Bli en skogsdetektiv

Träd har årsringar och genom att räkna årsringarna kan man lista ut hur gammalt trädet är. Men årsringarna säger mer än så! Breda ringar avslöjar att trädet har vuxit snabbt. Smala årsringar berättar däremot att trädet vuxit långsamt – kanske var det en riktig kall eller torr sommar? För tall och gran är täta årsringar ett tecken på hårt och bra virke. Men för en del lövträd är det precis tvärtom, ju snabbare de växer desto hårdare virke blir det.

Ett äppelträd i skogen? Då får du spana runt omkring. Chansen är stor att du står nära en gammal husgrund. Fruktträd kan bli över hundra år gamla och stå kvar som en påminnelse om att det en gång bodde folk där.

Titta noga på barken på en tall, så kan du lista ut om den är gammal eller ung. Yngre tallar har platt bark som kallas glansbark. Tallar som är äldre än 100 år får så kallad skorpbark. Vissa tycker den liknar stora pansarblock. Tack vare den tjocka barken kan tallen överleva skogsbränder. Det här gäller även för ek och björk.

Om du ser en lite större enbuske ute i skogen, skvallrar det om att det tidigare har varit en öppen plats, med få träd. Kanske en kohage eller blomsteräng? Enen kan nämligen bara växa upp om den får mycket ljus runt om sig.

Skogsbränder har funnits naturligt i alla tider och träden har anpassat sig efter det. Tallen är ett träd som är en mästare på att överleva bränder! På vissa tallar kan du se hur stammen är sotad längst med. Då vet du att skogen brunnit en gång i tiden. De här brännmärkena kallas brandljud.

Har du sett midsommarblomster eller brännässlor ute i skogen? Då vet du att du går på näringsrik jord. Midsommarblomster och brännässlor trivs nämligen bara där det finns gott om näring.

Nästan alla träd vrider sig. Träd med barr brukar dessutom först vrida sig åt ena hållet för att sedan börja vrida sig åt andra hållet. Det beror på att olika väderförhållanden påverkar hur träden växer. Träd strävar efter att få så mycket solljus som möjligt och kan sträcka sig efter solen. Stark blåst påverkar också hur träd växer.

Nämen, ett bävergnag. Bävern är en riktigt flitig byggare och som byggmaterial föredrar den lövträd, gärna asp. Om det flyttar in en bäver i ett vattendrag kommer du inom ett par år se ett helt förändrat landskap. Bävern fäller träd, skapar dammar och kanske små översvämningar. Många andra djur gynnas av bäverns framfart. Djur som påverkar sin miljö så här mycket kallas av biologer för ”ekosystemingenjörer”.

Stolpar eller käppar i skogen kan verka märkligt. Men om du ser dem betyder det förmodligen att du står mellan två skogsfastigheter. I Sverige ägs nästan all skog av antingen skogsbolag, privata skogsägare eller av staten. För att hålla koll på ”tomtgränsen” används ofta käppar eller stolpar. Nästa gång du är i ett naturreservat, kan du spana efter käppar med vita stjärnor som markerar gränsen.

Den senaste istiden började för drygt 120 000 år sedan. Då låg en stor ismassa över Sverige. På sina håll var isen nära 3 000 meter tjock. Trots att det var länge sedan kan du fortfarande se spår av isen. När isen smälte hände det att stenar blev fångade i en grop i botten på älvarna som bildades av smältvatten. Stenarna snurrade runt runt av vattenströmmen och bildade stora hål i berget. Tidigare trodde man att groparna användes av jättar för att koka mat, därför kallas de för jättegrytor.

Så fort vårsolen börjar värma vaknar myrorna i myrstackarna. Myrstackar är nästan alltid placerade söder om de närmsta träden. Så om du gått vilse och undrar var söderut är – kika på myrstackarna!