Tidöavtalet

Integrationspolitikens målstruktur

Sveriges riksstadsbyggnad

Förslagets formulering i Tidöavtalet

Målstrukturen för integrationspolitiken reformeras för att tydligare inkludera social, kulturell, ekonomisk, språklig samt demokratisk integration och anpassning.

 

Vad händer med förslaget?

  • Den 29 juni 2023 beslutade regeringen om ett Tilläggsdirektiv till Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05). Genom direktivet gavs utredaren i uppdrag att föreslå ett nytt mål för integrationspolitiken där samhällets insatser utgår ifrån att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället.
  • Den 1 februari 2024 lämnade utredningen sitt förslag på nytt övergripande mål för integrationspolitiken: ”att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige tar ansvar för att bli en del av det
    svenska samhället och att samhället ger möjligheter att fullt ut delta och bidra i arbets- och samhällslivet.”

Asylrättscentrums analys

Asylrättscentrum konstaterar att förslaget rör en formulering av en politisk målsättning och att det tidigare integrationspolitiska målet var ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.

Vi noterar att andra förslag i Tidöavtalet riskerar att ha en negativ inverkan på integrationsmöjligheterna.

Denna text uppdaterades senast: 2024-08-21.