-
Att få modet att lyfta blicken
Det är kväll i vårt tält. Mörkret har lagt sig och vi har krupit ner i våra sovsäckar. Efter en ovanligt varm sommardag har vädret slagit om. Nu ylar vinden, haglet smattrar hårt mot tältduken, och flera öronbedövande åsknedslag skakar marken omkring oss. Det är rätt skrämmande att vara där i stormens öga. Ett av…
-
Inte Guds bästa barn
Att benämna sig som ”inte Guds bästa barn” är kanske ett bekant uttryck. Jag har fått höra det många gånger. Vanligen som ett skämtsamt svar när någon hör att jag är kristen eller att jag arbetar som präst. Det har dykt upp från medpassagerare på tåget, studiekamrater, grannar och vänner, och förvånade nog från ett…
-
Vad menar Jesus när han manar till ödmjukhet?
Det är en regnig eftermiddag strax efter skolstart. Barnet mitt har precis börjat tvåan. Han sitter i sängen och läser högt ur sin läxläsningsbok. Läsningen har ett bra flyt, men några längre ord behöver ljudas högt. När läxläsningen är klar säger jag så där stolt som en pappa kan känna sig ibland: ”Det är roligt…
-
Hur ska jag orka?
Där stod jag i mitt sovrum och packade min svarta kostym medan tårarna kom. En av mina barndomsvänner hade dött och det var dags att packa resväskan inför begravningen. Sorgen och saknaden blev verklig där och då. En vanlig fråga jag får som präst är ifall jag som präst eller kristen tvivlar ibland? Det enkla…
-
Tack
Har du någon gång sett en idrottare som innan en tävling gör korstecken, eller vid en vinst pekar upp mot himlen? Har du kanske sett en prismottagare som står på podiet eller prispallen och tackar familj, vänner och Gud? Jag har alltid tyckt att det finns något väldigt fint med sådan tacksamhet. Min mamma lärde…
-
Någon har gått innan
Det knarrar under skorna när jag går i snön mellan träden. Den gamla kyrkstigen slingrar sig uppför kullen och igenom ett skogsparti, sträcker sig fram till vita kyrkan högst upp på krönet. Trots det knastrande underlaget och lite halka går det bra att ta sig upp mot kyrkan, för den gamla kyrkstigen är väl upptrampad.…
-
Sorgen och hoppet
Det jag minns tydligast är chocken. Chocken när jag för första gången i mitt liv fick ta emot ett dödsbud. En känsla som på bara några sekunder förvandlades till overklighet, förnekelse, sorg och orättvisa. Tårarna kom och jag satt där och grät. Sorgen över någon som dött är en av de tyngsta upplevelserna man kan…
-
Är det inte lov snart?
Det är måndag morgon. Jag sitter vid frukostbordet med mitt yngsta barn. Lite morgontrött och less på att livet under senaste året varit begränsat av en pandemi som aldrig verkar ta slut. ”Pappa” suckar han, ”är det inte lov snart?”. Jag vänder mig till honom och svarar: ”Snart är det lov. Bara två och en…
-
Ögon fyllda av ljus
Det finaste minnet jag har av min farmor är när hon höll min äldste son för första gången. Han var liten, skrynklig, någon vecka gammal. Hon var krokig, rynkig och grå, satte ned sin handväska och tog honom i famnen. Det var första barnbarnsbarnet och man såg hur det lyste i hennes ögon när hon…
-
Hoppas på Gud
”Slutet är nära” brukar det stå på religiösa galningars plakat i domedagsfilmer. Det är nog få människor som lyckats undgå den hopplösa apokalyptiska stämningen som präglat Sverige och många andra länder under den senaste veckan. En känsla de flesta av oss tänkte skulle vara över efter sommaren, men som nu på grund av ökad smittspridning…
