Förslagets formulering i Tidöavtalet
Etableringsersättningen ska ses över/reformeras. Etableringsersättningen ska vara lägre än de offentliga stöd och bidrag som kan komma i fråga för personer som bott länge i Sverige, varför etableringstillägget och rätten till kompletterande försörjningsstöd bör avskaffas för dem som har etableringsersättning. För full etableringsersättning ska krav ställas på aktivt deltagande i SFI och deltagande i aktiviteter på heltid motsvarande de aktivitetskrav som ska införas i försörjningsstödet.
Vad händer med förslaget?
- Den 29 juni 2023 beslutade regeringen om ett Tilläggsdirektiv till Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05). Genom direktivet gavs utredaren i uppdrag att analysera om regelverket för etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlände ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid. Utredaren fick även i uppdrag att lämna förslag på hur regelverket för ersättningarna bör förändras samt att lämna förslag på hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas.
- Den 14 juni 2024 redovisades uppdraget om en översyn av ersättningarna till vissa nyanlända (SOU 2024:41).
- Den 16 juli 2024 gick utredningen ut på remiss. Remissvaren ska ha kommit in till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 28 oktober 2024. Asylrättscentrum är inte remissinstans. För att följa frågan rekommenderar vi att konsultera organisationer som är remissinstanser, vilka det är går att se här.
Asylrättscentrums analys
Förslag om att ändra eller avskaffa ersättningar måste innehålla undantag för personer som av olika anledningar, exempelvis funktionsvariation eller ålder, inte kan delta i undervisningen. Det är även viktigt att ändringar tar hänsyn till om det finns barn i familjen.
Asylrättscentrum konstaterar att utredningen framfört följande i avsnittet om konsekvenser för barn (avsnitt 10.5): ”Ett avskaffande av etableringstillägget kan […] medföra negativa konsekvenser för barn. Etableringstillägget kompenserar för barnfamiljers högre levnadskostnader och är en väsentlig del i ersättningen till nyanlända barnfamiljer. Den ekonomiska levnadsstandarden för barnfamiljer skulle försämras ytterligare om etableringstillägget tas bort och incitamenten för föräldrarna, särskilt för kvinnor, att etablera sig på arbetsmarknaden försämras. Försämrade ekonomiska möjligheter innebär därmed en risk för ökade skillnader mellan inrikes och utrikes födda barnfamiljer såvitt gäller ekonomisk utsatthet och barnfattigdom.”
Denna text uppdaterades senast: 2024-08-21.
