Vildsvin närmar sig bara i undantagsfall besättningar med tamgrisar. Men risk för smittspridning finns ändå. Det konstateras i en avhandling av epidemiolog Linda Ernholm vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Virussjukdomen blåtunga har påträffats i en mjölkkobesättning i Uddevalla. Senare under dagen påvisades ytterligare ett fall, denna gång på ett nötkreatur i Halland.

Att bärriset är viktigt för älgen och dessutom kan minska betesskador på tall har forskningen redan slagit fast – men undersökningarna är gjorda på ett fåtal platser. Nu ska ett projekt undersöka förhållandena i hela landet.

Länsstyrelsen i Norrbotten har testat en ny metod som kan användas vid björninventering. Det handlar om insamling av björnhår som dna-källa.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Du kan delta och det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.

Professor Petter Kjellander som bedrivit viltforskning och fältstudier i cirka 20 år på Kobergs egendom i Västra Götalands län, såg till att det blev lapp på luckan när han nyligen besökte trakten och föreläste om sin vildsvinsforskning.

Nedgången i älgstammen verkar plana ut, och på sina håll ökar nu älgstammen, enligt älgobsen. Men avskjutningsstatistiken visar på rekordlåga nivåer samtidigt som betesskadorna ligger långt över målet. Paradoxer som viltforskaren Fredrik Widemo nu reder ut.

Många jägare satsar rejält på björnjakten. Men de tilldelningar som vi haft under senare år kan vi inte vänja oss vid. ”Om vi fortsätter skjuta så många björnar som vi gjorde förra året är stammen inte jaktbar om tre år”, varnar Jonas Kindberg, forskare och projektledare för Skandinaviska björnprojektet.

I Sverige har skador på jordbruksgrödor ökat i takt med gåspopulationernas tillväxt. I stort sett förekommer det skador i alla delar av Sverige där det finns både jordbruksmark och gäss. Detta leder till ökat behov av jakt och skyddsjakt för att förhindra skador. Men hur väl fungerar egentligen skyddsjakten för att freda jordbruksfält från betande gäss?

Sedan reportaget om att inventera vilt med drönare publicerades (18/4) har Jägareförbundets jaktvårdskonsulenter fått ta emot många frågor från jägare, som funderar på om det är något som kan förbättra deras förvaltning. Från förbundet är svaret att metoden ännu inte är kvalitetssäkrad och att man därför inte kan rekommendera den.

Hur stort är en älgkos hemområde i Norrbottens inland? Hur och under vilka perioder sker älgvandringarna? Dessa frågor har nu älgforskare funnit svaret på. Svar som kan komma att påverka älgförvaltningen.

Enligt en förstudie skulle visenter rent biologiskt kunna passa bra i det svenska landskapet. Det finns dock en del oklarheter som behöver bearbetas närmare, enligt samma studie.

Viltförvaltning i urbana miljöer tycks allt oftare dyka upp på dagordningen, och dess utmaningar skiljer sig en del från den traditionella förvaltningen av vilda djur. Forskaren Erica von Essen skriver om ett nyligen avslutat projekt som studerat ämnet närmare.

Göte Hult i Mariannelund har lång erfarenhet av att slipa tänder och bedöma hur gamla fällda älgar är. På senare år har något hänt som gör att årsringarna i tandcementet i kindtanden inte längre syns.

Sex forskningsprojekt får dela på över 18 miljoner kronor från Viltvårdsfonden. Det har Naturvårdsverket beslutat.

Naturvårdsverket har gett forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tillstånd att fånga, sändarförse och ta blodprov från hundratals havs- och kungsörnar i hela landet. Fokus är bland annat att studera miljögifternas och vindkraftens påverkan på arterna.

Lodjurens tillväxttakt beror på rådjurstillgången. Det skrev lodjursforskarna Henrik Andrén och Olof Liberg i Svensk Jakts aprilnummer 2011. Nu har de båda forskarna kommit fram till samma resultat i en rapport som publicerades förra veckan av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Fredrik Widemo, viltforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska tillsammans med kollegor under två år sammanställa en studie om sju jaktbara däggdjurs reproduktionscykler och ta reda på om klimatmässiga förändringar påverkat dessa.

Både skogs- och fältharen kan få ungar tidigt på året. För många är det ett av de första vårtecknen. Det är dock okänt hur tidigt, och när de flesta harpaltar föds. Nu kan du hjälpa till att ta fram fakta.