havsplaner

11 september 2024

För friluftsrörelsen är vattenmiljöerna i Sverige viktiga för att kunna bedriva friluftsliv, locka folk ut i naturen och bidra till en god folkhälsoutveckling och en meningsfull fritid. Vi har getts möjligheten att inkomma med synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner.

Havsplaneringen i Sverige påverkar inte enbart miljö och ekosystem, utan även förutsättningarna till friluftsliv och naturturism. Den huvudsakliga frågan i förslaget rör etableringen av vindkraftparker till havs och att en av konsekvenserna vid etableringen är att den storskaliga trålningen av fisk inte längre går att genomföra i de utpekade områdena.

Svenskt Friluftsliv är generellt sett positiva till etableringen av vindkraftparker så länge den visuella störningen från land begränsas och metoder för att minska störningen på fågellivet och fiskpopulationer införs. Vi anser också att skydd från trålning i marina skyddade områden och i svenska vatten är av stor vikt för att fiskbeståndet ska återhämta sig längs Sveriges kuster. Trålningen påverkar förvisso inte människors förutsättningar att vara i naturen direkt, men har desto större påverkan indirekt genom att det utarmar fiskbestånden i haven och i kustområden. Detta försämrar den biologiska mångfalden i naturen generellt och kan påverka fritids- och sportfisket negativt.

Utan en välmående och hållbar utveckling av naturen, miljön och samhället finns inte förutsättningarna för ett välmående och hållbart friluftsliv i Sverige. Satsningen på vindkraft i Sverige som en del i den gröna omställningen är därmed en viktig fråga även för friluftslivet.

Läs hela remissvaret här

Viktiga samtal och inspiration på Utefest

9 september 2024

I helgen deltog vi på festivalen Utefest för att prata om ökad beredskap och kunskap vid kriser, sänka trösklarna så att fler kan komma ut i naturen och alla positiva effekter som utevistelse innebär.

Utefest har arrangerats under flera år men det är första gången platsen var Järvsö i Hälsingland. På festivalen samlas friluftsintresserade från hela landet för att prova på aktiviteter, inspireras och lära sig nya saker. Programmet var minst sagt fullspäckat med saker att göra och att vädret bjöd på strålande solsken från en klarblå himmel gjorde festivalen till en succé.

Vi fanns på plats för att fånga upp aktuella frågor och diskutera friluftsliv för att lyfta in friluftsrörelsen och våra medlemmars utmaningar och möjligheter i samtalen. Vi deltog i livesändningen #Utelive och hade många samtal med deltagare kring hur friluftsorganisationer kan bidra till att få ut människor som saknar vana att vara ute i naturen men också hur civilsamhället kan bidra till en ökad beredskap både om man skulle gå vilse i skogen men också vid kriser som översvämning, strömavbrott eller skogsbränder. Med en ökad kunskap och erfarenhet ökar också beredskapen – Vi benämner det naturberedskap vilket innefattar kunskap om allemansrätten, hur man håller sig varm, att kunna klara sig ute i skogen genom att hitta hem, att kunna göra upp eld och elda säkert.

Självklart testades också en mängd aktiviteter så utematlagning över öppen eld, mountainbike, vandring, uteyoga och kajakpaddling varvat med workshops och föreläsningar. När kvällen kom samlades deltagarna på områdets samlingsplats och njöt av god mat och livemusik.

Svenskt Friluftsliv i juryn för Livräddaren Guld

28 augusti 2024

Livräddaren Guld är ett märke som skiljer sig från Svenska Livräddningssällskapets traditionella märken, då det inte erhålls genom simprov eller andra tester. I stället är det allmänhetens nomineringar av verkliga hjältar som ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

Simkunnighet är viktigt i nästan allt friluftsliv och därför vill vi på Svenskt Friluftsliv engagera oss i denna viktiga fråga. Tyvärr visar rapporter från bland annat Skolverket att simkunnigheten bland unga minskar, delvis på grund av pandemin. Genom initiativ som Livräddaren Guld och vårt engagemang i juryn för utmärkelsen hoppas vi kunna bidra till att vända denna trend.

En medlemsorganisation som sedan 1898 arbetat för att förebygga drunkningsolyckor och utbilda allmänheten i livräddning är vår medlemsorganisation Svenska Livräddningssällskapet. Livräddaren Guld är en utmärkelse som tilldelas ett fåtal varje år och där allmänhetens nomineringar av ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

I juryn sitter:

Peter Jöback, artist, skådespelare och låtskrivare
Therese Alshammar, olympisk medaljör, simmerska och entreprenör
Sara Widegren, vd för Folkpool
Petter Lindkvist, marknads och varumärkeschef på Trygg-Hansa
Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv
Bodil Berggren, generalsekreterare för Svenska HLR-rådet
Mikael Olausson, generalsekreterare för Svenska Livräddningssällskapet

Karlstad blir Sveriges friluftskommun 2024

21 augusti 2024

Karlstad kommun vinner utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2024 i hård konkurrens med fem andra kommuner. Öckerö kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de tre senaste åren och får därför utmärkelsen Årets förbättrare 2024.

Karlstad kommun vinner utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2024 i hård konkurrens med fem andra kommuner. Öckerö kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de tre senaste åren och får därför utmärkelsen Årets förbättrare 2024.

I hård konkurrens med fem kommuner utsågs Karlstad kommun till vinnare av utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2024. I Karlstad har det funnits ett stort stöd från politiken i friluftsarbetet. Kommunen har genom olika insatser arbetat med tillgång till natur, både tätortsnära samt på andra mer svårtillgängliga platser samt arbetat med tillgänglighetsanpassningar. Samverkan, kreativitet och långsiktiga strategier är något som utmärker årets friluftskommun. Det som framförallt stack ut var deras arbete som inleddes med en dialog med barn och unga på en fritidsgård i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt bostadsområde. Utifrån dialogen skapade kommunen under 2023 bland annat en mötesplats, en utematplats för social gemenskap, i vardagsnära natur.

– Det är viktigt att vi arbetar för ett friluftsliv för alla och det tycker jag verkligen Karlstad har gjort. De har sänkt trösklarna för människor att komma ut i naturen och främjat social gemenskap i naturen, säger Mia Yri, chef på friluftslivsenheten, Naturvårdsverket.

Fem andra kommuner som också uppnådde maxpoäng är; Götene, Jönköping, Kalix, Smedjebacken och Värnamo.

De har alla arbetat med att tillgängliggöra den vardagsnära naturen på olika sätt genom bland annat planer och utveckling av naturen för både aktiviteter och rofylldhet, genom att tillgängliggöra natur och skapa aktivitetsrundor för fysisk aktivitet samt att låta barn prova friluftslivsaktiviteter utan kostnad. De är alla fina förebilder och inspiratörer för ett framgångsrikt friluftslivsarbete.

– Den vardagsnära naturen är den som ligger runt hörnet och som är tillgänglig. Den är otroligt värdefull för alla, inte minst skolan och friluftsorganisationer. Därför är vi speciellt glada för att så många kommuner arbetar med att bevara och tillgängliggöra den vardagsnära naturen på olika sätt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Årets förbättrare – Öckerö kommun

Öckerö kommun är den kommun som förbättrat sitt resultat mest under de tre senaste åren och utses till Årets förbättrare 2024. Öckerö har ett långsiktigt och brett friluftslivsarbete. De har haft en stor satsning på vandringsleder på kommunens öar och under 2023 utökades leden till ytterligare två öar. Projektet har gett medborgare och besökare goda möjligheter till upplevelser, fysisk aktivitet och gemenskap.

Om undersökningen Sveriges friluftskommun

Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. I år deltog 228 av 290 kommuner som fått svara på en enkätundersökning. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer och planering för friluftsliv, information och samarbete samt aktiviteter och insatser. Årets enkät innehåll en bonusfråga om hur kommunerna arbetar med vardagsnära natur.

3 miljoner ytterligare för kommunikation kring Fritidskortet

20 augusti 2024

Svenskt Friluftsliv har under sommaren tilldelats ytterligare tre miljoner kronor som ska användas till kommunikation kring Fritidskortet.

Medlen avser användas för att ge fortsatt stöd till föreningar och organisationer, genomföra kommunikationsinsatser i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt bidra till utformningen av den digitala tjänst som E-hälsomyndigheten utvecklar. Av dessa 3 miljoner kommer 2 miljoner att fördelas till friluftsorganisationer som tilldelats omställningsstöd för införande av Fritidskortet och 1 miljon till övergripande kommunikationsinsaster.

Fritidskortet är regeringens stora satsning på barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Denna reform ska ge barn och unga ökad möjlighet till en meningsfull fritid genom idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Alla barn och unga mellan 8–16 år ska genom fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Extra fokus kommer vara på barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning. I april 2023 startade det förberedande arbetet med ambitionen är att lansera fritidskortet i början av 2025.

Barn och unga i friluftslivet

Svenskt Friluftsliv har sedan starten ingått i regeringens utredning kring införandet av fritidskortet. Svenskt Friluftsliv har också tagit en aktiv del i att skapa bästa möjliga förutsättningar för friluftsorganisationer att erbjuda aktiviteter inom ramen för fritidskortet.

-Att vi har fått ytterligare 3 miljoner kronor för bland annat kommunikationsförstärkande åtgärder är viktigt, friluftsrörelsen kraftsamlar just nu för att sänka trösklarna så att fler barn och unga ska kunna få ta del av friluftsaktiviteter. Satsningen möjliggör att vi ytterligare kan förstärka friluftsorganisationernas arbete i införandet av fritidskortet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Bakgrund kring regeringens uppdrag för fritidskortet

I april 2023 gav regeringen E-hälsomyndigheten huvudansvaret att leda arbetet med ambitionen att utreda samt förbereda ett införande av fritidskortet. I uppdraget har även Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd fått i uppgift att säkerställa att de förutsättningar som krävs för att införa fritidskortet under 2025 finns på plats. För de inom civilsamhället som regeringen sett som representanter för utförarorganisationerna, alltså de som ska bistå med aktiviteter inom ramen för fritidskortet, har Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner varit delaktiga utredningen.

Vid framtagandet av förutsättningar för ett fritidskort ska utgångspunkten vara Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Andra folkhälso-, ungdoms-, kultur-, frilufts- och funktionshinderspolitiska mål ska också beaktas, liksom barnets rättigheter.

Om Fritidskortet

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.

Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

Sofia Sandgren nationell projektledare för fritidskortet

3 juli 2024

Sofia kommer att arbeta med att projektleda implementeringen av fritidskortet så att barn och unga kan del av friluftsrörelsens breda aktivitetsutbud.

Sofia Sandgren börjar 1 juli som nationell projektledare för implementeringen av fritidskortet. Sofia är nyutexaminerad folkhälsovetare och har tidigare jobbat som projektsamordnare i Sala kommun med att bygga upp en seniorskola för äldre. På sin fritid tycker hon om att vara ute i skogen, åka motorcykel och är även tränare i friidrott. Hon kommer att arbeta med att projektleda implementeringen av fritidskortet så att barn och unga kan del av friluftsrörelsens breda aktivitetsutbud.

-”Jag ser fram emot att komma igång med arbetet och ska börja med att identifiera de utmaningar som finns och kika på hur medlemsorganisationerna ska implementera fritidskortet i sina organisationer.” säger Sofia Sandgren.

-”Vi har jobbat länge med att få fritidskortet att bli verklighet och det dags för oss att gå in i nästa fas. Vi är glada att Sofia stärker upp vårt kansli och att hon nu kan komma igång med det viktiga arbetet med att förbereda friluftsrörelsen för att kunna ta emot barn och unga som vill använda fritidskortet.” Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv