Till innehåll på sidan

Kategori: Femte söndagen i påsktiden

  • Gud är på ängen
    Catharina Carlsson, präst

    Gud är på ängen

    Ibland tänker jag att Gud ser på mänskligheten som en äng, en vacker äng fylld med alla sorters blommor och blad. Ja, eller om det är jag som tänker på mänskligheten så, för det gör det lättare att uppskatta andra människor – som vackra pa sitt eget vis, som delar av nagot större. Något som…

    Läs mer


  • En blomma på rätt plats
    Agneta Holmström, präst

    En blomma på rätt plats

    Jag tror på att lita på kroppens intelligens. Precis som Gud blev människa med en fysisk kropp så är vi det. Oavsett om vi tycker om vår kropp så rymmer den allt vi är. Mycket mer än vi kan ana. När vi kommer tillbaka till vår kropp, då kan utrymme öppnas inom oss, som vi…

    Läs mer


  • Växtvärk
    redaktor

    Växtvärk

    I tonåren fick jag ibland plötsligt mycket ont i knäna. Det påminde om det man sagt om förslitningsskador. Oroligt undrade jag om jag redan som tonåring hade förslitna leder. Jag blev lugnad av en klok omgivning; ”Det är växtvärk”. Växandet gav kroppen värk. Tron som växer får också värk. Det finns ett samband mellan tro…

    Läs mer


  • Kärlekens arbete
    Agneta Holmström, präst

    Kärlekens arbete

    För en del år sedan fick mina barn varsitt paket. Paketen innehöll en fyrkantig sak gjord av någon typ av sand som pressats ihop. Med i paketet fanns också en liten miniatyrspade. Meningen var att man skulle skrapa bort lager efter lager av sanden. Längst inne fanns det en dinosaurie. Barnen fick hålla på en…

    Läs mer


  • Kjell Dellert, präst

    Lämna plats för förundran

    Har du kvar din barnatro Ifrån hemmets lugna bo Kan du bedja än som förr du alltid bad? Gud som haver barnen kär Se till mig som liten är Gamla mor då känner sig så nöjd och glad Det är en idyllisk bild som åtminstone jag ser framför mig när jag hör eller sjunger den…

    Läs mer


  • Maria Scharffenberg, präst

    Övningstro

    Jag kommer ihåg första gången jag körde bil själv. Jag hade övningskört länge och ofta. Långa sträckor på landsväg lika väl som i stressig stadstrafik. Kände mig därför ganska säker som bilförare redan innan jag fick det eftertraktade körkortet. Så kom då den stora dagen när jag för första gången kunde sätta mig i bilen…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Om kärlek, hat och att inte vara ägd

    Broccoli och blåbär ligger ofta högt på de listor som ska lära oss vad som är nyttigt att äta. När det gäller psykisk hälsa finns det en sak som alltid kommer högt upp på listan: Känslan av att få höra till. Vi blir till och formas redan som barn genom att höra till, identifiera oss med…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Verkligheterna krockar

    Tankar inför femte söndagen i påsktiden 24 april De senaste dagarna har tre ”verkligheter” krockat för mig. På pendeltåget, utanför McDonald’s, och i söndagens evangelium. De senaste dagarna har tre ”verkligheter” krockat för mig. Den första är den jag mött på några olika platser den här veckan. Bland annat på pendeltåget mellan Stockholm och Upplands…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Guds ledning på håll

    Jesus sade: ”Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Gör dig ett ärende till pelarsalen – 6 maj

    På stiftsgården Breidagård utanför Uppsala, finns en stor och mäktig ek. Den växer på en kulle alldeles nära parkeringsplatsen. Under dygnets mörka timmar är den dessutom upplyst, så du kan omöjligt missa den om du någon gång gästar platsen. Runt eken har någon byggt en sittbänk och jag brukar alltid göra mig ett ärende dit. Ärendet…

    Läs mer