Vår historia

UNDER ÅREN HAR ÖVER 300 VILTMÄSTARE utbildats. Det var slottet som tjänade som skolbyggnad fram till 1984 då man byggt den Röda Längan med mer ändamålsenliga lokaler för den kursverksamhet man bedrev. Så småningom växte man även ur Röda Längan och planerna för en ny byggnad tog form. Den arkitekt som anlitades, Christian Melker, kom då med förslaget att använda den stora gamla ladugården (byggd ca 1840) som då enbart hyste ett par hästar. Den sista arrendatorn som slutade 1996 använde huset till svinuppfödning.
I samband med dessa diskussioner bestämdes också att Svenska Jägareförbundets huvudkontor skulle flyttas
från Rinkeby till Öster Malma. Resultatet blev Laggårn som vi ser den idag och av Röda Längan blev ett modernt hotell för övernattande gäster.

ÅR 2003 INVIGDES det nya huvudkontoret med rymliga lokaler för konferenser och en mycket attraktiv restaurang som snabbt började låta tala om sig och idag lockar lunchgäster i stort antal. Idag är vi anpassade till en verksamhet med utbildningar, konferenser, bröllop och andra festligheter.
Gården har ca 1200 ha mark, varav 560 ha är produktiv skogsmark. Drygt 350 ha sjöar, viltvatten och vattendrag. Resten är åker, äng och övrigt. Åkermarken är till
stor del utarrenderad. Förutom den egna marken arrenderas ytterligare ca 800 ha skogsmark som i i huvudsak används för utbildningsjakter.

Nästa storhetstid fick slottet på 1700-talet under Ulrika Eleonora Ridderstolpes ägande. Nu byggdes de kvartsrundade stallflyglarna och den stora salen på övre våningen fick sina målade tapeter med jaktmotiv.

1800-talet utmärker sig med sköna parker, blommande terrasser mot sjön och fruktträdgårdar. Och så efter flera ägarbyten fick Svenska Jägareförbundet 1947, sedan förbundets ordförande H.K.H Prins Gustaf Adolf agerat, arrendera anläggningen för utbildning inom jakt och viltvård. Fem decennier senare, 1993 förvärvade Svenska Jägareförbundet Öster Malma. Och slottsspöket då? Jovisst, då och då (oftast nattetid) sveper ett beslöjat väsen fram genom salarna.

Jakthistoria, modern naturkonst och representativa salar karaktäriserar idag slottet. Här möts ni förstås också av långa rader med troféer från vilt som skjutits av slottets ägare. Enbart de vackra takmålningarna och den unika målade tapeten med jaktmotiv gör slottet värt ett besök.

Här dukar vi även upp för bröllop och födelsedagar, och naturligtvis arrangerar vi slottsmiddagar i anrik miljö. Och vi lovar, puben i de svala källarvalven har hört många osannolika jakthistorier.

Vill ni veta mer om vårt vackra slott så kan ni boka en guidad tur, kontakta oss via reception@ostermalma.se

Bild från Wikipedia, Målningen är målad av Hendrik Münnichhoven. Nederländsk målare. Anställd av Drottning Kristina. Originalet hänger i Ludgo kyrka. 

I början var Öster Malma endast en by med två gårdar som ägdes av Anna-Marias far, Johan Månsson Silfverstierna (1604–1660). En driftig man som gjorde en enastående klassresa från bondpojke till den största jordbruksägaren i Södermanland. Johan Månsson Silfverstierna och hans fru Chatarina Eriksdotter Stormhatt, bodde aldrig på Öster Malma.

Anna-Maria levde under en tid då äktenskapet ofta var en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Flickor giftes bort i tidig ålder. Så gällde även för Anna-Maria. Endast 15 år gammal gifte hon sig med den 20 år äldre
generaltullförvaltaren och änkemannen, Wilhelm Böös Drakenhielm.

När fadern dör ärver den då 16-åriga Anna-Maria Öster Malma. Genom sitt giftermål får hon ansvar inte bara för hushållet, utan även makens tre barn från tidigare
äktenskap. Före 25 års ålder födde hon fyra egna barn.

Anna-Maria beskrivs som ett mycket dugligt fruntimmer. Som ärvt faderns driftighet. Maken Wilhelm däremot ansågs inte lika driftig. Han var glad i affärer men omåttligt dålig på det. Wilhelm höll hårt i räkenskapsböckerna. Anna-Marias tid var präglat av ekonomiska svårigheter som vid ett tillfälle resulterade i att
Öster Malma tvingades pantsättas. I sista stund lyckades man lösa panten och behålla Öster Malma. Fogden vittnar om magra oxar som tvingats till slakt och gårdens arbetare som gick med allt för trasiga skor.

När Wilhelm dog var ekonomin i botten och Anna-Maria tvingades sälja delar av sitt arvegods i Halland för att kunna behålla Öster Malma i familjen.

Då kvinnans lott på 1600-talet var underordnad mannen, både inom familj och samhälle. Blev det hennes man, Wilhelm som genom arvet omskrivs som byggherre för Öster Malma slott. Men på Anna-Marias ungdomsporträtt som hänger i
familjekyrkan Ludgo Kyrka, står följande skrivet:

Fröken Anna-Maria Silfverstierna sedan hon under sitt första gifte gjorde Öster Malma till Sätesgård och det alldeles av sten uppbyggt. Anlagt trädgårdarna med murar och afsättningar. Upbygt Ludgo Kyrka samt familjegrafven.

Med det sagt vågar man nog påstå; utan Anna-Maria Silfverstierna inget Öster Malma slott.