6 tecken på att du lider av ”skynda-syndromet”
Skyndar du vart du än är på väg? Känner du dig konstant efter i ditt schema?
Då kan du lida av ”hurry sickness”, ett beteendemönster som kan bli skadligt på sikt.
Här är sex tecken på att du är drabbad.
Vissa människor tycks aldrig stanna upp. De springer till bussen och t-banan trots att det kommer en ny om några minuter. Och får panik så fort något stör deras framfart.
Uttrycket ”hurry sickness”, fritt översatt till ”skynda-syndromet”, myntades 1974 av kardiologerna Meyer Friedman och Ray Rosenman. Det är alltså ingen diagnos. Snarare ett beteendemönster som karaktäriseras av ett kroniskt jäktande och en ångestfylld och överväldigande känsla av brådska – även när det inte finns fog.
Här är sex tecken på att du lider av ”hurry sickness”.
1. Du ser på allt som ett tävlingslopp
Vissa situationer kräver att vi agerar skyndsamt – som när vi försöker nå en viktig jobbdeadline eller måste hinna med ett flyg. Personer med ”skynda-syndrom” har emellertid svårt i vilka situationer den typen av beteende krävs.
– Om du upptäcker att du behandlar alla situationer, även små vardagliga saker som shopping och måltider, som ett tävlingslopp kan det handla om ”hurry sickness”. Eller att alla typer av dröjsmål ger dig ångest, säger psykologen Lee Chambers till Huffington Post.
LÄS OCKSÅ: Läkaren: 6 tidiga tecken på utbrändhet
2. Du har svårt att göra en sak åt gången
Du lever för att ha många bollar i luften samtidigt. Att bara fokusera på en uppgift, även under kortare perioder, kan kännas outhärdligt.
Att bara borsta tänderna eller bara vänta på att maten i mikron ska bli klar funkar helt enkelt inte. Du klämmer gärna in andra aktiviteter under tiden.
3. Dröjsmål gör dig vansinnig
Att fastna i trafiken, köa inför ett bankmöte eller sitta i ett väntrum hos tandläkaren får ditt blod att koka – även om du inte har några andra tider att passa efteråt.
Du kanske också är personen som upprepade gånger trycker på stängningsknappen i hissen för att spara tid.
– Hälften av gångerna är de där knapparna inte ens inkopplade. De är så kallade mekaniska placebos. Även om de hade fungerat, hur mycket tid hade du sparat? Fem sekunder? säger professorn Richard Jolly.
LÄS OCKSÅ: 5 tecken på stress du aldrig ska ignorera
4. Du känner dig alltid efter i schemat
Hur mycket du än får gjort så tycks dygnet aldrig ha tillräckligt många timmar. Du känner dig alltid efter.
5. Du avbryter andra människor
Ditt tålamod kan tryta även när det kommer till personliga relationer. Du har fått höra att du regelbundet avbryta andra människor mitt i meningar, särskilt när de pratar långsamt eller omständligt.
6. Du är besatt av din att-göra-lista
Det finns inget du älskar mer än att kunna kryssa av något på din ständigt växande att-göra-lista. Tillfredsställelsen består emellertid inte särskilt länge, du går snabbt vidare till nästa punkt.
Frågan är bara om det verkligen gör dig mer produktiv? Eller om det bara ökar risken för misstag.
Därför kan det vara skadligt
Det är kanske inte så överraskande att både kropp och knopp kan ta stryk om du ständigt är på språng.
En uppenbar faktor är hur kronisk stress kan påverka oss. Ett försämrat immunsystem, sömnproblem och dippande energinivåer är bara några saker som kan drabba dig.
Att försöka åstadkomma mer och mer på mindre tid gör också att vi har mindre tid för de personliga relationer vi har vi våra liv.
– Vi tappar lätt tålamodet med människor vi älskar för att de inte rör sig lika snabbt framåt. Vilket kan göra det svårt att känna empati och närhet, säger Chambers.
Det kan i sin tur leda till onödiga konflikter och uppbrott.
LÄS OCKSÅ: 10 varningstecken - som kommer när du är ledig
Experttips: Så hanterar du problemet
Prioritera: Vilka situationer kräver att du handlar skyndsamt och vilka kan du ta det lugnare med? Försök att inte behandla varje situation på samma sätt, då kommer du stressa sönder dig.
Lär dig att ta det lugnt: Att bara ta det lugnt är inget som kommer naturligt för alla, men det behövs i långa loppet. Avsätt tid för att bara ta hand om dig själv och börja i liten skala. En timme där du bara läser en bra bok eller mediterar eller promenerar utan distraktioner.
Skapa en kvällsrutin: Om du har svårt att stänga av när det är läggdags kan en kvällsritual hjälpa dig att varva ner. Hur den ser ut är upp till dig, men det viktiga är att du släpper dina måsten och ägnar dig åt nedvarvning när det närmar sig sängen. Det kan handla om en lång varm dusch, en kopp koffeinfritt te, meditation eller något annat som hjälper dig att hitta lugnet.
Stanna upp och fundera: Ibland är det svårt att se helheten när du konstant fokuserar på olika delmål. Ibland måste vi stanna upp och reflektera för att få perspektiv på tillvaron.
Våga fråga om hjälp: Att förändra ingrodda beteendemönster är svårt på egen hand. Ta hjälp av dina nära och kära som kan påpeka om du faller tillbaka i gamla vanor. Om det inte hjälper kan du alltid söka professionell hjälp.
