Till innehåll på sidan

Kategori: Första söndagen i advent

  • Edit och åsnan
    Agneta Holmström, präst

    Edit och åsnan

    Edit hade många gånger tänkt att hon ville vara den där människan som kom med ljuset till människor. Åtminstone med ljusglimtar. Hon såg så mycket hopplöshet och mörker i världen. Det behövdes ljusglimtar. Hon ville vara som åsnan som Jesus fick rida på, när han red in i Jerusalem. Nu så där när advent började…

    Läs mer


  • Gott nytt år!
    Johan Garde, präst

    Gott nytt år!

    Gott nytt år! Det finns en särskild glädje i att, utan illvilja, förvirra människor lite. Ett bra tillfälle för det är vid första advent. Att önska någon gott nytt år i slutet av november skapar lite trevlig förvirring. Ta möjligheten! Önska alla du stöter på under helgen ett gott nytt år! Tillsammans med åsnan och…

    Läs mer


  • Herrens åsna
    Catharina Carlsson, präst

    Herrens åsna

    ”Se, din konung kommer till dig.” Det framställs gärna som en pampig händelse, med den kungliga glansen och flärden. Som att vi inte riktigt kommer ihåg vem Jesus är. Det är som att vi för en stund glömmer bort att han inte är som kungar oftast är och ser ut. Hans tron är inte av…

    Läs mer


  • När Jesus klappar hundar
    Agneta Holmström, präst

    När Jesus klappar hundar

    Hon var ute och gick med sin lilla hund på skogsstigen. Hunden var i koppel, men hon funderade: Skulle hon släppa honom lös? Han var väldigt lydig och det var nästan ingen ute. Innan hon hunnit fatta ett beslut kom en man gående på stigen. Hunden stannade vid hennes sida, gnydde lite, och mannen kom…

    Läs mer


  • Kjell Dellert, präst

    Fröjda dig – trots allt

    Advent. Första advent. Finns det egentligen något ord som tydligare andas förväntan? Efter en lång, mörk och oftast ruggig november bryter plötsligt ljuset fram, och till brusande och mäktigt orgelackompanjemang sjunger vi jublande ”Hosianna, Davids son, välsignad vare han” eller lyssnar till någon körversion av Otto Olssons ”Advent” med den fantastiska strofen ”Fröjda dig, det…

    Läs mer


  • Kjell Dellert, präst

    En kung med slitna kläder

    Texten i Bibeln om hur Jesus rider in i Jerusalem får mig alltid att le lite grand. Det beror på det kan tolkas så att Jesus rider in på två åsnor samtidigt. Dels en vuxen åsna, dels ett föl. Förmodligen handlar det om ett missförstånd från Matteusevangeliets författare (låt oss för enkelhetens skull kalla honom…

    Läs mer


  • Kjell Dellert, präst

    Stjärnan som leder hem

    Nu börjar de tändas i fönstren igen, adventsstjärnorna. I hur många utföranden, storlekar och färger som helst. I en lampaffär som jag passerar ibland, finns säkert tjugo olika sorters stjärnor hängande i fönstret. Stjärnan som enligt traditionen visade tre vise män vägen till krubban för mer än tvåtusen år sedan kunde väl inte ana att…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Tillsammans genom porten

    Första söndagen i advent, 27 november Först en, så två, så… ja, jag tror det måste ha varit minst 15 barn som stod i en enda stor ring och kramade varandra och mig. Och jag tänkte: Det är så här det är – intåget i Jerusalem – bortom orden. Så här det är när man…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Ett nådens år för EU-migranterna

    Tankar inför första advent ”På första advent läser vi berättelsen om Jesus som rider in i Jerusalem. Temat är Ett nådens år. Jag hoppas på ett nådens år för EU-migranterna, för vår värld, min stad och mig själv.” År 30 i Jerusalem bredde många i folkmassan ut sina mantlar på vägen. År 2015 i Malmö…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Söndag 2 december: Jag är rädd för mörkret

    ”När jag var liten var jag mörkrädd för alla otäcka saker som kunde gömma sig i mörkret. Uppväxt på landet fanns det mycket man kunde skrämmas av med lite livlig fantasi. Och fantasi hade jag i överflöd. Inget hade kunnat få mig att gå till matkällaren eller gårdens uthus när det var mörkt. Och ändå…

    Läs mer