TEXTEN HAR UPPDATERATS.För första gången på 15 år har virussjukdomen blåtunga konstaterats i Sverige, i en besättning i Uddevalla kommun. Senare under dagen rapporterade Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, om ytterligare ett fall, även denna gång ett nötkreatur men nu i Halland.

Blåtunga är ett virus som sprids av svidknott och oftast är det enstaka djur som drabbas. Människor smittas inte av blåtunga.

Utrotades

Sverige införde, efter det förra utbrottet, en obligatorisk vaccination enligt en gemensam strategi för alla EU-länder. Därefter friförklarades Sverige för smitta, men mister nu sin officiella status. Den största effekten är att det blir svårare att exportera levande djur till andra länder.

I dag finns ingen EU-strategi för att bekämpa sjukdomen, utan det är i stället upp till varje medlemsland att utforma egna strategier.

Vaccinering omöjlig

En obligatorisk och riksomfattande vaccination anses inte som möjlig och inte heller som ett kostnadseffektivt sätt att utrota blåtunga. Därför kommer sjukdomen inte att bekämpas nationellt i Sverige.

Drabbade djur får inte flyttas, och installning av betesdjur i drabbade områden kan mildra spridningen.

– Blåtunga smittar inte mellan djur utan via svidknott. Detta gör att det är svårt att skydda sina djur, men man har sett att installning av djuren kan minska knottangreppen och på så sätt förhindra smittspridning och sjukdom, säger Erika Chenais, statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Drabbas lindrigt

Enligt SVA kan även vilda djur drabbas av blåtunga, även om de då får mycket lindriga symptom.

Hos tamdjur, och främst får, orsakar sjukdomen lidande och drabbar djuren med feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos samt i klövregionen, hälta, svullnad i huvudregionen och minskad mjölkproduktion. Smittan är endast aktiv under den period då svidknott är aktiva under vår, sommar och höst.

– Därför är det bra att vi får det här utbrottet nu så pass sent på säsongen. Vi har också bara sett att ett djur insjuknat i den drabbade besättningen, säger Karl Ståhl, statsepizootolog vid SVA.

Av de studier som finns kan vilda djur påverkas, men i ringa grad.

– Det är ingen allvarlig sjukdom på vilda djur, vi har sett det på rådjur och hjort och det är möjligt att även älg kan drabbas, säger Karl Ståhl.

Bönder med djuröga

Svidknott behöver inte våtmarker som mygg, utan trivs bra i exempelvis gödselstackar. För lantbrukare handlar det om att välja rätt beten.

– Djurägare brukar ha rätt bra koll på det här. Det bästa sättet att förebygga sjukdom är helt enkelt att hålla tamdjuren borta från de områden och hagar där det är mycket knott, säger Karl Ståhl.